Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEKANIK 1
Redaktör.- H.F.Nordstqöm
UTGIVEN AV SVENSKA TEK
INNEHÅLL: Ångpanneanläggningen vid Värtaelektricitetsverket, av civilingenjör F. H. Gustavsson. — Litteratur.
— Meddelande.
HÄFT. 1
TEKNISK TIDSKRIFT
JAN. 1929
ÅNGPANNEANLÄGGNINGEN VID
VÄRTAELEKTRICITETSVERKET.
PROV UTFÖRDA MED DEN SENASTE ÅNGPANNEANLÄGGNINGEN OCH
RESULTATENS JÄMFÖRELSE MED LIKNANDE FRÅN ANDRA ANLÄGGNINGAR SAMT NÅGRA
SYNPUNKTER PÅ UTVECKLINGEN INOM ÅNGPANNETEKNIKEN.
Av civilingenjör F. H. Gustavsson.
Vid Värtaelektricitetsverket har tidigare och
under våren 1928 å den senaste
ångpanneanläggningen utförts en serie prov, omfattande dels
verkningsgradsprov vid olika belastning, dels andra prov,
och resultaten av dessa prov hava utfallit så, att
deras offentliggörande synes kunna vara av mera
allmänt intresse.
Huvudändamålet med utförandet av denna
provserie var att lära känna pannornas egenskaper för
att bliva i stånd att giva driftpersonalen några fasta
hållpunkter för pannornas skötsel på mest
ekonomiska sätt. En annan avsikt med denna provserie vai
att få bekräftad eller vederlagd den åsikt, som
tidigare vid verket utförda prov givit upphov till.
nämligen:
1. Att verkningsgradskurvan förlöper flackare, än
vad uppgifter i facklitteraturen synas giva vid
handen.
2. Att maximiverkningsgraden vid pannor av
denna typ icke ligger vid c:a 30 kg ånga pr m2 och
tim. utan lägre.
Utgångspunkter vid anläggningens projekterande.
Vid projekterandet av ångpanneanläggningen
gällde det, att i den befintliga byggnaden installera
pannor, tillräckliga för de ångturbingeneratorer, som
voro avsedda att uppställas i motsvarande del av
maskinsalen.
I den del av pannhuset, där ombyggnad skulle ske,
voro uppställda tio stycken B. & W. pannor, avsedda
för en effekt av 7 500 kW. I motsvarande del av
maskinsalen funnos tre stycken kolvångmaskiner
samt två stycken turbiner, var och en å 1 500 kW.
Genom borttagande av dessa skrymmande maskiner
fanns det möjlighet att å samma golvyta bereda plats
1’ör ett modernt maskineri med betydligt större
effekt-belopp än det förut installerade, nämligen två stycken
ångturbingeneratorer, vardera å 15 000 kW normalt
ocli c:a 20 000 kW maximalt. Svårigheten var att
utan vidlyftiga och dyrbara ändringar å pannhus,
rökkanaler och skorstenar få plats för motsvarande
ångpanneanläggning.
Efter anbud från diverse in- och utländska firmor
beställdes i april år 1925 ångpanneanläggningen av
A.-b. Götaverken. Vid de anvisningar för pannornas
konstruktion, som lämnades av Elektricitetsverket,
togs särskild hänsyn till dragförlusternas
nedbringande. Pannorna skulle hava en eldyta om c:a 500 m2
vardera och vara försedda med
smidesjärnsecono-miser om ca 115 m2 samt lämna ånga av 350—375°C
temp. vid 25 ata. Verkningsgraden å panna med
economiser garanterades till 82 % vid 30 kg ånga/m2
och tim. Pannorna skulle dessutom kunna arbeta
kontinuerligt med en belastning av 45 kg ånga/m2
och tim. I A.-b. Göta verkens åtagande ingick
kedjeroster av kompartmenttyp samt tryck- och
sugfläkts-maskinerier.
Vid ombyggnaden hava fyra stycken
slätrörsecono-misers av gjutjärn bibehållits i oförändrat skick, var
och en å 320 m2, två stycken för varje rökkanal,
gemensam för fem pannor. Dessa economisers äro
ca. 25 år gamla och utförda för 13 atö varför
matare-pumparna. som äro centrifugalpumpar med 5 hjul i
serie, måst ordnas med ett uttag till
gjutjärnsecono-misers efter 2:a hjulet vid ca. 10 atö. Från
gjutjärns-economisers återföres matarevattnet till pumpen och
får passera de återstående hjulen samt avgår från
pumpen med ett tryck av ca. 27 kg/cm2 genom
smides-järnseconomisers till pannorna. Skulle fel inträffa å
någon gjutjärnseconomiser, kan denna avstängas ocli
driften ändock fortgå obehindrat, varvid vattnet
passerar en fjäderbelastad automatisk
förbisläpp-ningsventil. Å rökkanalerna ha diverse smärre
förändringar utförts, dels för att minska dragförlusterna,
dels för anslutning av sugfläktar. Vid varje skorsten
äro 2 st. sugfläktar uppställda med gemensamt uttag
från rökkanalen, men med separata intag i skorste-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
