Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 sept. 1929
Beräknar man ångförbrukningen för t. e. en 8 %-ig
träsyra, åtgår ca 1,5 kg ånga per kg vattendestillat.
Härav kommer 1 kg på tjärseparering och träsyrans
förgasning, 0,25 kg av 10 kg tryck för höjning av
oljans temperatur i skrubberkolonnen samt 0,15 kg
ånga av 10 kg tryck för Vakuumdestillationen av
oljan. Omräknas detta per kg 100 %-ig råsyra,
erhålles 18,8 kg ånga. Kommer så härtill den 90 %-iga
råsyrans uppkoncentrering till 100 %-ig, kommer
ångkonsumtionen att öka till ca, 20—21 kg per kg
ättiksyra av 100 %. Inkluderas arbetskostnader och
oljeförlust, kommer tillverkningskostnaden att ligga
omkring 12 öre per kg ättiksyra.
Emellertid finnes vid denna metod en möjlighet att
kunna utnyttja destillationsgasernas värme, så att
efter tjärsepareringen gaserna gå vidare direkt till
extraktionskolonnen. Detta väntar ännu på sin
lösning, men antar jag problemet inom den närmaste
framtiden kommer att lösas. Skulle så bli
förhållandet, kommer ångförbrukningen att nedsättas med
minst 10 kg ånga, vilket’ skulle betyda en
tillverkningskostnad av ca, 8 öre pr kg ättiksyra.
Etylacetat.
Tillverkningen av estrar ur alkohol och ättiksyra
är ju känd sedaii gammalt, men man har alltid
utgått från koncentrerade lösningar. Man har omsatt
koncentrerad alkohol med d:o ättiksyra under
närvaro av vattenupptagande medel som svavelsyra.
Det ligger ingenting nytt i att omsätta alkohol och
ättiksyra i utspädda lösningar, ty både jämviktslägen
och hastighetskonstanter äro noggrant studerade. Det
uppställer sig emellertid vissa tekniska svårigheter
att utföra processen, då man för att erhålla en
ekonomisk grad av omsättning måste arbeta med 5—6
ekvivalenters över,skott av alkohol. Det åtgår vid ett
diskontinuerligt utformande av en sådan process
minst tre gånger så lång tid att avdestillera den
oomsatta alkoholen som den bildade estern, vilket vid en
fabriksmässig tillverkning för mycket inkräktar på
den verkliga produktionstiden. Inrättar man däremot
systemet för kontinuerlig drift, låter man
alkoholöverskottet hela tiden cirkulera i apparaturen och
avdrager endast färdig ester och vatten.
93
Problemen, som uppställa sig vid en kontinuerlig
produktion av estrar ur utspädd ättiksyra, äro de,
som sammanhänga med kontakttiden för alkohol och
ättiksyra samt det nödvändiga överskottet alkohol
för att erhålla högsta möjliga esterifieringsgrad eller
minsta förlust av ättiksyra i det avgående vattnet.
Tillverkningsschemat för etylacetat kan i princip
utföras så, att alkohol, träsyra och katalysatorn
svavelsyra blandas i de lämpliga proportionerna,
varefter blandningen påmatas en serie reaktionskärl eller
eventuellt en kolonn. Den bildade estern avdrives
tillsammans med en del alkohol och vatten, och
gaserna inledas i en rektifikationskolonn, där de
lågkokande kropparna som formiat och aldehyder
uttagas över deflegmatorn samt etylacetatet på den
botten i kolonnen, där den verkliga etylacetathalten
visar sig störst, Deflegmatet återgår till
reaktionskärlen. Den härifrån avgående lösningen, som håller ett
stort överskott av alkohol, ingår på en avdrivare och
befrias från allt lättkokande, under det att vatten och
svavelsyra avgår från botten. De lättkokande
beståndsdelarna återgå till systemet. Etylacetatet, som
uttages i blandning med alkohol och vatten, befrias
från dessa liksom en del formiat genom en kraftig
agitering med vatten. Den tvättade estern torkas och
destilleras, under det att tvättvattnet påmatas
systemets avdrivare för att befrias från lågkokande.
I de amerikanska backhaus-patenten utföres
av-vattningen även i kolonnapparat, men detta har jag
funnit absolut för värmeslukande. Metoden grundar
sig emellertid på det kända förhållandet, att etylacetat
bildar med 8 % vatten en konstantkokande
blandning. Denna avdestilleras samt kyles, varvid
kondensatet separerar i ett vatten- och ett esterskikt.
Vattnet avdrages, och den våta estern återgår till
kolonnen för att bilda en ny konstantkokande blandning.
Den torra estern uttages från kolonnens botten.
För utvinnande av koncentrerad ättiksyra ur
träsyra har Holzverkohlungs-Gesellschaft uttagit patent
på begagnandet av detta esterförfarande i
kombination med en kontinuerlig saponifiering av acetat i
närvaro av små mängder vatten och svavelsyra.
Metoden kan emellertid ej ekonomiskt upptaga
konkurrensen med de först behandlade direkta metoderna.
K E MI
FRAMSTÄLLNING AV ALUMINIUMOXID ENLIGT
HAGLUND.
Av direktör Assar Grönwall.
För framställning av aluminiuniinetall genom
smält-elektrolys erfordras som bekant en mycket hög
renhetsgrad hos den härför använda aluminiumoxiden.
Ren aluminiumoxid förekommer ej i nämnvärd mängd
i naturen, och framställning av aluminiumoxiden
ingår därför som ett mycket viktigt för att icke säga
det viktigaste ledet i fabrikationen av aluminium.
Som råmaterial för aluminiumoxiden kommer för
närvarande uteslutande bauxit ifråga. Man har
visserligen föreslagit och utarbetat metoder för utvinning
av aluminiumoxid ur mera allmänt förekommande
bergarter och jordarter, nämligen fältspat och lera.
Dessa innehålla emellertid väsentligt lägre halt av
aluminiumoxid än bauxiterna, och då särskilt under
de senaste åren mycket givande bauxitfyndigheter
påträffats, torde man nog få räkna med, att bauxiten
ännu en längre tid framåt kommer att i främsta
rummet få tjäna som råmaterial för aluminium.
Kostnaden för bruten bauxit vid fyndplatsen är mycket låg
så att en möjlighet till konkurrens med fältspat och
leror endast torde kunna komma ifråga vid platser,
som ligga synnerligen ogynnsamt ur fraktsynpunkt,
Å andra sidan är det nog endast i undantagsfall, som
dylika platser hava andra för ekonomisk aluminium-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
