Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 aug. 1929
mekanik
89
där
\Iyo
k
avläses å pl. II,
„ „ pl. I,
„ pl. III.
Tillämpas denna ekvation å ovanstående exempel
så erhålles till resultat:
G = 4,444 • 11,0242 v/640 • 1,373 • 0,76
kg/tim.
• 0,8895 = 12 780
h
En enkel, nära riktig metod för ångmätning.
Av de i ekv. (27) ingående variabla storheterna
7 i, i’hi
yv k och cp
V i
sätta k konstant för
Ekv. (27) skriva vi
anse vi oss tillsvidare kunna
en viss strypflänsanordning.
G/d■
,444
där
kx • V^i yi
vf-
Vore nu korrektionsfaktorn q>
= k
cp
Cl)’
(28)
en konstant,
r)
skulle man för ett visst värde på kx kunna uttrycka
G/dt2 som en skara hyperbler i ett diagram med yx som
abskissa och hx som ordinata. Men om funktionen
æf—) kunde ersättas med en annan funktion m-,1 ^
\Pil }’i
är det tydligt, att man i samma diagram kunde taga
hänsyn även till denna funktion genom lämplig
deformering av hyperblerna, dvs. för ett visst yx kunde den
procentuella minskningen i G/dt2 stegras med ökande
hv Vidare skulle man i samma diagram medelst en
skara nära räta linjer kunna angiva
ångtemperaturen t som funktion av abskissan yx och trycket px
som ordinata. Diagrammet skulle då få det utseende
som pl. IV anger.
(Detta resonemang gäller ju även för andra gaser,
men vi inskränka oss till att visa metodens
användbarhet för ångmätning, där samma diagram måste
omfatta två gaser, mättad och överhettad ånga, som
hava olika värden på x, varför uppritning av ett
diagram för mätning av ånga är mera invecklat än
för en annan gas.)
Vi försöka således omforma cp ) på ovan antytt
sätt.
Sätt därför
h-L h1
pl ~~ n ’
ZL
Pi
Pi
hi q>i(j>u Tt)
71
Pl
(29)
där Tx — ångans abs. temp. vid trycket px.
Med x = 1,135 för mättad ånga och x = 1,30 för
överhettad ånga erhåller då korrektionsfaktorn enl. ekv.
(23) följande utseende:
Fig. 2. Funktionen
framgår av fig. 2, däri även medelst
?2 {Pi, T,)
Pi
streck-prickade linjer ångans spec. vikt finnes
angiven.
Korrektionsfaktorns olika inverkan för mättad och
övermättad ånga framgår av ett sifferexempel.
y1 = 4,o motsvaras (se fig. 2) vid mättad ånga av
px — 7,83 ata (= kg/cm2 abs.) och vid ånga
överhettad till 400°C av px = 12,50 ata.
Antaga vi dessutom hL = 300 mm Hg, så få vi med
tillhjälp av ekv. (30) och (31)
<p(jß =0,96799
för den mättade ångan och
ßi
(p w.
för den överhettade ångan.
I enlighet med ekv. (28) skulle då den okorrigerade
hyperbeln i det valda exemplet ånge ångmängden till
G/da = 4,444 • kL ■ y/4,0 • 3ÖÖ = 154 • kt kg/tim.
Om nu hyperbeln på förut föreslaget sätt
deformerades så att den angav riktig ångmängd för mättad
ånga, så är det tydligt att diagrammet skulle ånge
mängden av den i exemplet antagna överhettade
ångan med ett värde, som vore 1,5 % för lågt,
förutsatt att kx vore lika stor i båda fallen. Detta fel
kunde emellertid motkompenseras genom att
400°C-linjen i diagrammet inlades Säj <ltt den angav den
överhettade ångans spec. vikt i motsvarande grad för
hög, dvs. så att produkten \jyt • cpi^1 ) bleve riktig.
0,98243
■Pl
Vi betrakta nu närmare k., som var =k
•v
!k_
V
(K\
1664 h, <p2 (Pu T,) 2719 V [ga (Pi, TQl2
V 106 ’ n //, + 10’" ’ n* i Vl J + • • • ■
för mättad ånga och
1453 h± y2 (Pl, Tx) t 782 V YfAPi, Ji)
10« ’ ;•, ’ p, 101« * 7t [ ft
(30)
(31)
för överhettad ånga.
Resultatet av en undersökning av funktionen
h
Alldenstund är en funktion av d/D (se pl. III),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
