Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
teknisk tidskrift
21 sept. 1929
a JJSOO Soooo /55»o
Fig. 10. Försök vid Tekniska högskolan, a = varmvattenpanna,
b = ångpanna.
endast ett slag av pannor, varför härvid inga
blandningstemperaturer med åtföljande risk för
felmätningar av nyssnämnda orsak förefinnas. Erforderliga
temperaturmätningar inskränka sig därför till t1 och
t., om samma beteckningar som förut användas.
Vidare observationer utgjordes såsom förut av
kolväg-ning och eldningskontroll, varjämte mätning av
vattenmängden företogs. Denna senare mätning
grundar sig på lagarna för den för värmeledningen
använda centrifugalpumpen. För ett visst varvantal
hos pumpen är förhållandet mellan tryckhöjd och
vattenmängd entydigt bestämt. Vid olika varvantal
varierar också tryck och vattenmängd enligt kända
lagar. Egenskaperna hos pumpen, fastställda vid
provningar i fabrikens provrum före leveransen,
finnas för varje pump sammanställda i ett s. k. pump-
diagram, varå fig. 9 utgör exempel. Man kan alltså
genom att mäta pumpens varvantal och
tryckdifferensen mellan tryck- och sugledningen grafiskt
bestämma den av pumpen levererade vattenmängden.
Metoden kan anses vara praktiskt användbar, ehuru
det särskilt måste påpekas, att någon vetenskaplig
noggrannhet icke kan erhållas på detta vis, utan
endast approximativa värden, vilka dock för bedömande
av frågan äro fullt tillräckliga. Då ett eventuellt fel
verkar i samma riktning vare sig ångpannor eller
varmvattenpannor eldas, förändras de relativtal
beträffande bränsleekonomi, som man genom proven
söker erhålla, härigenom endast till sitt absoluta värde,
icke relativt varandra.
Vid proven observerades pumpens varvantal samt
den manometriska tryckhöjden medels en
kvicksilvermanometer. Vid de prov, då ångpannan eldades,
företogs dessutom mätningar av kondensatets mängd
och temperatur för kontroll av
värmemängdsmät-ningen.
De vid försöken erhållna värdena framgå av tabell 2.
De i tabellen uppsatta värdena å verkningsgraden
ha i fig. 10 grafiskt avbildats som funktion av
belastningen uttryckt i ve per m2 eldyta.
Av tabellen och fig. 10 framgår, att
verkningsgraden för varmvattenpannan i genomsnitt är ca. 9 %
av kolets totalvärme bättre än för ångpannan med
tillhörande apparater. Sätter man
bränsleförbrukningen för en viss värmemängd, om ångpannor med
biapparater användas, till 1, blir samma
bränsleförbrukning, om varmvattenpannor användas, endast
0,88, dvs. kolbesparingen är 12 % av ångpannans
kolförbrukning. De genom kondensatmätningen erhållna
värdena visa god överensstämmelse med de genom
pump-diagrammet erhållna och bekräfta sålunda, att
mätmetoden är tillfredsställande. (Forts.)
ANVÄNDNING AV LJUSVÅGORNA VID KONTROLLERING
AV FINARE MÄTVERKTYG.
Av ingenjör Vilh. Engström.
(Forts. fr. sid. 56)
Kösters interferenskomparator för direkta
absolutmätningar. (Fig. 12).
Ljuskällan C är ett Geissler-rör anbringat framför
en horisontal öppning i bländaren. Det härifrån
kommande ljuset genomgår objektivet O, blir härvid
parallellriktat och genomgår spridningsprisman Pr,
som har en konstant brytningsvinkel av 90°, härifrån
faller ljuset på ett halvgenomskinligt metallskikt Pl,
anbringat mellan tvenne kilformiga plana plattor.
Här delar ljuset sig i tvenne lika hälfter. Den ena
reflekteras och faller vinkelrätt mot planspegeln Sv
reflekteras här och genomgår det halvgenomskinliga
metallskiktet Pl, förenas genom objektivet O, i den
lilla bländaren B och träffar därifrån ögat. Den andra
hälften av strålen, kommande från spridningsprismat,
genomgår det halvgenomskinliga skiktet Pl och faller
härifrån på den övre ytan S, utav passbiten E, vidare
på grundytan Q. Båda reflekteras och träffa, efter
reflektion genom det halvgenomskinliga skiktet,
ögat. De båda strålhälfterna interferera här med
varandra.
Man torde kunna tänka sig att genom denna
anordning den plana ytan St avbildas i ett hjälpplan R.
Genom den halvgenomskinliga spegeln Pl mellan detta,
om vi så få säga virtuella plan, på ena sidan och
grundytan och passbitens övre yta å andra sidan, uppstå
interferenslinjerna vid lämplig lutning av de båda
ytorna i förhållande till varandra. Dessa uppträda
här i tvenne system, nämligen a ur (fi och S2) och b ur
(fi och Q), av vilkas förskjutning relativt till
varandra passbitens längd kan bestämmas.
Vid apparatens inställning måste först ytan SI
inställas vinkelrätt mot det genom B och 02 gående
strålknippet. Detta uppnås därigenom, att man med
tillhjälp av skruvarna Lv 2,3 förställer ytan SI så
länge till dess bilden i bländaren B noggrant
sammanfaller med bländaren själv. Man kan iakttaga detta
genom ett Gau’skt okular, som medföljer instrumentet.
Ytan SI förblir därvid fortfarande vinkelrät mot
strålknippet. Därefter inriktar man på samma sätt grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
