- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Kemi /
83

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 sept. 1929

KEMI

83

syntetiska ädelstensproduktionen tjänar rent
praktiska syften. Genom sin stora hårdhet och
oföränderlighet har den syntetiska korunden en mångfald
an-vändingar, varibland må nämnas, som slipmedel för
glas, till skärverktyg för glas, hårdgummi,
konstharts och liknande massor, till graveringsverktyg, till
eggar på vågar och slutligen till lager i ur,
elektricitetsmätare och liknande instrument.

Men även som prydnadsföremål kan man icke
från-känna de syntetiska ädelstenarna ett berättigande.
De mindervärdiga imitationerna ha genom dem
blivit ersatta med en kvalitetsvara, som ofta till och
med överträffar naturstenarna, och som kan erhållas
till överkomligt pris. Kuriositets- och raritetsvärdet
är visserligen borta, men i stället kan man med

syntetiska ädelstenar åstadkomma vackrare smycken,
än som förut var möjligt. Juvelerarna kunna
nämligen få felfria stenar av precis det utseende och den
storlek de önska, vilket förut var nära nog omöjligt.
Nu har man däremot standardserier med fullt
bestämda egenskaper att hålla sig till. Det ligger nära
till hands att härvidlag göra en jämförelse med de
syntetiska färgämnena. Vilka fördelar ha icke dessa
erbjudit gent emot de naturliga färgämnena icke
endast i prishänseende! Därmed är naturligtvis icke
sagt, att ädelstensyntesen på något sätt kan jämföras
med färgämnessyntesen, långt därifrån, men den är i
varje fall ett nytt intressant och vackert bevis på,
vad den moderna vetenskapen och tekniken kan
åstadkomma.

ACETYLEN SÅSOM UTGÅNGSMATERIAL FÖR KEMISK

INDUSTRI.

Av fil. lic. Erik G. Thorin.

Acetylengasens upptäckare, Edmund Davy,
observerade redan år 1836, att acetylengas absorberas av
koncentrerad svavelsyra. Reaktionsprodukten synes
han emellertid icke hava undersökt närmare.

Ej heller Berthelot, som år 1862 upprepade
Davys försök med acetylen och koncentrerad svavelsyra,
gjorde sig någon större möda att undersöka
reaktionsförloppet eller identifiera reaktionsprodukterna.
Han antager utan vidare, att den stickande lukten
härrör från bildad vinylalkohol.

Först 1876 underkastade Lagermark och Eltekow
saken en noggrannare undersökning varvid de funno,
att såväl krotonaldehyd som acetaldehyd bildats.
Huvudmängden utg jordes av krotonaldehyd.

I en 1898 publicerad, synnerligen ofta citerad
avhandling "Einige Beobachtungen tiber Acetylen und
dessen Derivate" hava Erdmann och Köthner
framlagt resultatet av sina undersökningar över acetylens
förhållande till svavelsyra av olika koncentrationer.
De funno, att ledes acetylen genom svavelsyra, som ej
är utspädd med mer än en tredjedel vatten, erhålles
huvudsakligen krotonaldehyd, under det att vid större
utspädning, exempelvis 3 volymer svavelsyra och 7
volymer vatten, erhålles acetaldehyd som
huvudprodukt.

Samtidigt påpekas lämpligheten av att litet
kvicksilveroxid finnes närvarande under inledningen av
acetylengasen i svavelsyran, varigenom
reaktionshastigheten ökas i mycket hög grad.

Det är nog sant att Kutscherow tidigare, noga
bestämt 1881, medels kvicksilversalter framställt
acetaldehyd av acetylen, men tillvägagångssättet var ett
helt annat. Han utgick nämligen från en
kvicksilver-kloridlösning och inledde i denna acetylen. Den
ostlika fällningen av triklormercuriacetaldehyd
isolerades och sönderdelades sedan med varm saltsyra, då
acetaldehyd ävdestillerade. Kvicksilversalterna
verka i Kutscherows försök i motsats till
Erdmann-Köthners försök icke som katalysatorer utan som
mellanprodukter, vilka först måste isoleras.

Trots att Erdmann och Köthner i sina försök
endast erhålla mycket dåliga utbyten, hava de likväl så
att säga haft betydelsen av att kunna framställa
acetaldehyd på denna väg på känn. I ett föredrag inför
Kongress der Carbid- und Acetylengasfachmänner år
1898 framhåller Erdmann, att man i framtiden
säkerligen skulle kunna framställa sprit ur mineraliska
råämnen, över karbid-acetylengas-acetaldehyd, lika
billigt eller billigare än genom jäsning av vegetabiliska
produkter. Han förutsätter härvid, att av acetaldehyd
skulle man relativt lätt kunna erhålla alkohol.

Hans uppfattning syntes nog de närvarande väl
fantastisk. Kanske trodde han ej själv så mycket
på denna väg till mineralspriten, eljest borde han,
tycker man, fortsatt försöken. Så vitt jag kunnat
finna är så icke fallet. Åtminstone har han icke
publicerat något om dylika arbeten.

Bortse vi från den roll kvicksilveroxiden spelar
vid det Erdmann—Köthnerska försöket, kan
förloppet uttryckas under formeln

c3h2 + h2o = ch3.c<^

dvs. acetylengas har genom upptagning av vatten
bildat acetaldehyd, en reaktion, som vi skola se är
grundläggande för en betydande industri med 10
000-tals tons årlig tillverkning.

Kvicksilveroxidens roll är, så vitt jag vet, icke med
säkerhet klarlagd. Den bildar nog till en början
med svavelsyran ett mer eller mindre basiskt
sulfat-Så snart acetylen börjat ledas in, bildas en vit
ostlik fällning, som tjänstgör som en slags katalysator,
men som blir mer och mer gråsvart av utreducerat
kvicksilver.

Övergå vi så till den tekniska utvecklingen av
acetaldehydsyntesen är det märkligt att finna, att
det dröjde nära 10 år efter det Erdmann & Köthner
offentliggjort sina rön, innan någon tog upp saken
igen, samt ytterligare 8 à 10 år innan framställning
av acetaldehyd började i teknisk skala.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:09:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929k/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free