Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 sept. 1929
mekanik
97
mer tur än skicklighet har förmått framskaffa
rättvisande värden å hittills utförda avdunstningsprov
med fuktigt träbränsle.
Under innevarande arbetsår hava de studerande vid
Tekniska högskolan utfört en kontrollundersökning
vid provtagning av kolbränsle, vars resultat väl visar,
att även i detta fall man har rätt att hysa misstro
till de använda provtagningsmetodernas effektivitet.
Följande prov utfördes:
Ur ett kollager (vid Svenska maskinverken,
Södertälje) uttogs ett råprov om c:a 800 kg. Efter sex
ned-delningar kvarstod en kvantitet, av vilken uttogs ett
generalprov, vägande 100 kg. Detta siktades genom
olika såll, varvid erhölls som resultat:
12,6 % var å såll med 80 mm hål,
20,1 % „ „ „ „ 45 „ „
20,1 % „ „ „ „ 27 „ „
12,4 % „ „ „ „ 17 „ „
9,4 % ■« ,, ?? 11 ,,
7,8 % ,, „ .,, ,, 6 ,, ,,
17,6 % genom „ „ 6 „ „
Därefter nedkrossades successivt och neddelades
detta generalprov, så att e:a 30 kg återstod, som
fördelades i 14 olika prov för analys. I var och en
bestämdes fuktighet och aska. Följande resultat
erhöllos:
Prov
Fuktighet
Aska
EfT. värmevärdet
ber.
1 5,8 % 8,8 °/o 6 770 max.
2 6,2 „ 9,2 „ 6 700
3 5,8 „ 9,0 „ 6 750
4 5,9 „ 9,4 „ 6 710
5 6.1 „ 9,2 „ 6 710
6 6,1 „ 9,1 „ 6 695
7 6.0 „ 9,0 „ 6 735
8 6,2 „ 9,1 „ 6 710
9 5,9 „ 9,2 „ 6 725
10 6,1 „ 9,7 „ 6 670
11 6,0 „ 9,2 „ 6 715
12 5,8 „ 10,1 „ 6 660
13 6,2 „ 10,1 „ 6 625
1 4_6,2 „ ; 9,5 „ 6 675_
medeltal 5,95% | 9,33% | 6 704
I prov nr 12 bestämdes värmevärdet:
kalorimetriska värmevärdet: 6 970 Cal/kg,
effektiva „ 6 660 Cal/kg,
varur beräknades brännbara substansens
kalorimetriska värmevärde till 8 250 Cal/kg. Utgående
från att i alla proven den brännbara substansens
kalorimetriska värmevärde är detsamma, ha de i
ovanstående tabells kolumn 3 anförda värdena å
effektiva värmevärdet beräknats.
Jämföres det högsta och lägsta värdet i denna serie
med varandra, finner man en differens av 145 Cal
eller 2,20 %. Utgående från det beräknade
medelvärdet som bas uppkommer en differens av -|- 1,0 %
resp. — 1,2 %.
Detta resultat är av den storhetsordning, att man
begrundande måste stanna inför detsamma. Det har
alltid sagts, att om man bara följer t, e.
provnings-anstaltens föreskrifter för provtagning av kolbränsle,
så kan man räkna med att det erhållna värmevärdets
felmarginal är synnerligen liten eller ± 0,25 %, vilket
värde vid en diskussion om toleransens storlek
nämndes och antogs av parterna. Några verkliga skäl
varför kunde icke anföras, utan förslagsställarens
auktoritet utgjorde en borgen för förslagets vederhäftighet.
Vid fastställandet av t. e. en apparats
bränslebesparande insats har man utan vidare godtagit
tillvägagångssättet att utföra två jämförande prov, det ena
med och det andra utan ifrågavarande apparat, och
man har sedan av de funna verkningsgraderna
beräknat den åstadkomna besparingen. Föreliggande
undersökningsresultat visa, att i värsta fall endera
parten kan bli avsevärt lidande därpå. Som exempel
kunna följande värmebalanser från två jämförande
prov anföras:
Prov 1 Prov 2
Nyttiggjort värme .... 70,6 75,6
Rökgasförlust................ 10,5 20,6
Restförlust.................... 18,9 med
luftförvärmare 3,8 utan
luftförvärmare
Dessa värmebalanser äro ingalunda konstruerade
utan äro utdrag ur ett provningsprotokoll, som år
1924 avlämnats efter en leveransbesiktning.
Omständigheterna vid provet efter
provningsprotokollets observationsresultat att döma bevisa, att här
föreligger ett typiskt fall, då ett genom felaktig
provtagning av bränslet (vedavfall) felaktigt värmevärde
å detsamma blivit använt vid uppställandet av
värmebalansen.
Sammanfattande vad här anförts framgår således,
att framför allt vid jämförande avdunstningsprov, då
bränsleprov uttagas båda provningsdagarna, man icke
bör vara rädd för att tillerkänna leverantören största
möjliga tolerans.
BOLINDERS LÄTTVIKT-RÅOLJEMOTOR.
Av diplomingenjör Edvin Lundgren.
De varje år inträffande eldsvådorna ombord å
motorbåtar till följd av någon oförsiktighet eller något
missöde vid hantering av det vanligen använda,
lättantändliga bränslet, bensin, utgöra en kraftig maning
att även vid mindre båtar i större utsträckning än
hitintills insätta råoljemotorer, som dessutom tack
vare råoljans billigare pris medföra lägre
driftkostnader. Fordringarna på härför lämpliga småmotorer
äro i främsta rummet, att desamma skola vara
lätt-skötta; de skola vara lätta att starta och arbeta tyst
och jämnt. Förbränningen skall vara så fullständig
som möjligt, så att inga obehagliga rökgaser uppstå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
