Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 okt. 1929
KEMI
101
vilken här redogöres, har använts tre prov på massa,
nämligen blekt sulfit av viss kvalitet från fabrik A,
oblekt (stark) sulfit av viss kvalitet från fabrik B
och kraftmassa av viss kvalitet från fabrik C.
De i tabell I angivna massavikterna avse den
mängd, som tillsattes i kvarnen vid målningens
början. För bestämning av malningsgraden under
försökens gång uttogs härför erforderlig mängd massa
(2 gr massa för varje bestämning), varigenom
massamängden i kvarnen ändrades. Samtliga massavikter
avse lufttorr massa vid 65 % relativ luftfuktighet.
Av dessa malningsförsök framgår, att tillräcklig
malningseffekt kan erhållas vid målning i kvarnhus
av järn med ett större antal kulor med 3/s" och 5/s"
diameter.
Vid lika kulvikt hava de mindre kulorna en
malningseffekt, som snarare över- än understiger de
störres — se försöken med kvarnen rymmande c:a 8
liter. Då de mindre kulorna kunna väntas hava
mindre slagverkan än de större, hava de använts till
de senare försöken.
Kulor såväl som kvarnhus av vanligt järn och stål
äro emellertid icke lämpliga för ifrågavarande
ändamål, enär de icke kunna skyddas för röstning. Av
andra metaller kan närmast ifrågakomma fosforbrons
och rostfritt järn.
Genom tillmötesgående från Aktiebolaget
Karlstads mekaniska verkstad har provningsanstalten
även blivit i tillfälle att utföra malningsförsök med
ett kvarnhus av fosforbrons. Verkstaden har
nämligen tillverkat och till provningsanstalten utlånat
ett sådant kvarnhus med en diameter och längd av
220 mm, rymmande 81/2 liter. Med detta kvarnhus
utfördes först malningsförsök med tillgängliga 3/8"
och 5/s" kulor av stål och sedermera, sedan
fosfor-bronskulor anskaffats, även med dessa. Härvid
erhållna malningsresultat äro sammanställda i tabell II.
Av dessa försök framgår i första hand, att
fosfor-bronskvarnen bör rotera betydligt långsammare än
järnkvarnarna för uppnående av maximal
malningseffekt. Vid användning av järnkvarn med stålkulor
bör rotationshastigheten vara omkring 200 till 300
varv pr minut, under det att bronskvarnen endast
bör rotera c:a 85 varv. Dessutom måste kulvikten
vid lika massavikt vara c:a 50 % större i
bronskvarnen. Stålkulor och bronskulor i kvarnhus av
brons åstadkomma praktiskt taget lika
malningseffekt och fordra samma rotationshastighet.
Sedermera har ett kvarnhus, tillverkat av Avesta
rostfria järn nr 8325, anskaffats. I detta kvarnhus,
som inuti var finpolerat, maldes med rostfria kulor
med 3/s" diameter. Härvid visade det sig, att denna
kvarn liksom bronskvarnen måste drivas med c:a 85
varv pr minut för att maximal malningseffekt skall
erhållas. Vid högre hastigheter, t. e. 180 varv pr
minut, ligga kulorna och massan nästan stilla i
kvarnhusets nedre del, beroende på att friktionen är
otillräcklig för att lyfta kulorna. Orsaken till att
järnkvarnarna tillverkade av avsågade gascylindrar och
Skoghalls-kvarnen förhöllo sig på annat sätt beror
på att dessa kvarnhus icke voro så jämnslipade som
kvarnhuset tillverkat av rostfritt järn.
3. Bestämning av malningsgraden.
Samtliga bestämningar av massans malningsgrad
hava utförts i Schopper-Rieglers malningsgradspro-
Fig. 2. Anordning för upplyftning av
ventilen i Schopper-Rieglers
malnings-gradprovare.
vare vid 15° C temperatur och under användning av
2 gr lufttorr massa.
Vid malningsgradsbestämningar i Schopper-Rieglers
apparat kunna rätt avvikande resultat erhållas allt
efter det sätt, på vilket ventilen i apparaten
upplyftes. Lyftes ena gången hastigt och andra gången
långsamt vid apparatens användning, kan vid högre
malningsgrader erhållas en skillnad i malningsgrad
av ända upp till 5 à 10°. För erhållande av
någorlunda överensstämmande värden bör ventilen lyftas
lugnt utan ryckning rätt upp. Ännu bättre resultat
bör erhållas, om lämplig mekanisk anordning använ-
o /o eo so 4o so
fta/nrngsgrac/ / nya Schopper-Fieg/er -oppara/en
Fig. 3. Grafisk framställning av resultat erhållna vid jämförande
bestämningar av malningsgraden med två
Schopper-Riegler-appa-rater och en Greens freeness-tester.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
