Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
teknisk tidskrift
21 sept. 1929
För övrigt fortsätta Kaplan- och
propellerturbinerna sitt segertåg. Å fig. 2 visas en grafisk
framställning om Kaplanturbinens tilltagande
popularitet. Kurvan angiver effektbeloppet av de hos
Verkstaden i Kristinehamn under olika år beställda
Kap-lanturbinerna. År 1922 beställdes genom Kungl.
Vattenfallsstyrelsen för Lilla Edets kraftverk de
fortfarande största turbiner i världen, bland dem en
Kaplanturbin med en kontraktsenlig effekt av 11 200
hkr vid normal fallhöjd. Med spänning, men utan
entusiasm, som sporrar till efterföljd, väntades
resultatet av detta steg. Först efter ca. 31/2 år kunde
turbinen tagas i drift; under denna långa tid
lyckades Verkstaden i Kristinehamn inregistrera
beställning av tillsammans endast några tusen hästkrafter,
men, sedan Lilla Edet togs i drift med helt infriade
förhoppningar, var också det fulla förtroendet för
Kaplanturbiner med en gång etablerat såsom tydligt
framgår av fig. 2. Bland förra årets framgångar
för Kaplanturbinen bör bland annat nämnas fyra
stora Kaplanturbiner för det nya Rhenkraftverket
Ryburg-Schwörstadt. Löphjulsdiametern vid dessa
turbiner är 6 800 mm, fallhöjden utgör omkring 10
ni och turbinernas maximieffekt är ca. 42 000 hkr
vardera. Dessa turbiner bliva de största i världen.
De väntas bliva driftfärdiga år 1930. Att
anläggningen utrustas uteslutande med Kaplanturbiner beror
delvis därpå, att kraftverket äges av fyra delägare,
av vilka var och en äger sitt eget fördelningsnät av
sinsemellan olika period- och spänningsförhållanden.
Fig. 2. Totala effektbeloppct av hos
Verkstaden Kristinehamn beställda
Kaplanturbiner under åren —1928.
Vidare må antecknas en betydelsefull framgång för
Kaplanturbinerna, i det även Amerika efter lång
tvekan tyckes hava börjat använda
"propellerturbiner med vridbara skövlar".
Bland de viktigare turbinbeställningarna i Sverige
under år 1928 må nämnas 2 st. Kaplanturbiner om
13 000 hkr vardera vid 9,25 m fallhöjd och 94
rarv/min. för Stockholms stads nya kraftverk Lan-
forsen samt 2 st. Francisturbiner för Sydsvenska
Kraftaktiebolagets nya kraftverk Karseforsen om
vardera 22 000 hkr. Dessa turbiner hava den största
effekten av samtliga hittills i Sverige installerade
turbiner. Bland nyligen igångkörda anläggningar må
nämnas Krångforsen och ett tredje aggregat i
Fors-huvudforsen. Krångforsen är f. n. utbyggt för en
vattenmängd av 69 m3/sek. Fallhöjden är 22 m och
effekten ca. 18 000 hkr. I framtiden skall fallhöjden
ökas till 29 m. Sugröret till denna turbin är delvis
klätt med trä. I Forshuvudforsen installerades
bredvid de båda befintliga Francisturbinerna ett tredje
aggregat av propellertyp system Lawaczeck. Denna
turbin har spiral och sugrör av samma dimensioner
som de 1922 inbyggda Francisturbinerna om 7 700
hkr, men effekten ökades vid det tredje aggregatet
till 9 000 hkr och varvantalet från 83,3 till 94
varv/min.
Här bör även ett mindre kraftverk omnämnas,
nämligen Surahammars nya kraftstation. Densamma är
fullkomligt automatiserad. Övervakningen och
kontrollen sker från en pulpet i telefonväxeln genom
växelns personal. En noggrann beskrivning
återfinnes i Aseas tidning nr 2 1929.
Av nya turbinanläggningar i utlandet tilldraga sig
särskilt de stora ryska projekten visst intresse i
Sverige. Den stora anläggningen Volhov har tagits i
drift och provats 1928. Turbinernas verkningsgrad av
både VerkstadenKristinehamns och N y
d-qvist & Holms leverans var synnerligen
tillfredsställande och utgjorde vid toppunkten 91,5 resp.
91 %. Man hade därför här goda förhoppningar att
åtminstone få deltaga i leveransen av turbinerna för
det stöpa Dnjeperkraftverket, som är under utförande.
Utredningsarbetena för turbinerna till denna
anläggning gjordes mycket grundliga och ett flertal svenska
ocli utländska turbinfirmor erhöll beställning å
modellturbiner, som provades i Moskvas storslagna
hydrauliska laboratorium. Verkstaden Kristinehamns
modellhjul lär hava lämnat den bästa
verkningsgraden av alla hjul av de olika i konkurrensen
deltagande firmorna. Tydligen hava de i början så starkt
betonade tekniska kvalitetsfaktorerna måst giva vika
för andra synpunkter. En sådan vändning är
givetvis mycket beklaglig för dem, som nedlägga stor
möda och stora kostnader i kampen mot naturens
hemligheter för att avpressa henne ytterligare
procent efter procent av natureffekten. Turbinerna för
Dnjeperanläggningen komma med avseende på
dimensioner och effekt att överträffa allt vad Europa eller
Amerika hittills skådat. Beställningen placerades i
slutet av mars detta år hos Newport News
s h i p y a r d, som knappast kan räknas till de mera
kända ameiikanska turbinfirmorna.
Med avseende på verkningsgrad hava de sista åren
vissa framsteg att uppvisa. Främst, tyckes det mig,
står A/S Kvaerner B r u g, Oslo, med sina
Sol-bergsfossturbiner, som uppnådde en bästa
verkningsgrad av 94,4 %, ett värde, som skulle möta starka
tvivelsmål, om det icke vore så väl styrkt genom
omfattande prov med modellturbiner. (Se: Prøver med
modellturbiner för Mørkfoss-Solbergsfoss anleggct, av
prof. G. Sundby.) Modellhjulet lämnade en
verkningsgrad av 92.1 %. Beräknas, utgående härifrån, enligt
känt sätt, kraftverksturbinens verkningsgrad, erhålles
härför c:a 95,2 % eller 0,8 % mer än vad i verklig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
