Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
TEKNISK TIDSKRIFT
13 april 1929
orening, varifrån det dock kan renas, utan
även ur kemisk synpunkt beträffande
ämnen varifrån det icke kan renas. Dess
klorhalt kan växla mellan c:a: 10 mg/1 och
c:a 900. Och vid en klorhalt av 200 torde
man nog få tänka på reserven, om man ej
gjort detta redan tidigare. Att vid
sådana växlingar tala om någon
"medel-sammansättning" vore tydligen
meningslöst.
På grund av ovanstående har jag
undersökt, om eller i vilken mån det är
möjligt att erhålla en frekvenstabell
beträffande vattnets olika klorhalter härstädes.
Tyvärr har dock det analytiska
underlaget för en sådan tabell varit ganska
ofullständigt, i det att man länge
tillgodosåg endast det närliggande intresset: att
följa växlingarna under och omedelbart
efter uppsjöperioder, medan man åter vid
normal strömriktning blott tog prov då
och då.
Till en viss sannolikhet kan man
emellertid komma även med detta material.
Om nämligen klorhalten i vattnet blott
obetydligt ändrat sig från en
provtagning till en annan och ingen anledning på grund av
rådande strömförhållanden finnes att antaga några
avsevärda oregelbundenheter, kan man med stor
sannolikhet placera in mellantiden i tabellen.
Under användning av denna metod har på basis
av de vid Norsborg under åren 1906—28 utförda
klor-titreringarna nedanstående tabell 2 blivit
sammanställd, angivande för sagda 23 år de tillfällen, under
vilka Ekeröfjärdens ytvatten ägt vissa i tabellen
angivna klorhalter.
Av stort intresse skulle det även varit att hava ägt
en liknande tabell över klorhalterna i fjärdens
djupare vattenlager (där salthalten varit väsentligt
större) men härtill hava observationerna ej varit
tillräckliga. Av samma anledning har det ock varit
omöjligt att erhålla någon liknande tabell för andra
mälarefjärdar. Till jämförelse mellan yt- och
bottenvatten vid några tillfällen kan dock den grafiska
tabellen, fig. 1, vara upplysande, därvid de tre kurvorna
anger klorhalten vid tre olika tillfällen.
Såsom ovan är antytt kan tabellen ej sägas utgöra
en verklig frekvenstabell (vid vilken varje "märke"
borde beteckna viss, bestämd tidslängd). i
ovanstående tabell betyder ett märke endast att under
månaden den eller den klorhalten iakttagits. Förefinnes
exempelvis blott ett märke för en viss månad, betyder
detta att klorhalten (inom angivna gränser) varit oför-
-/V x/sjö
Under 50 cm
’ar lOOO mg
1er högre
’or 993-500
•dsjö
-50 cm
br499-250
U, ~>psjö
or./?
-Li v fi
,-i^t-r——–^üipsjö
70 cm
’högre
ipsjp J9-/0 cm
ipsjö 9-0 cm
or under 250
Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug. 5ept. Okt. Nov. Dec.
Fig. 2. Frekvenstabell.
ändrad under hela månaden, medan exempelvis 4
märken visa att klorhalten ändrat sig mellan 4 av de
angivna gränsområdena.
Man kan dock av resultaten draga åtskilliga
slutsatser.
Tydligt är sålunda att högre klorsiffror än 500
mg/liter äro ganska sällsynta. Under de 276
månader, tabellen omfattar, har sådan klorhalt endast
förekommit
2 gånger under januari (år 1915 och 1922),
1 „ „ september („ 1921),
2 „ „ oktober („ 1917 „ 1925),
1 „ „ november („ 1921 och
1 „ „ december („ 1914), inalles 7
gånger.
Under månaderna februari—april hava icke
iakttagits klorhalter, som uppgått till 200 mg/1 samt ej
heller i juni; under maj har klorhalten 1 gång
överstigit nämnda siffra.
Orsakerna till ovanstående förhållande torde varit
följande.
När uppsjövattnet inströmmar i Mälaren, följer det
på grund av sin större täthet bottnen, men genom
turbulens och vindens påverkan blandas dock
vattenlagren i viss mån. Vid ändrad strömriktning framgår
genom Ekeröfjärden en saltfattigare ytström från
Mälarens inre. Härigenom så att säga avskummas de
saltrikare ytlagren ur Ekeröfjärden, medan å eller
närmare bottnen kunna rätt länge kvarligga
avsevärda myckenheter saltvatten. När nu under
efter-vintern sjön är så gott som fullständigt isbelagd, är
vindens åverkan helt avkopplad, vadan det inifrån
Mälaren kommande vattnet kommer att dominera.
Efter islossningen kommer vinden åter åt
vattenytan samt kan göra sin omblandande verkan gällande.
Härav stegringen av klorhalten i maj. Genom
vårfloden sker nu vidare en kraftig utsköljningsprocess,
som närmast visar sig under juni.
500 lOOO 1500
Hlorhalf i Ekeröfjärdens vatten mgJL —
Fig. 1. / = eiter och under större uppsjö, 11 och 111 = under
olika stadier av utsköljning av saltvattnet, IV = efter
utskölj-ning av saltvattnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
