Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
TEKNISK TIDSKRIFT
16 FEBR. 1929
En minskning av produkten V • Z betyder höjning
av B.
Emellertid sjunker Z med kornstorleken men stiger
obetydligt med fallande T. Har man nu gått till
lämplig gräns i kornstorlek och valt en lämplig
temperatur i eldstaden, skulle alltså icke mera vara att
vinna. Enär Z är förbränningstid i sek., räknat från
den tidpunkt, bränslekornet uppnått
antändnings-temperatur och kommit i intim beröring med
erforderlig luft, synes genast, att brännkammar volymen vid
nuvarande konstruktion bör kunna väsentligt
minskas. Vid de flesta kolpulvereldstäder införes nu
pulvret och en ringa del av förbränningsluften som
primärluft genom grova munstycken. Den för
förbränningen erforderliga sekundärluften tillföres i regel
icke förrän bränslet i grova och kompakta strålar
hunnit passera en tredjedel till hälften av eldstaden.
Härigenom erhålles en synnerligen dålig tillförsel till
varje bränslepartikel dels .av erforderligt värme för
tandning, dels av den luftmängd, som är erforderlig
och förbränningen torde huvudsakligen försiggå i sista
halvan av eldstaden. Kan man nu, som skett vid förut
nämnda lokpanna, erhålla en för stationära pannor
lämplig anordning för införande av bränsle och
erforderlig luft i så intim blandning som möjligt redan
i och vid munstycket, och samtidigt ordna så, att
värmetillförseln till bränslepartiklarna är god
omedelbart efter munstycket, torde tändningstiden och
förbränningstiden kunna nedbringas betydligt och
härigenom brännkammarvolymen bättre utnyttjas.
Det torde dock icke enbart vara tillfyllest att i
eldstaden kunna frigöra så stor värmemängd som
möjligt, utan av lika stor betydelse är att på ett
lämpligt sätt anordna bestrålad eldyta. Detta torde erbjuda
lika stora svårigheter, som att kunna frigöra stor
värmemängd pr volymenhet eldstadsrum, och hittills
har knappast vederbörlig hänsyn tagits härtill. Mot
en viss frigjord värmemängd och en viss temperatur
i eldstaden svarar alltid en viss projicierad bestrålad
eldyta.
För att erhålla relationerna mellan ifrågavarande
storheter göres en överslagsberäkning, varvid
eldstaden är tänkt som ett rör med den cylindriska delen
helt vattenkyld och ingen hänsyn tagen till den
eld-yta, som utgöres av topp och botten i röret.
Om B — pr m3 eldstadsvolym och tim. frigjorda
v. e.,
D = rörets diameter,
Ws = pr m2 eldyta och tim. upptagen
värmemängd, som erhålles under antagande, att i eldstaden
genom strålning upptages rje % av den frigjorda
värmemängden, gäller
^.L.B^n.B.L.W^,
4
Ve
eller
= 1 4 • 100 • W.
B’ Ve
Formeln ger en antydan om, hur eldstaden bör
utformas under olika förutsättningar.
W, är beroende av den temperatur, man anser
lämplig i sin eldstad. r/e är beroende på hur
rökgasvärmet utnyttjas efter eldstaden, om man
anordnar sin panna med luftförvärmning — och graden av
denna — eller vattenberörd eldyta, samt huru mycket
fläktarbete man vill uppoffra. Har man nu ett
lämpligt värde å Ws och rje ser man, att D sjunker med
stigande B, dvs. vid ökad eldstadsbelastning skall
man bygga en proportionsvis större eldyta. Mindre
dimensioner å eldstaden erbjuder även den fördelen,
att man bättre kan behärska förbränningen, då man
bättre har i sin hand att tillföra luft, där den behövs.
Ovanstående visar även, att om man genom
lämpliga brännareanordningar kan komma upp i
eldstads-belastningar på exempelvis 1 000 000 v. e. pr m3 och
tim., vilket torde vara nödvändigt, för att
strålnings-pannor skola erbjuda nämnvärda fördelar i
utrymmes-hänseende (m3 pr kW), måste man också gå in för att
utforma eldstaden på ett helt annat sätt, än vad nu
är vanligt. Det är då icke tillfyllest, att vid mycket
stora pannenheter endast ha brännkammarens
begränsningsytor klädda med kylyta, utan ytterligare
kylyta måste anordnas.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
höll julsammanträde den 11 dec. 1928 å föreningslokalen
under ordförandeskap av professor B. A. Afzelius.
Till justeringsmän för dagens protokoll utsågos herrar
Viktor Blomquist och E. Elmquist, varefter i
avdelningen inträdde genom anmälan civilingenjör F. H.
Gustavsson och genom inval direktör H. E. Egrell och
ingenjör Richard Söderberg.
Ordföranden meddelade, att från föreningsstyrelsen
remitterade SMS’ meddelanden nris 107 och 108
angående axialkullager samt kuggprofil remitterats till
standardkommittén för konstruktionsfrågor, samt att från
avdelningens standardkommittéer yttranden över
följande SMS’ meddelanden förelågo:
Från standardkommittén för konstruktionsfrågor:
Nr 102 angående ritningars utförande.
Nr 105 „ radialkullager etc.
Nr 107 „ axialkullager.
Nr 108 „ enkelverkande axialkullager etc.
Nr 108 „ kuggprofil.
Från standardkommittén för verkstads- och
verktygsfrågor:
Nr 101 angående konserie.
Nr 103 „ spindelnosar på fräsmaskiner.
Nr 104 „ borrkonor.
Nr 105 „ hål och kilspår i frasar.
Från standardkommittén för toleransfrågor:
Nr 100 angående toleranser för diametermått.
I enlighet med styrelsens förslag beslöt avdelningen
upptaga dessa yttranden såsom egna.
Vidare meddelade ordföranden, att det av föreningens
kansli utarbetade förslaget till sammanträdesdagar
under år 1929 förelåg. I enlighet med styrelsens förslag
beslöt avdelningen godkänna detta förslag, enligt vilket
sammanträdena hållas den 15/1, 19/2, 19/3, 16/4,
26/10 och 10/12. ’Sammanträdesdagar i maj och
september bestämmas senare.
Som huvudpunkt på programmet stod föredrag med
filmförevisning av civilingenjör John E. Hallin
angående Stalturbinen och dess tillverkning. Den i ovanligt
hög grad intresseväckande förevisningen belönades med
livliga applåder av det talrika auditoriet.
Efter sammanträdet följde Luciafest, på traditionellt
sätt och med sedvanliga men osedvanligt många
attraktioner anordnad av avdelningens ceremonimästare,
ingenjör Aug. Jansson.
H. E.
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
höll sitt första sammanträde under året den 15 jan. 1929
under ordförandeskap av professor B. A. Afzelius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
