Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
teknisk tidskrift
21 sept. 1929
ett närmelsevärde på längden av det föremål som
skall mätas och som - antages vara riktigt på
några ^ när. Vid passbitar tjänstgör det
påstämplade måttet som närmelsevärde (nominellt
mått). För detta närmelsevärde beräknar man de
överskjutande bråkdelarna av de halva våglängderna,
i det man dividerar detta värde genom halva
våglängden. Drager man nu dessa så beräknade
bråkdelarna ifrån de iakttagna bråkdelarna, så erhåller
man bråkdelarna av längddifferensen. Denna
längd-differens fastställes genom våglängdskalan och för
förtecknet på denna differens gäller vad nyss sagts.
1 regel finnes för de vanligaste passbitarnas
storlekar. lämpliga tabeller över dessa överskjutande
bråkdelar för motsvarande längder.
Alla. dessa iakttagelser måste göras under normala
betingelser, dvs. vid ett barometertryck av 760 mm,
en temperatur av 20°C och vid en fuktighetshalt
hos luften motsvarande ett ångtryck av 10 mm. i de
för praktiska mätningar utarbetade tabellerna äro
dessa betingelser lagda till grund, men de förekomma
sällan i verkligheten, varför vid utförandet av direkta
mätningar dessa faktorer noggrant måste fastställas
med härför lämpliga instrument och en korrektion av
resultatet företagas. Uträkningen av de avlästa
resultaten är en ganska komplicerad procedur och vi
kunna ej här inlåta oss på densamma, utan vilja
endast påpeka att för korrektion och dylikt beträffande
temperatur, fuktighet etc. finnes utarbetade särskilda
räknestickor, som underlätta arbetet avsevärt. Själva
avläsningen och mätningen, då man har tillgång till
dylika hjälpmedel, är däremot tämligen enkel och ett
exempel torde förtydliga gången av densamma.
Exempel på kontrollmätning av en 25 mm passbit
medelst Kösters interferenskomparator.
Ljuskälla: Helium.
Temperatur Barometerstånd Ångtryck
19,36 755,3 10 mm
0,04 0.3
19.32
755.0
Röd Gul Grön Blå Violett
I. Iakttagna bråkdelar: 0,9 0,0 0,6 0,3 0,2 0,7
0,9 0,9 0,6 0,25 0,25 0,6
ii. Medeltal .......... 0,90 0,95 0,60 0,27 0,22 0,65
III. Nom. bråkdelar för
25 mm enl. tabell. . . 0.65 0,98 0,94 0,65 0,76 0,28
ii—iii (+) ....................0^25 0,97 0,66 0^62 0,46 0,3,7
iii—ii (—) ....................0,75 0,03 0,34 0,38 0,54 0,63
Enl. skala = — 0,59 till
jämförelse ..............76 01 35 40 51 64
i.
Avläsning på skalan........................................—0,59 fi
K — korrektion ................................................+ 0,03 fi
Kvarts-stål1 ......................................................+ 0,04 /t
Fel vid 19;32°c ........................ —0,52 /t
3 Detta värde är ett medelvärde på fasförskjutningen,
uttryckt i n emellan kvartsplattans oeh passbitens ytor och är
beroende av deras reflektionsförmåga eller spegelglans. Vid
ytterst noggranna mätningar måste denna fasförskjutning
uppmätas för varje individuellt fall.
II.
Avläsning på skalan........................................—0,59 fi
K — totalkorrektion ......................................+ 0,22 fi
Kvarts-stål ........................................................+ 0-01 fi
Fel vid 20°C .......................... —0,33 fi
Således: I. d — 25 mm — 0,52 fi vid 19,32°c.
II. d = 25 mm —0,33 fi vid 20,00°C.
Detta instrument kan även användas vid
jämförande mätningar mellan tvenne ändmått, som förut
beskrivits. För detta ändamål, varvid man som
bekant betjänar sig av polykromatiskt ljus, är den
spektrala sönderdelningen av ljuset i prisman Pr
overksamgjord därigenom att den horisontala
spalten vid ljuskällan vrides om 90°. Härigenom falla de
olika färgernas spaltbilder i längdriktning mitt över
varandra på spektrats mitt, så att genom bländaren
B blandat ljus av alla färger intränger i ögat.
För bestämmandet av ytornas parallellitet kan
denna komparator med fördel användas, varvid
förfares på följande sätt: Man injusterar kvartsplattan,
på vilken passbiten fastsprängts, så att
interferensbanden på densamma försvinna. Detta inträffar då
kvartsplattan står parallellt med det från spegeln
Si (se fig.) reflekterade strålknippet, varvid, emedan
kilvinkeln är lika med 0, inga interferensband
uppkomma. Är passbitens övre yta inte parallell med
kvartsplattans, så uppkommer på densamma ett visst
antal interferensband, alldenstund förutsättningen
härför förefinnes (kilformigt luftskikt). Antalet av
Å
dessa band, dividerat med — är lika med höjdskill-
nåden emellan passbitens båda ändar. Medelvärdet
är lika med passbitens pius- eller minusavvikelse
från parallelliteten i dess mitt räknat.
FÖRENINGSMEDDELANDËN~
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
avhöll tillsammans med Ingeniörsvetenskapsakademien
den 19 februari 1929 å Ingeniörsvetenskapsakademiens
lokal ett möte ägnat åt bränslefrågor.
I samband med detta möte höll avdelningen för
Mekanik ordinarie sammanträde å
Ingeniörsvetenskapsakademiens lokal under ordförandeskap av avdelningens v.
ordf. byråingenjör Erik Nothin.
Sedan ordföranden förklarat sammanträdet öppnat
valdes till justeringsmän för dagens protokoll jämte
ordföranden herrar H. Lundberg och F. Berthelius.
Ordföranden meddelade, att S. M. S. meddelanden nr
110 angående standardisering av svarta muttrar med
liten nyckelvidd, svarta 6-kantmuttrar, hjulringsbultar,
försänkta vagnsbultar samt "svarta planade" och
"halvblanka" skruvar hade av föreningens styrelse
remitterats till avdelningen för yttrande samt att ärendet
behandlades av avdelningens standardkommitté för
skruvar och muttrar.
Ordföranden meddelade därefter, att till avdelningens
styrelse med anhållan om yttrande inkommit en
skrivelse av den 17 jan. 1929 från Sv-enska industriens
standardiseringskornmission. Sekreteraren uppläste på
ordförandens anmodan i skrivelsen omnämnd P. M.
angående förlagsrätten till standardtabeller. Ordföranden
redogjorde för den ställning i frågan, som styrelsen
intagit vid extra sammanträde den 5 febr. 1929 och
önskade avhöra avdelningens åsikt om den ståndpunkt,
som styrelsen i framtiden borde intaga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
