Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFT. 12 DEC. 1929
TEKNISK TIDSKRIFT Eiir i~=
r KEMI 12
r W&é Redaktör: Evert Norlin
UTGIVEN AV SVENSKA T EK NO LO&FÖRC N1 NG E.N. -^^H
INNEHÅLL: Undersökningar för utarbetande av metod för bestämning av styrkan hos kemisk trämassa, av
Sigurd Köhler. — Litteratur. — Föreningsmeddelanden.
UNDERSÖKNINGAR FÖR UTARBETANDE AV METOD
FÖR BESTÄMNING AV STYRKAN HOS
KEMISK TRÄMASSA.
Av Sigurd Köhler.
(Forts. fr. sid. 111.)
Härefter undersöktes inverkan av den hastighet,
med vilken deckellådan fylles, på arkens jämnhet
såväl vid duplex- som enkelark. (Tabell IV.) Någon
påvisbar skillnad föreligger icke i de erhållna arkens
jämnhet med hänsyn till hållfastheten. Däremot visa
resultaten, att duplexarken bliva tydligt starkare och
jämnare än enkelarken. I medeltal är skillnaden i
av-slitningslängd ca 8 %.
Den vid försöken enligt tabell III påvisade
systematiska olikheten i de olika kvadranternas hållfasthet är
upphävd genom de nya anordningarna, men det
föreligger ändå stora skillnader mellan de olika
kvadran-terna och även mellan de olika arken med hänsyn till
avslitningshållfasthet. Dessa skillnader äro
emellertid oregelbundna, så att än en och än en annan
kvadrant givit det högsta värdet.
För att undersöka, om pressningen utövar något
inflytande på arkens jämnhet, tillverkades en serie
ark, varvid olika presstryck och
pressningsförfaranden användes. Resultaten, som erhöllos vid
undersökning av dessa ark, äro sammanställda i tabell V.
Av dessa försök framgår, att hållfastheten hos
arken är beroende av såväl trycket vid första
pressningarna på viraduken som slutpressningen. Första
pressningens betydelse för hållfastheten framgår av
försöken 59 c i jämförelse med 59 a och b, samt av
59 e i jämförelse med 59 d. De olika
pressningssätten och trycken hava icke märkbart påverkat arkens
jämnhet med hänsyn till hållfasthet. Icke heller
försök 60 a, c och d, där pressningssättet ytterligare
varierades, ledde till jämnare ark. Arkens ojämnhet
med hänsyn till avslitningshållfastheten kan därför
icke bero på ojämnhet i presstrycket utan på fibrernas
läge i arket. Den kvadrant, som vid uttagning av
provremsor i en viss riktning visar mindre hållfasthet
än de övriga, innehåller fibrer, som i övervägande
mängd äro orienterade i annan riktning än
provremsornas längdriktning, under det att förhållandet är
omvänt i de starkare kvadranterna.
Vid försök 62 (se tabell VI) anbringades omröraren
i massabehållaren över arkformen excentriskt,
varefter ark tillverkades dels under slutpressning med
läskpapper som förut och dels under slutpressning
med filt.
Då vid försök 59, tabell V, de ark, som tillverkades
då massabehållaren över arkformen var fylld, visa
lägre hållfasthet än de, som tillverkades då behållaren
var halvfylld, gjordes därjämte en del försök med
arktillverkning dels med fylld och dels med
halvfylld massabehållare (se tabell VI). Den iakttagna
olikheten i hållfastheten bekräftades emellertid icke
vid dessa försök. Användning av filt i stället för
Tab. VII. Hållfasthet i Mullen-apparat.
Kvadrant nr Arkets mitt Medeltal Arkets vikt i gr pr m1
Ark nr i 1—2 2 I 1-3 3 3—4 4 2—4
Spränj jyta i m»
53 a 4 50,5 50,5 48,5 50,5 48,5 50,5 ! 48,5 i 50,5 53,5 50,2 101,0
53 b 1 50,7 52,7 50,7 1 49,7 53,7 50,7 | 48,7 I 54,7 50,7 51,4 100,6
K v a d r a n t n r Medeltal
Ark nr 1 2 3 4 Arkets vikt i gr pr ma
Sprä ngyta i m2
54 a 5 50,7 50,6 51,8 50,8 50,9 101,3
54 b 4 48,4 50,3 49,8 51,2 49,9 102,0
54 c 5 46,8 47,0 47,7 46,8 47,1 102,5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
