Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
TEKNISK TIDSKRIFT
16 FEBR. 1929
Enligt föregående bör uppeldning och inkoppling
kunna ske enligt nedanstående sammanställning:
Pannans tillstånd, vid:
Tid för uppeldning
och inkoppling
Fyrstickning Inkoppling
Kall ,................ 20 atö 31 min.
Ångvärmd till 0.8 atö .. 20 „ 17 ’„
„ 12 „ .. 20 „ 14 „.
Ångvärmd till 2 kg under
arbetstryck ..................5 „
Reservhållningen vid verket är ordnad så, att första
reserv utgöres av pannor, ångvärmda till 10 à 12 atö,
andra reserv utgöres av pannor, värmda till något
över atmosfärtryck.
Av ovanstående framgår, att pannor hinna eldas
upp och inkopplas på ångnätet fortare, än det är
möjligt att starta motsvarande turbiner. De pannor, som
ligga värmda vid det högre trycket, utgöra dessutom
tillräcklig ångackumulator för värmning av ledningar
och startning av hjälpmaskineriet för huvudturbinen.
Vid en kolpulvereldad panna, utrustad med
individuell malanläggning och i avsaknad av bunker för
kolpulver, är det tvivelaktigt, om fyr kan erhållas på
kortare tid än 31/., minut, vilket är möjligt vid
omsorgsfullt lagd fyr å kedjerost.
Det torde vara svårt att på så kort tid hinna starta
kvarnar, fläktar och övriga till
kolpulverberednings-anläggningen hörande apparater och dessutom
verkställa tändningen. Kolpulvereldade pannor böra
därför, där möjligheten till hastig igångsättning är av
vikt, även utrustas med oljeeldning.
B. Pannanläggningen förmåga att lätt följa
varierande belastning.
För att snabbt kunna följa växlingar i ångbehovet
hava pannorna försetts med anordningar, som
möjliggöra rosthastigheter mellan ca. 3 till 19 m/tim., under
det att kedjeroster vanligen icke kunna köras
hastigare än 12—13 m/tim.
Med hjälp av fläktarna och den större
variationsmöjligheten i rosthastigheten, finnas betydligt bättre
möjligheter att reglera eldningen efter behov, än vad
i regel är förhållandet vid kedjerosteldade pannor,
och förmågan att följa varierande last måste anses
god. Denna förmåga torde dock vara ännu bättre vid
olje- och kolpulvereldade pannor, i det att
omställningarna här äro enklare och därigenom mindre
menligt åverka verkningsgraden. Denna skillnad i
försämring av verkningsgraden synes dock vid
Värtaelektricitetsverket vara av underordnad betydelse, i
det att så hastiga belastningsändringar, att dessa icke
kunna följas med relativt små omställningar av enbart
drag- och rosthastighet, sällan förekomma vid verket.
Hålles dessutom panntrycket så högt, att stora
variationer i detta kunna tillåtas, torde omställning av
eldningen i de flesta fall kunna ske på ett ekonomiskt
sätt.
Kolen vägdes och generalprov både på kol och
aska uttogs. Enligt analys från Statens
provningsanstalt höllo kolen i inlämningstillstånd:
Vatten 10.5 %
Flyktiga ämnen 27,3 %
Koks 46,7 %
Aska 15,5 %
Eft’, v. v. 5770.
Kolen utgjorde en blandning av 0,3 Scotch w.
pearls och 0,7 Lambton rough smalls. Oförbränt i
askan var enligt analys 1,6 % (här tillkommer en del
i flygaska). Under 45 min. förbrändes pr m2 rostyta
och tim. 276 kg kol, svarande mot ca. 700 000 v. e. per
m3 eldstadsvolym och tim.
Följande medelvärden erhöllos:
Panntryck 21.1 atö.
Ångtemp. efter överhettaren 369°C.
Matarvattentemp. före smidesjärnseconomisern 90°C.
efter „ 149°C.
Temp. i eldstad 1 540°C.
Rökgastemp. efter smidesjärnseconomisern 416°C.
^O, fore spjäll 13,4 %|enjjgt Monoapparat.
Differensdrag genom panna och smidesjärnseconomi-
ser 45 mm H.,0.
Extrapolerar man verkningsgradskurvan å fig. l,kan
verkningsgraden approximativt sättas till rjp = 0,71
Detta giver 27 500 kg ånga pr tim. eller 55 kg ånga
pr tim. och m2. Räknas med 5 kg ånga/kWh,
motsvarar ångmängden 5 500 kW.
Vad som vid provet begränsade avdunstningen var
fara för murverkets nedsmältning och otillräckligt
drag.
Efter provet besiktigades murverket och detta var
rätt illa åtgånget, men enligt vad som framhållits vid
redogörelsen för eldstadstemperaturen, torde dessa
svårigheter gå -att övervinna.
Denna avdunstningssiffra på 55 kg/m2 och tim. är
av samma storleksordning, som vid moderna
kolpulvereldade pannor, rena strålningspannor undantagna.
Vid Klingenbergcentralen är exempelvis garanterat
max. 45 kg/m2 och tim. eller samma värde som av
Götaverken garanterats för Värta-elektricitetsverkets
pannor 27—36.
Avsikten med forceringsprovet var att utröna, huru
långt man kunde komma, om nöden någon gång skulle
kräva, att utan hänsyn till murverkets bestånd pressa
ur dessa pannor så mycket som möjligt. Nu
begränsar fläktmaskineriet, vid fem pannor i samtidig drift
på en skorsten, avdunstningen till 45 kg/m2 och tim.,
men med ett mindre antal pannor på skorstenen
kunna dessa belastas högre. Vid verkningsgradsprov
den 23/3 1928 kördes panna nr 32 i 11 timmar med
42 kg avdunstning, utan att skada kunde iakttagas å
murverket. För de kortvariga belastningstoppar, som
vid verket komma ifråga, kunna. dessa pannor utan
olägenhet belastas till 45—50 kg/m2 och tim.
C. Överbelastningsförmåga.
Forcering av en panna.
Den 15/2 1927 gjordes forceringsprov med panna
nr 30. kopplad ensam på norra skorstenen och med
sug- och tryckfläktar i drift.
Maximiavdunstning med fem pannor på en rökkanal
vid drift med sug- och tryckfläktar.
Den 3/2 1927 företogs prov med samtliga pannor
i drift på norra rökkanalen för att utröna, huru
mycket ånga en pannrad kunde lämna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
