Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 FEBR. 1929
MEKANIK
25
Enligt Schultz kostade ett ångkraftverk i Amerika
år 1925 110—115 $ pr installerad kW.
Kraftverk Colfax i Pittsburg kostade vid en
utbyggnad år 1920—1923 till 190 000 kW 115,8 $ per
kW. Utbyggnaden år 1923 från 120 000—190 000 kW,
omfattande i pannhuset 5 st. 2 470 m2 kolpulvereldade
pannor samt 1 st. 2 170 m2 stokereldad panna, drog
en kostnad av 114 $ per kW.
Av denna senare summa kom på pannor utan
byggnader, rörledningar m. m. 16,1 %, vilket utgör 70 kr.
pr kW. I regel utgör denna kostnad 60—70 kr.
Räknar man fortfarande grupp I som en
kraftcentral på 40 000 kW erhålles ca. 40 kr. i pannkostnad
pr installerad kW. Vill man gå ännu längre och
räkna pr panna med dennas max. avdunstning, blir
motsvarande kostnad, med 5 kg ånga pr kWh, ca.
30 kr., häri inberäknat eldningsapparater och fläktar.
Av denna jämförelse synes framgå, att hittills
utförda vanliga kolpulvereldade pannor ifråga om
utrymmesbehov, pris och ekonomisk
bränsleverkningsgrad knappast kunna anses överlägsna förstklassiga
pannor av äldre konstruktion.
Strålningspannor.
De huvudsakligaste fördelarna med
strålningspannor framför andra torde vara: möjligheten att bygga
pannenheter i obegränsade storlekar, att dylika
pannor praktiskt taget sakna murverk och ha ringa
vatteninnehåll, samt att de innehålla små järnvikter
och äro härigenom överlägsna ifråga om hastig
uppeldning. Dessa pannor torde därför, eldade med olja
eller kolpulver, synnerligen väl lämpa sig som
reservpannor, där förmågan av snabb ångavgivning och
bekväm reglering av värmetillförseln är av avgörande
betydelse. Är pannan utrustad med kolpulvereldning,
.torde även oljeeldning böra anordnas, enär vid hastig
uppeldning olja
erbjuder stora fördelar
framför kolpulver.
Som en fördel hos
strålningspannorna
brukar även
framhållas, att de äro
utrymmesbesparande. I
detta avseende äro de
dock knappast
överlägsna pannorna i
grupp I vid
Värtaelektricitetsverket,
vilka pannor även i
fråga om verknings-
MGAVLOPP
grad och pris pr installerad kW mycket väl torde
kunna upptaga konkurrensen.
Största felet med nuvarande konstruktioner å
strål-ningspannor synes vara de stora
brännkammarvoly-merna, där vanligen 150 000 till 300 000 v. e. per m3
och tim. frigöras. (Vid kedjerost, forcering av panna
Nr 30 i Värtaverket, den 15/2 1927, frigjordes 700 000
v. e. per m3 och tim.) Vid en lokomotivpanna1 har
man däremot med relativt god verkningsgrad kunnat
höja belastningen till över 2 000 000 v. e, pr m3 och
tim. Eftersom det alltså är möjligt att vid en
lokpanna erhålla sådana värden, borde man vid
stationära pannor åtminstone kunna närma sig dessa. Det
kan invändas, att för att detta skall vara möjligt,
kanske man istället får offra så mycket mera i sin
kolpulverberedningsanläggning, att vinsten i
utrymmesbehov icke uppväger detta. Av redogörelsen för
dessa lokpannor framgår emellertid, att det bränsle,
som använts, är vanligt i Tyskland förekommande
brunkolspulver av olika slag, och att de höga
eldstadsbelastningarna möjliggjorts huvudsakligen
genom ändamålsenlig konstruktion av brännarna. Vid
dessa tillföres minst 70 % av förbränningsluften som
primärluft, procenttalet är dock beroende av
gas-hatten hos bränslet och ökas med denna. Redan i
munstycket sker vid denna brännarekonstruktion en
intim blandning av bränslet och den huvudsakliga
luftmängden. Erforderligt högt förvärmd
sekundärluft införes därefter väl fördelad och i så tidigt
stadium som möjligt.
Av intresse är att granska formeln för specifik
eldstadsbelastning, uppställd av P. Rosin, Dresden.
B
Hu ■ 3 600 • 273
v. e./m3 och tim.,
(I + L) v ■ T ■ Z
där B = specifik eldstadsbelastning, v. e. per m3
och tim.
Hu = värmevärdet hos kolpulvret pr kg.
L — erforderlig luftmängd i kg pr kg bränsle.
v = spec. volymen av rökgasen vid 0°C och 760
mm Hg i m3/kg.
T = medelvärdet av absoluta
eldstadstemperaturen.
Z = förbränningstid för ett kolpulverkorn i sek.
Denna formel kan även skrivas.
„ Hu■3 600 , a , .
B — — v. e./md och tim.,
V • Lt
där V = rökgasvolymen bildad av 1 kg bränsle vid
viss temp.
i Die Wärme, 1928, sid. 109. — Engineering, 1928, sid. 96.
LUFTtJiKTOäri VRIDES po
Fig. 21. Strypkalorimeter.
Fig. 22. Genomsugningspyrometer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
