Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
TEKNISK TIDSKRIFT
13 april 1929
tinuerligt av vätgasen, vilket prov efter torkning får
passera kontrollinstrumentet. Så snart syrgas finnes
i vätgasen, ljuda alarmklockor i fabriken.
Cambridgemätare användas även för mätande av
vätgashalten i cirkulerande gasblandning, för mätning av
vätehalten vid framställning av kväve genom
förbränning av en väte-luft-blandning samt för mätning
av vätgashalten i ingående väte-kväve-blandning,
alla registrerande. Mätning sker med ett fel, som
icke överstiger 1 %.
För uppmätning av gas användes även i fabriken
Venturimätare från Builders Iron Foundry, 9 God-
Fig. i.
ding Street, Providence, R. I. Gasen får passera
genom ett rör. vilket snabbt avsmalnar för att sedan
långsamt vidga sig till sin ursprungliga diameter.
Tryckskillnaden mellan gasen i rörledningen före
förbränningen och på smalaste stället påverkar
vätskeståndet i två kvicksilverfyllda behållare.
Nivåskillnaden påverkar en utväxling, vilken på ett blad
registrerar den per tidsenhet genom ledningen
framgående gasmängden. En visare angiver samma sak
och dessutom angiver ett räkneverk den totalt
framsläppta gasmängden. Samtliga ovanstående mätare
och instrument betecknades av fabriksledningen som
utmärkta.
Yid komprimeringen av blandningen mellan väte
och kväve finnas tre kompressorer’ med ett högsta
tryck på 4 400 pounds per kvadrattum dvs. 320
kg/cm2 och med varvtalet 136 per minut, alla tre
kopplade till en enda synteskolonn. Kompressorerna
äro byggda av Ing er soll Rand Co., 11 Broadway,
New York, N. Y. Cylindrarna äro placerade enligt
bredvidstående skiss med kylarna liggande ovanför
cylindrarna. Pistonstängerna skola alltså tätas mot
atmosfärtryck vid cylindrarna 2 och 5. I
Peoria-fabriken har ändring skett, och cylindrarna ligga som
skissen fig. 1 visar dvs. cylindrarna 3 och 4 skola
tätas mot yttre luften, vilket är fördelaktigare,
därför att trycket är lägre i cylinder 4 än i cylinder 5.
Varvtalet i Peoria är 100 per minut och där finnas 2
aggregat. Som synes i fig. 1 ligga cylindrarna 1, 2
och 3 samt 4, 5 och 6 tillsammans i Niagarafabriken,
vilket icke, är förhållandet i Peoria. Driftingenjören
i Niagara hade dock ingen anmärkning mot
cylinder-placeringarna. Man använder sex steg för
kompressionen, 22—75—150—460—1 500—4 500 pounds
per kvadrattum, av den orsaken, att vid färre steg
smörjoljan visar större tendens att krackas vid det
rådande trycket och vid den höga temperaturen i
centrum av cylindrarna. Vid krackningen bildas
koloxid, som är katalysatorgift.
Kompressorerna drivas av en motor på 300 hkr
till varje kompressor och den totala
kraftförbrukningen uppgives vara 60 hkr per producerat short
ton ammoniak dvs 1 170 kWh per 1 000 kg
ammoniak.
Gaserna cirkulera och drivas fram med en
dubbelverkande kolvpump, levererad av Norwalk Air
and Gas Company, nu övertaget av Ingersoll Band
Company, med varvtalet reglerbart mellan 26 och 70
varv per minut. Varvtalsändringarna ske direkt i
den drivande motorn, typ BTA från General Electric
Company, Shenectady, N. Y. Kraftbehovet för
pumpen är 70 A vid 220 voit 3-fas växelström.
Vätgasen uppsamlas från elektrolysörerria i en
gasklocka på 100 000 kubikfot dvs. 2 800 in3.
Kväv-gasen framställes genom förbränning av luft med
vätgas, varvid 1 volym luft blandas med 2,8 volymer
vätgas. Den efter förbränningen erhållna
blandningen består av kvävgas och vätgas och ledes till
en klocka på 50 000 kubikfot dvs. 1 400 m3. De båda
gaserna äro blandade i sådan proportion, att den
cirkulerande gasen innehåller 70 à 72 volymprocent
vätgas, dvs. praktiskt taget den teoretiska
sammansättningen 3 N2, om den cirkulerande gasen
innehåller c:a 5 % NH3. Efter passerandet av
kompressorerna insläppes gasblandningen i trycksystemet
vid cirkulationspumpens trycksida och såvä.l den
nytillkommande som den cirkulerande gasen får
passera igenom en oljeavskiljare. Två dylika finnas
och omkoppling sker för rengöring, så att endast en
avskiljare i sänder är inkopplad. Oljeàvskiljaren
består av ett torn 12" <‡> och 14" högt, dvs. 300 mm
<t> och 4,250 mm högt, fyllt med ringar. Därefter
inkommer gasen i synteskolonnen. Vid en passage
genom
synteskolonnen omvandlas c:a
20 à 22 % av
ingående gas till
ammoniak. Den bildade
ammoniaken utkyles
i kylare, bestående
av 48 tuber 20’ långa
med inre diametern
1" och yttre
diametern 2". Som
kylmedel användes vatten
eller en kyllösning
med temperaturen
± 0°C. Om vatten
användes
kvarstannar i den
cirkulerande gasen 4 à 5 %
ammoniak, under det
att om kyllösning
användes den
kvarvarande ammoniakmängden nedgår till
c:a 2,5 %. Enligt
konstruktionsfirmans
i New York uppgift
kan man räkna med
en nettoproduktion
av 17 % NH3 på
varje passage, under det att driftsingenjören vid
verket angav 14 à 15 % NH3 som
nettoproduktion. Denna senare uppgift tyder på, att
omvandlingen i synteskolonnen uppgår till högst 20 %. Den
utkondenserade ammoniaken uppsamlas i behållare
och uppmätes. Vid mitt besök voro två
kompressorer i drift och tillverkades c:a 11 short tons
ammoniak per dag.
Synteskolonnens konstruktion framgår av
närslutna skiss fig. 2. Kolonnens inre diameter är 2’
Fig. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
