Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 juni 1929
mekanik
heten erhölls. Denna differens kan lätt förklaras
genom förluster i tilloppsledningen och spiralen, som i
modellanordningen icke medtagits. I Sverige hava,
om män bortser från vissa äldre prov, varvid
verkningsgrad av omkring 95 % erhölls, ungefär lika goda
verkningsgrader (93,2 %) uppnåtts vid Lilla Edet och
Hammarforsen.
Genom de avsevärda förbättringar av
Francisturbiner i avseende å verkningsgrad, som gjordes under
de sista åren, hava många äldre turbiner, som för
övrigt befunnit sig i fullgott skick, kommit att
ogynnsamt inverka på vattenhushållningen och hava
därför moderniserats. Även här i landet hava en del
äldre turbinanläggningar moderniserats; så har en av
turbinerna i statens kraftverk Älvkarleby genomgått
en grundlig ombyggnad, och i år skall ytterligare en
ombyggas. Även i Trollhätte kraftverk skola två av
de äldsta turbinerna moderniseras.
Utom högre verkningsgrad kan, särskilt vid låga
fallhöjder, varvid flerhjuliga Francisturbiner med
vertikal axel kunna ersättas med enhjuliga Kaplan- eller
propellerturbiner, ofta en avsevärd stegring i effekten
erhållas. Ett gott exempel i detta avseende utgör den
bekanta schweiziska anläggningen Beznau, där en
trehjuls-Francisturbin ersatts med en propellerturbin
(se Zeitschrift des Vereins deutscher Ingenieure, 1928,
nr 52). Denna turbin utmärker sig även genom en
ledapparat med nästan horisontella ledskenetappar,
vilket i föreliggande fall erbjöd en utmärkt konstruktiv
lösning av ett svårlöst problem. Även firman
Ateliers des C har milles använder gärna den
koniska ledskeneapparaten dels i platsbesparingssyfte,
dels på grund av den bättre verkningsgrad, som lär
kunna erhållas med densamma. På senare tiden hava
även Escher Wyss & Co. vid flera tillfällen använt
koniska ledskeneapparater.1 Det tyckes som om den
koniska ledskeneapparaten erbjuder vissa fördelar
dels vid ombyggnaden av gamla
Francisturbinanlägg-ningar, vars utrymmen vanligtvis äro begränsade,
men även vid nya Kaplan- och
propellerturbinanlägg-ningar av stora dimensioner.
Den redan 1926 märkbara utvecklingen i riktning
mot den tilltagande pumpackumuleringen i Tyskland
och Schweiz (se Tekn. tidskr., Mekanik, 1926, sid. 45)
har fortsatt. Nästan alla elektricitetsverk utan eller
med blott otillräckliga magasineringsmöjligheter lida
mycket av de stora belastningsvariationerna. För
utjämnandet av desamma har pumpackumuleringen
befunnits vara ett utmärkt medel, ty den kan absorbera
nästan obegränsade energimängder och avlämna
desamma om icke med god så dock med dräglig
verkningsgrad.
De första större ackumuleringsverken, tror jag, äro
anläggningarna Funghera och Viverone i Italien, som
finnas beskrivna bl. a. i C. Pfleiderer: Die
Kreiselpumpen. Desamma äro utrustade med pumpar av
omkring 4 000 hkr. De första ackumuleringsverken
tyckas dock hava blivit byggda i Schweiz redan
under 1800-talet. Ett ackumuleringsverk, varå mycket
stora fordringar ställdes med avseende på
verkningsgraden, var Schwarzenbachwerkets pumpstation. I
Schwarzenbachwerket finnes en pumpgrupp om ca.
10 000 hkr, vilken pumpar vatten ur ett litet
uppdämningsmagasin i Murg till det ca. 220 m högre
i Jämför: Escher Wyss Mittellungen, 1929, nr 1.
belägna Schwarzenbachmagasinet. Pumparna äro
uppställda i samma byggnad som Murg- och
ScEwarzen-bachwerkens turbiner. Vattnet rinner till pumparna
under Murgwerkets tryck av ca. 140 m vattenpelare
och pumpas in i Schwarzenbachwerkets tubledning.
Pumpen är beskriven i Schweizerische Bauzeitung,
1923, nris 3 och 4, och i Escher Wyss Mitteilungen,
1928, nr 3. Den utmärker sig genom sin höga
verkningsgrad av 85 % och de vridbara ledskenorna.
Pumparna drivas givetvis av den som motor arbetande
turbingeneratorn. Mellan motor och pump är en
kuggväxel och en elektromagnetisk friktionskoppling
anordnad, som möjliggör en snabb övergång från
pumpdrift till turbindrift och tvärtom. Vid de nya
stora verken tyckes man föredraga
hydrauliskmekaniska friktionskopplingar framför
elektro-meka-niska.
I Tyskland äro för närvarande flera stora
ackumuleringsverk under utförande. De största äro
Niederwartha vid Dresden med 4 maskinaggregat
(pumpar om ca. 27 000 hkr och turbiner om ca.
35 000 hkr), Herdegge-Hengstey med 4 turbiner om
48 500 hkr och tre pumpar om ca. 35 000 hkr
vardera, Ackumuleringskraftverket Hengstey, med en
installerad turbineffekt av nära 200 000 hkr, är en av de
största i Europa och har, liksom även
Niederwartha-verket, intet naturligt tillflöde utan erhåller hela sitt
vatten genom pumpning. Vid båda anläggningarna
användes härför i stor utsträckning ångkraft. Genom
utjämning av ett ångkraftverks belastningskurva tack
vare den i ackumuleringsverk ångalstrade
vattenkraften kan man välja ångkraftverkens storlek något
mindre än vad som skulle vara nödvändigt utan
vattenkraftreserv, varigenom även en viss besparing
i kolförbrukningen erhålles. Ytterligare ett stort
kraft- och ackumuleringsverk, dock med delvis
naturligt tillflöde till magasinet, har nyligen påbörjats,
i och med Schluchseeverket i södra Schwarzwald.
Även i Amerika har under sista året ett tämligen
stort ackumuleringsverk byggts. Anläggningen vid
Rocky River tillhör Connecticut Light & Power Co.
I stationen äro installerade 1 st. 33 000 hkr turbin
och 2 st. 8 000 hkr pumpar. I motsats till europeisk
praxis äro alla tre aggregaten fullkomligt oberoende
av varandra. Den ackumulerade energien lär
huvudsakligen härröra från ångkraftverk.
I Tyskland, Schweiz och andra länder med
liknande förhållanden har genom den nyssnämnda
utvecklingen en välbehövlig ny marknad vunnits för
vattenturbiner. Nyinstallationer av turbiner hava
nämligen under senare åren avsevärt inskränkts
genom de nyare tendenser i vattenkrafttekniken, vilka
innebära dels koncentration av fallhöjderna i
möjligast få kraftverk, dels övergång till allt större
aggregatstorlek och dels anslutning av många förut
i kraftavseende självförsörjande mindre
industriföretag till de stora distributionsnäten.
I konstruktivt avseende är knappast något
nämnvärt att anteckna, Gummitätning mellan löphjul och
ledhjul och gummi såsom lagermateriel, som
användes i Amerika med god framgång, har mig veterligt
ännu icke funnit användning i Europa och heller icke
den elektriska pendeldriften medelst synchronmotor,
som berömmes så mycket i Förenta staterna.
Striden om den lämpligaste sugrörsformen för
Kaplan- och propellerturbiner har i Amerika ännu ic.ke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
