Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 april 1929
K E MI
29
Genom ett av rören i vardera av rörparen leddes
elektrisk ström på sätt som pius- och minustecknen antyda.
Strömmen genomgick alltså vattnet och provstyckena i
AI längs efter röret (strömstyrka: c:a 0,i ampère), i
BII tvärs över röret utan att direkt genomgå något
provstycke och i röret C II (strömstyrka c:a 0,oi amp.)
så att det tredje provstycket i ordningen passerades av
strömmen.
Frätningarna, angivna i milligram pr provstycke
under 1 dygn (event. omräknade till denna tid) visas å fig. 2.
KEMISK DRIFTSKONTROLL INOM JORDBRUKET.1
Av fil. dr O. Arrhenius.
Trots att jordbruket allt fortfarande är vår
förnämsta näring, som ger försörjning åt ca 40 % av
vår befolkning, är den vår mest irrationellt skötta
industri. Frågar man en lantbrukare efter en kalkyl,
som möjliggör t. e. bedömandet av
produktionskostnaden av en liter mjölk, så kan f. n. ej ens med stöd
av den bäst ordnade bokföring detta beräknas, därför
att vi t. e. ej rätt kunna bedöma värdet av en av
ladugårdens viktigaste biprodukter, gödseln o. s. v.
Likaså om man ställer frågan: hur gödslar Ni? så erhåller
man svar, som lyda ungefär så: efter min erfarenhet
eller som grannarna göra eller som min far gjorde etc.
Den mest grundläggande åtgärden för all
växtproduk-tion företages sålunda i det närmaste i blindo.
Vi måste söka oss fram till en mer rationell
uppfattning av föreliggande problem, och den väg som står
oss öppen i gödslingsfrågor heter driftskontroll. Inom
industrien är den ju överallt genomförd, på
jordbrukets område saknas den, kan man nästan säga.
fullkomligt.
Redan i och med den agrikulturkemiska
vetenskapens första framträdande framkom den tanken, att
man genom att undersöka marken på dess halt av
näringsämnen samt genom att utröna den mängd växten
upptager, kunde bestämma gödselbehovet. Det, visade
sig emellertid ganska snart att den inslagna vägen ej
var framkomlig.
Man övergick mer och mer till att utröna
gödslings-behovet, och gödselmedlens verkan genom
anläggandet av fältförsök och olika slag av kärlförsök. Längs
denna väg1 har man vunnit en stor och viktig
erfarenhet angående användningen av våra gödselmedel,
men som kontrollmetod för varje enskilt fall ha
fältförsöken ej någon större praktisk betydelse, då de
ställa sig för dyrbara.
Vi måste söka oss fram längs andra vägar.
De fordringar vi måste ställa på metoder för
drifts-kontroll inom jordbruket äro följande:
1) Mellan resultaten av analysen och de ekologiska2
faktorerna måste finnas ett visst samband som
uttryckes genom samband mellan analysresultatet
ifråga, och den skördeökning som åstadkommes
genom viss gödsling. Helst bör detta samband vara
möjligt att förklara fysiologiskt.
2) Analysmetoderna måste vara enkla till sitt
utförande, och snabbt ge resultat. Framförallt få de ej
draga några höga kostnader. Man måste kunna
undersöka prov från varje hektar, varje tunnland och
de kostnader man kan pålägga varje liten enhet får
högst uppgå till 50 öre pr analys.
Hur ha nu dylika undersökningar kommit till
utförande. Det område där kontrollen kommit längst är
beträffande markens surhetsgrad, ph.
1 Föredrag- i avdelning för Kemi och bergsvetenskap den
18 jan. 1929.
- De faktorer, som bestämma växtens liv på fältet.
Genom en serie undersökningar lyckades förf.
påvisa att de olika kulturväxterna ställa högst olika
anspråk på markens reaktion. Vi se detta förhållande
återgivet i följande tabell. Man kan alltså genom
att fastställa markreaktionen säga vilken eller vilka
växter soin bäst med hänsyn till pH trivas på den
jord det är fråga om. Men i det praktiska lantbruket
måste man många gånger på grund av
prisförhållanden m. m., odla vissa växter som ha anspråk på andra
markegenskaper än de som förefiiinas. Man måste
då ändra markens reaktion genom kalktillsats. Och
den mängd, som behöves kan, för Sveriges del,
bestämmas genom att bedöma jordarten och mäta
markreaktionen.
Tabell 1.
- .-inger max.-utbyte inom reaktionsområdet 4,5—8.
Reaktionstal
Växt
4.5 5 (! 7 8
Råg-.......................................................
Rova ........................ .
Potatis ..................... .
Havre, Dala.........................
„ Gullregn.............
„ Klock lil ... -
Timotej..................... .
Ä ngskavle...............................
Seradella.....................................
Ärt, Concoidin...................
Kålrot..........................
Klöver, Röd-.........................
Vete, Höst-................................
Vårvete...........................................
Giillkorn .....................................
Sockerbeta...............................
Luzern ...........................................
För bestämmandet av markens reaktion ha dels den
elektrometriska (kinhydron) metoden, dels den
kolorimetriska kommit till användning. Med dessa
bägge, som till sin noggrannhet och säkerhet äro
likställda. kan man bestämma ett tusental prov per dag.
Kostnaderna för bestämningarna gå på ca 7 öre pr
styck. För de av mig ledda undersökningarna har
jag huvudsakligen använt den kolorimetriska
metoden. Resultaten av de systematiska
undersökningarna nedläggas på kartor. Exempel på sådana se vi
i fig. 1 och 2.
Är 1924 påbörjades systematiska undersökningar av
de svenska sockerbetsjordarna och i år torde denna
undersökning vara i det närmaste avslutad.
Därigenom har varje betodlare fått kännedom om sin marks
reaktion och hur mycket kalk som åtgår för att
neutralisera jorden.
Denna undersökning är den största hittills genom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
