Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
TEKNISK TIDSKRIFT
13 april 1929
mare, fodrade med bly eller eventuellt annat lämpligt
ämne, nödvändigt.
Utförda viktbestämningar hava omfattat dels
bestämning av vikt pr ark och dels uppdelning av varje
ark i fyra olika stycken (kvadranter), vart och ett
1 dm2, och med sidorna parallella med respektive
sidor i det stora arket.
Undersökningen av hållfasthetsegenskaperna hava
omfattat bestämning av avslitningskraften hos
remsor uttagna ur varje kvadrant, alla parallella med
samma sidor i arket (se fig. 7).
Yid de först tillverkade serierna för dessa
provningar var den för pressningen avsedda hydrauliska
pressen ännu icke levererad, varför pressningarna
utfördes i en tillgänglig större press. Härvid
pressades samtliga ark i varje serie på en gång vid ett
tryck av 7.5 ton med en manchonfilt på baksidan av
varje vira duk. Bestämning av avslitningskraften
och avslitningslängden hos dessa ark, vilka
tillverkades av kraftmassa mald till 17° S-R och blekt
sulfit mald till 79° S-R, visade, att arken med hänsyn
till nämnda hållfasthetsegenskaper voro mycket
ojämna. Avslitningslängden hos papperet i två olika
kvadranter från samma ark visade en skillnad av
ända upp till c:a 12 %.
För erhållande av jämnare ark gjordes därför
försök med tillverkning av duplexark på följande sätt.
Massan späddes vanligen så, att den höll 0,25 g pr
liter, varefter ett ark vägande 50 g pr m2 formades
och pressades på förut angivet sätt mot glansplåt.
Därefter formades ett nytt sådant ark, varpå den
glansplåt, på vilken det först tillverkade arket
fastpressats. lades ovanpå detta nya ark, så att det på
plåten fastsittande arket kom mitt på det nya.
Därefter pressades på nytt, varvid de båda
samman-guskade arken pressades ihop till ett ark. Yid första
pressningen av det enkla arket lades vanligen två
läskpapper och en manchonfilt och vid andra
pressningen tre läskpapper och en filt på viradukens
baksida. Sedan flera sådana duplexark tillverkats,
pressades de på en gång med ett läskpapper ovanpå
varje ark. Vid denna och följande arktillverkningar
användes den i fig. 5 återgivna pressen.
De resultat, som erhöllos vid undersökning av
dessa ark. finnas angivna i tabell III, där även vissa
speciella anordningar vid arkformningen äro anförda.
Varje värde på avslitningskraften för varje kvadrant
i arken äro medeltal av sex bestämningar. Sprid-
ningen har beräknats ur formeln A = – där
n
A = spridningen, d2 = summan av felkvadraterna,
n = antalet försök.
Arken nr 53 a 1 till och med 54 b 2 äro samtliga
formade på lika sätt i arkformen. Däremot har det
relativa läget hos de enskilda arken i duplexarken
varierats. Arken tillhörande serien 54 a hava
dessutom inlagts i annat läge i pressen vid pressningen
än de övriga. Vid bestämning av hållfastheten hos
de olika kvadranterna hava samtliga remsor från
samtliga ark uttagits parallellt med en och samma
sida i det hela arket (se fig. 8) utom för arket 54 a 3,
där samtliga remsor uttagits vinkelrätt mot den
riktning, i vilken remsorna från de övriga arken tagits.
Av tabellen framgår att. oberoende av de enskilda
arkens läge i duplexarket relativt varandra och olik-
Fig. 9. Huvudriktningen hos
fibrerna i arkens olika kvadranter.
het i pressningen, medelhållfastheten hos remsorna
uttagna från kvadranterna 2 och 3 är betydligt större
än hos remsorna från kvadranterna 1 och 4 hos
samtliga ark med undantag för 54 a 3, där
förhållandet är omvänt.
Orsaken till denna systematiska olikhet i
hållfastheten i arkets olika delar ar, ätt fördelningen av
fibrerna med hänsyn till deras längdriktning icke är
jämn utan i en del av arket är ett större antal fibrer
riktade i en viss riktning (den starkare) än i de andra
riktningarna. Denna ojämnhet i fiberfördelningen
beror på, att varje sätt att uppslamma massan i vatten
och överföra den till deckellådan medför strömningar
i vattnet och därigenom ett riktande av fibrerna. Äro
dessa strömningar i deckellådan alltid lika,
uppkomma systematiska ojämnheter i
avslitningshållfast-heten hos papperet. Då ojämnheten icke upphäves
genom de enskilda arkens i duplexarket vridning
relativt varandra är rörelsen i deckellådan sådan, att
den övervägande fiberriktningen i de olika
kvadranterna i arket motsvarar det förhållande, som
schematiskt återgives i fig. 9.
Vikten hos de olika kvadranterna i samma ark är
praktiskt sett lika, varför fiberfördelningen
kvantitativt sett är god.
Försöken 55 till och med 57 äro utförda i ändamål
att undersöka möjligheterna att framställa ark med
tillfredsställande jämnhet med hänsyn till hållfasthet
genom att upphäva rörelsen vid arkformningen hos
massauppslamningen i deckellådan och därigenom
även orienteringen av fibrerna i viss riktning. Härför
inhängdes först två mot varandra vinkelräta plåtar
i deckellådan, så att denna delades i 4 lika stora
kvadratiska delar. Plåtarnas undre kant befann sig
c:a 7 cm från viraduken. Med denna anordning
tillverkades arken 55 a 1 och 2. Överensstämmelsen
mellan hållfastheten i medeltal hos papperet i de olika
kvadranterna från samma ark är något bättre än
förut, men dock icke tillfredsställande.
Vid försök 55 b omrördes i deckellådan med en
perforerad plåt. Plåten var 21,5 X 21,5 cm, således nära
samma format som de tillverkade arken. Plåten var
försedd med 64 symmetriskt anordnade hål med 15
mm diameter. Omröringen utfördes på så sätt, att
plåten i horisontellt läge långsamt sänktes ned och
lyftes upp 2 gånger i den med massauppslamning
fyllda deckellådan, varefter avloppskranen omedelbart
öppnades. Icke heller vid detta förfaringssätt erhöllos
ark med tillfredsställande jämnhet. •
Vid försök 55 c omrördes i deckellådan som vid
55 b men därefter sänktes den perforerade plåten till
Fig. 8. Uttagning av provremsor
ur arken vid systematisk
undersökning av hållfastheten i deras
olika delar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
