Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
teknisk tidskrift
21 sept. 1929
D = rördiameter i cm.
x — förhållandet mellan gasens spec. värme vid
konstant tryck och konstant volym,
u = kontraktionskoefficienten.
Ekv. (22) t, o. m. (24) kunna ju läggas till grund
för grafiska räknemetoder vid mätning av vilken gas
som helst, men i det följande inskränka vi oss till
diagram för ångmätning såsom varande mest
aktuella och dessutom tämligen komplicerade, alldenstund
diagrammen skola omfatta två gaser, mättad och
överhettad ånga. som hava olika värden på x-
En noggrann metod för ångmätning.
Ekv. (22) skriva vi’under formen
Gf=4,iukd?fa.Vh.-<P&)....... (25)
•ro’
Vid användning av ekv. (25) iakttaga vi följande
vad beträffar bestämmandet av de olika i ekv.
ingående faktorernas värde.
1) För bestämning av /«-värdet bibehålla vi Härlins
grafiska framställning därav. Dock äro kurvorna i
pl. I omgrupperade, så att diagrammet rymmes på
ett blad av vanligt kvartoformat; ävenså angivas
längs det övre diagrammets koordinataxlar de
värden, som erfordras för inläggning av ö-linjer mellan
de i diagrammet inritade.
2) Diametern d uppmätes vid rumstemperatur, men
utvidgar sig vid uppvärmning till ångtemperaturen
t0. För en viss strypflänsmätning insättes på d ett
konstant värde, motsvarande medelvärdet av
t0-avläsningarna.
3) \Jy0 framställes i pl. II som funktion av p0
och t0.
4) \Jh0 uträknas på räknesticka.
5) Värdet på <p avläses på pl. III.
Inledningsvis nämndes att man icke bör avläsa p0
och h0 utan p1 och hu (se fig. 1). (t0 däremot
avläses nära riktigt i en termometerficka, som för att
icke störa strömningen placeras 2 à 3 meter före
flänsen.)
h h
Enligt Härlin är nu h0 — h1- –, där —’- varierar
hi
hi
d
med ^ enligt pl. III. Då således
V:
så angives i pl. III för bekvämlighets skull
värdet på isom funktion av För en viss
stryp-V »i D
th
flänsanordning är tydligen värdet y - konstant och
kan sammanslås med 4,144 d2 till en enda konstant.
Ekv. (25) kan således skrivas
Gt — c .k \[y~0 • \Jh1 ■ cp (H
(26)
Naturligtvis kan man ur de avlästa värdena på h±
och p! med tillhjälp av Härlins kurva å värdet –
K
uträkna h0 och p0 och ur ekv. (26) erhålla ett värde
på Gt i exakt överensstämmelse med Odqvist. För
att förenkla saken ändra vi emellertid i ekv. (26) helt
enkelt index "o" till index "1", vilket med mycket
god approximation kan ske av följande skäl:
k undergår blott en obetydlig förändring,
\/y blir något för stor (se pl. II),
<p(–j Mir något för liten (se pl. III).
För att visa att produkten av ovanstående termer
blir mycket nära riktig räkna vi samma exempel som
Härlin å sid. 119, dels enligt Odqvists ursprungliga
och dels enligt här föreslagen metod.
Exempel: D =149,5 mm, d =110.00 mm. p0 =4,40
kg/cm2 abs. (ata), t„ = 234°C., h0 = 640 mm.
d
D =
°’736-K = 145,5.
Po
■. ■ k = 0,766 (Härlins pl. I).
0,2827 A f
.–- = 0, L856 (Härlins pl. II a).
V Po V o
Wm
\’Kfp0
■ . • G = 1102 • 4,40 \ 145,;-, • 0,766 • 0,1856 • 0,1898 = ’
= 12 790 kg/tim.
Mot föregående värden på pa, h0 och d20° svara
p1 = 4,46 kg/cm2 abs., hx = 686 mm och d234° =
= 11,024 cm.
^ = 0,736. ••• ^ = 0,966 (pl. III)
K
— 0,1398 (Härlins pl. II b, högra kurvan).
= 154.
Pi
k = 0,769 (pl. I).
= 0,8824 (pl. III).
vVi = i»382 (pl- H)-
V G = 4,444- 11,0242 • 0,966 ^686 ■ 1,382 ■ 0,769 • 0,88.M =
C
= 12800 kg/tim.
Som slutekvation för noggrann ångmätning kunna
vi således vid tryckuttag enligt Brandis använda:
’h
där Y avläses å pl. III
flänsanordning).
\lyi avläses å pl. II
k „ „ pl. I
– > .(27)
konstant för viss
„ » pl- ni
Som slutekvation för noggrann ångmätning vid
tryckuttag enligt Odqvist gäller1 (se ekv. 22):
G0 = 4,444 dt2 • \jh0 • \Jy0. k ■ rj-0-)
\Po /
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
