Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
teknisk tidskrift
15 juni 1920
till fall bedömas ur alla olika synpunkter". I det
speciella fall att fjärrvärmeverket endast har till uppgift
att lämna värme för uppvärmning av byggnader medels
varmvatten, ville talaren utan tvekan tillråda
varmvattenpannor.
Gentemot ingenjör Telanders förmodan att elektriska
energibehovet underskattats i det behandlade exemplet,
invände talaren, att siffrorna hämtats från ett av våra
allra modernaste hospital med osedvanligt högt
energibehov1.
Ingenjör Hugo Theorell: Ingenjör Lundberg antog,
att om vid utökning av en anläggning tvekan kunde
råda om lämplig panntyp, skulle ingenjör Telander välja en
ångpanna, men talaren en varmvattenpanna. Gällde det
en anläggning, där endast värmebehovet behöver ökas,
valde talaren en varmvattenpanna; skulle däremot
tillgången på ånga behöva ökas, valde han lika säkert en
ångpanna. Talaren framhöll ännu en gång, att han
ansåg det vara en oklok princip att utföra en anläggning
med hänsyn till vad som möjligen kan erfordras i en
oviss framtid, som nu icke kan överskådas. Detta
skulle kunna leda till en onödig fördyring av
anläggningen och sämre ekonomi, än om man någon
gång i framtiden, sedan kanske första materielen är
utsliten, möjligen skulle behöva utbyta en
varmvattenpanna mot en ångpanna. Frågan om i vilken grad
elektrisk energi skall produceras av eget verk eller köpas
i Föredragshållaren har senare meddelat, att värdet på
den årliga energiförbrukningen per vårdplats i det antagna
exemplet var omkring 325 kWh per år.
från ett centralt, bör i varje fall i god tid undersökas i
samarbete med en elektrotekniker. Ström från
centrala verk tenderar på grund av den större
förbrukningen att bliva allt billigare och lättare tillgänglig,
den egna strömmen däremot dyrare.
Ingenjör Holger A. Lundberg bad att få anmäla
avvikande mening. Med den av ingenjör Kinander
omnämnda starka stegringen i energibehovet på 56 %
under 6 år bör man givetvis planera för framtiden.
En av förutsättningarna för erhållande av det av
föregående talare omnämnda billiga priset på elektrisk
energi är ju just, att man själv är i stånd att leverera
sådan.
Beträffande fjärrvärmeverk visade en av talaren i
dagarna gjord utredning angående ett sådant för
Stockholms stad, att man kommer upp till stora pannenheter,
som ej kunna byggas som tubpannor utan måste utföras
som vattenrörpannor.
Ingenjör Hugo Theorell: Gent emot vad som yttrats
beträffande varmvatten- och ångpannors olika
lämplighet för utrustning med eldningsapparater m. m. ville
talren framhålla, att varmvattenpannor ju icke voro
bundna vid någon viss typ, utan samma typer som för
ångpannor kunna användas därtill med samma
eldnings-och andra bränslebesparande apparater som
ångpannorna.
Ordföranden tackade föredragshållaren, som tydligen
inriktat avdelningens uppmärksamhet på ett för de
därav närmast intresserade mycket brännande problem.
FÖRENKLAD UTSTRÖMNINGSFORMEL.
När en gas eller ånga utströmmar från ett kärl med
högre tryck I\ till ett annat med lägre J\ genom en
relativt liten öppning blir hastigheten enligt den
klassiska utströmningsteorien i mynningen = V2 g L1
m/sek, där g är jordaccelerationen och L1 det
förlustfria maskinarbetet mellan de båda tryck, som
bestämmas av trycket i högtryckskärlet och trycket i
mynningen. Ar trycket i kärlet med lägre tryck högre än
P-
Fig. 1.
ett visst värde, bestämt av det s. k. kritiska
tryckförhållandet f^3) , blir mynningstrycket, Pmym>ine, üka
V/l/krit
stort som trycket i kärlet med det lägre trycket P3,
eljes nås ett mynningstryck bestämt av det kritiska
tryckförhållandet. Alltså vid
P3 > (§) • P, är Pmy„„i„g = P3
Wi/kr it.
1\ < (5) • Pi är PmynDing = (J) • Pl
\ XI / krit. Wi/Krit,
Så snart mynningstrycket bestämmes av det kritiska
tryckförhållandet genomströmmar den högsta
gasmängden, allt enligt den s. k. klassiska utströmnmgsteorien.
(Förhållandena vid den s. k. underkylningen skola ej
här behandlas.)
Ideella gaser.
Antages P3.’Pi<(§) bestämmes -ZAiit. såsom det
\Pl/krit.
förlustfria maskinarbetet mellan T\ och PmyBni„g = P2.
Fig. 1 visar detta arbete för tvåatomig gas i
trycker
volym (Pi v) diagram med u = —~ = 1,4 och (P3: Pi)krit. =
O v
= 0,528.!)
Cp = spec. värmet vid konstant tryck,
Cv = „ „ „ „ volym.
Det är L\ru. som ger gasen sin maximala hastighet
i mynningsarean med åtföljande högsta
utströmnings-mängd och ett mynningstryck bestämt endast av värdet
på k och av trycket framför munstycket enligt
K
P -P ( - \ ’-./>
12 — -"i \u’~+ 1/ ’—x">5’mllne-
Högsta mynningshastigheten Jtw = V/2 g.....- • Pi t>i
V u 1
m/sek.
Högstamängden (?max=F2 V/ ■ (- 1
\ Kyl J_/
kg/sek.,
1 De enligt den klassiska utströmningsteorien beräknade
formlerna, här kallade exakta, med tillhörande siffervärden
äro hämtade från Teknisk termodynamik av E. Hubendick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
