- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Mekanik /
80

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80

teknisk tidskrift

21 sept. 1929

dee, i siffror skulle påvisas. Dessutom befinner sig
energiförbrukningen vid dessa anläggningar i ständig
stegring, och vi värmeteknici få ej lägga hinder i vägen
för denna utveckling. Det vore lönlöst att försöka
motarbeta den elektriska energiens vidgade användning för
kraftändamål, och den måste t. o. m. för vissa ändamål
godtagas såsom värmekälla. Resultatet härav bleve, att
de kombinerade centralerna måste inredas så, att de
förmå tillfredsställa de ökade energibehoven. Dessa
synpunkter komme utan tvivel att minska
varmvattenpannans användning, men troligen kunde detta tagas
lugnt, därför att en ångpanna utrustad med lämpliga
anordningar för rökgasvärmets tillvaratagande lämnar
en mycket tillfredsställande verkningsgrad utan att
inskränka på möjligheten till centralens anpassning efter
utvecklingens gång.

Byråingenjör Cæsar Kinander: Genom nedanstående
uppställning visade talaren, hur årliga
energiförbrukningen per vårdplats och per ton bränsle varierar för
olika anläggningar av här ifrågavarande slag.

kWh-förbrukniny pr vårdplats och år vid olika
sjuk-värdsin rättningar:

kWh pr vårdplats Hospital Sanatorier Lasarett Summa
©ch år st. st. st. st.
50— 99 ......... 3 — — 3
100—149 ......... 3 — 3 6
150—199 ......... 3 2 4 9
200—249 ......... 2 — 6 8
250—299 ......... 1 —■ 2 3
300—349 ......... 2 1 3 6
350—399 ......... — 2 3 5
400—449 ......... — 2 3 5
450—499 ......... — 2 1 3
500—549 ......... — — 1 1
550—599 ......... — • 1 — 1
600—649 ......... — — 2 2
650—699 ......... — —i 2 2
> 700 ......... ■ (1) — — (1)
Medelförbrukn. kWh 175 383 327 298
IcWh-fö rb rukning pr ton förbrukat bränsle och är vid
Olika sjukvårdsinrättningar
kWh pr ton
normalkol Hospital Sanatorier Lasarett Summa
och år St.. st. st. st.
10— 19 ......... 1 — — 1
20— 29 ......... 1 — 1 2
30— 39 ......... 1 — 3 4
40— 49 ......... 1 1 3 5
50— 59 ......... 3 5 8
60— 69 ......... 1 — 5 6
70— 79 ......... . 3 — 4 7
80— 89 ......... — 1 2 3
90— 99 ......... — 1 3 4
100—109 ......... — 1 1 2
110—119 ......... 1 — — 1
120—129 ......... — 1 — 1
130—139 ......... — •— 1 1
140—149 ......... 1 2 1 4
150—159 ......... — 1 1 2
160—169 ......... 1 1 — ’ 2
170—179 ......... — 1 ,— 1
>180 ......... . (1) — — (1)
Medelförbrukn. kWh 70 123 72 81

kWh-förbrukning vid Stockholms hospital:

1922 ..................................42 500 kWh

1923 ..................................50 000 „

1924 ..................................54 800 „

1925 ..................................56 500 „

1926 ..................................58 500 „

1927 ..................................60 800 „

1928 ..................................66 500 „

Dessa siffror understryka nödvändigheten av att man
gör klart för sig, att verkligen ett stort energibehov
föreligger, och att man använder avloppsångan på
lämpligt sätt. En stark stegring i energiförbrukningen
förefinnes även, såsom framgår av de vid Stockholms
hospital utförda proven, enligt vilka energiförbrukningen
under åren 1922—1928 steg med 56 %.

överingenjör Emil Spetz: En varmvattenpanna ger
som bekant bättre verkningsgrad än en ångpanna på
grund av att vattnet i densamma har lägre temperatur
än i ångpannan. Avgastemperaturen blir därigenom
lägre, men därvid uppstår lätt en kondensation av
fuktigheten hos rökgaserna, som kan förstöra tuberna.
Föredraganden har då föreslagit att höja
vattentemperaturen till 90 °C, men då försämras ju
verkningsgraden, som just var beroende på det kallare vattnet.

Talaren ansåg den av föredraganden vid proven i
Hälsingborg erhållna verkningsgraden av 56 % för en
vattenrörpanna utan economiser vara förvånande låg
jämfört med de verkningsgrader på 75 % utan och 85
% med economiser som man normalt kunde påräkna,
och även föreföll det egendomligt, att verkningsgraden
för ångpanna med economiser blev lägre än för
varmvattenpannan.

Dessa siffror tyda på att den provade ångpannan
varit mindre väl skött och arbetat under ogynnsamma
förhållanden.

När fråga är om enbart värmeledningsdrift med
varmvatten kan varmvattenpannan anses vara den
lämpligaste. När samtidigt ångbehov förefinnes kan
ångpanna med motströmsapparat däremot erbjuda vissa
fördelar; vid kortvarigare stegring av ångbehovet,
exempelvis för tvätt eller kokning vid ett sjukhus, kan
genom tillfällig strypning av ångan till värmeledningen
en förmånlig utjämning på belastningen åstadkommas,
vilken strypning på grund av värmeledningens
ackumu-leringsförmåga icke har någon menlig inverkan. Den
för tillfälliga ångbehov disponibla ångmängden blir
givetvis större, ju flera av pannorna som äro ångpannor
och anläggningen blir mera enhetlig och lättskött.

Möjligheten att i eget verk kunna framställa billig
elektrisk energi kan emellertid under lämpliga
förhållanden giva ångpannan ett bestämt företräde framför
varmvattenpannan.

Om den elektriska energien alstras i eget verk blir
som bekant bränslekostnaden mindre än 1 öre pr kWh,
vartill kommer en del mindre kostnader för ränta och
amortering av särskilda anordningar för
kraftutvinningen. Jämfört med 10—15 öre pr kWh vid köp från
annat verk är det icke så litet att vinna och det kan
alltså väl löna sig att gå in för något dyrare
vattenrörpannor med högt tryck och därtill utrusta dem med
economiser och eldningsapparater, så att ett gott utbyte
av bränslet erhålles.

Om det visar sig svårt att under sommarmånaderna
utnyttja all avloppsånga från kraftmaskineriet, varvid
kraftpriset givetvis stiger, torde i allmänhet billig
ersättningskraft kunna erhållas från någon
kraftleverantör under nämnda period, då förbrukningen av elektrisk
energi är låg. På samma sätt kan man för att minska
utgiften för personal tillföra energi från annat håll
under vissa nattimmar, då strömförbrukningen ju också är
obetydlig.

Talaren ville sammanfatta sin ståndpunkt så, att
varmvattenpannorna kunde vara på sin plats i en del
fall, men att man måste undersöka frågan för varje
särskilt fall med hänsyn till andra föreliggande behov
av värme och kraft.

Slutligen omnämnde talaren — såsom exempel på
huru de föreliggande förhållandena borde vara
avgörande vid val av panntyp för varmvattenvärmeledning
— ett fall där en economiser bakom en ångpanna med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929m/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free