Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 aug. 1929
mekanik
105
uppbringande av specifika varvantalet till viss
lämplig gräns, dels genom uppfordringshöjdens
uppdelning i lagom antal steg, dels genom val av
tillräckligt högt varvantal. I sistnämnda hänseende erinras
om att val av 1 450 varv/min., då 2 900 varv/min.
vore lämpligare, betyder en avsevärd försämring och
fördyring av pumpen. I många fall skulle en
upp-växling medelst kuggväxel av varvantalet från motorn
till pumpen avsevärt höja totala verkningsgraden.
En viss försiktighet med hänsyn till den förefintliga
sughöjden bör dock iakttagas, så att kavitation ej må
uppstå.
OM EFTERFÖRBRÄNNINGAR I RÖKGASKANALER.
Av civilingenjör Hilding Håkanson.
Efterförbränningar i rökgaskanaler är en ofta
förekommande företeelse. Sönderbrända spjäll o. dyl.
bära nogsamt vittne härom. Ävenledes torde i många
fall s. k. economiserexplosioner hava sin primära
orsak i sådana efterförbränningar, varigenom allt för
varma rökgaser t. o. m. framkallat ångbildning i
economisern med de följder detta kan medföra. Allt
eftersom utvecklingen gått åt det hållet, att
ångpannans konvektionsyta göres mindre och mindre, så att
rökgastemperaturen blir vida högre än vad man nu
anser vara lämpligt och som en följd därav efter
ångpannorna installeras apparater för att upptaga
det sekundära värmet i rökgaserna, är det skäl att
närmare undersöka dessa efterförbränningars orsaker.
Först därigenom blir det möjligt att förekomma
efter-förbränningarna och skydda de ofta ömtåliga
värmeupptagande apparater, som numera placeras i
rökgas-vägarna, t. e. luftförvärmare.
På ett ganska tidigt stadium av arbetet med
regenerativa luftförvärmare uppträdde eldsvådor i
värmeelementen, vilka som bekant utgöras av 0,5 mm
järnplåtar av sådan form, att rökgasströmmen uppdelas
i en mångfald tunna strömmar. Dessa kanaler hava
för en bättre värmeöverförings skull mycket små
dimensioner. Det visade sig snart, att i vissa delar av
kanalerna avsatte sig beläggningar, vanligen
benämnda sot, vilka då det gällde att förklara
uppkomsten av bränderna i rotorelementen allmänt
tillerkändes rollen av initialtändare. Författarens
undersökningar, varom det senare mera skall talas, hava
dock visat, att denna uppfattning är felaktig, och
att den primära orsaken är att söka på annat håll.
Sot är icke rent C, som man tidigare föreställt sig.
Frånsett den flygaska, som isynnerhet vid
blästereldade anläggningar till avsevärd del ingår i de
avsättningar, som benämnas sot, är genom
elementaranalyser och utlösningsförsök fastslaget, att sot
utgöres av dels flygkoks, dels mer eller mindre
C-rika kolväteföreningar. De senare antages hava
utfällts ur eldstadsgaserna före slutförd förbränning på
grund av deras kontakt med kalla ytor och ingå
vanligtvis i sådana avsättningar, som härstamma från
rökgaskanaler efter hushållseldstäder o. dyl. (se
docent E. Norlins undersökningar). Naturligtvis
kunna de också förefinnas i avsättningar i kanaler
Fuktighet ........ 2,2% c 62,48
Aska.................... 34,4 „ h 0,61
Koks.................... 55,2 „ Aska 34,44
Flyktiga be-
ståndsdelar.... 8,2 „ o + Na 2,47
100,o „ 100,00%
efter industriella eldstäder, isynnerhet om ovan
omtalade förutsättningar funnits. Det är dock mera
antagligt, att man har att göra med flygkoks, för
vilket antagande nedanstående analys talar.
Yid träeldade anläggningar har det sot, som av
författaren provtagits och analyserats, utgjorts av
träkol, uppblandad med flygaska. Varken koks eller
träkol kunna tända i den kolsyreatmosfär och vid
den temperatur, som i vanliga fall finnes i
rökgaskanaler. Ännu mindre är detta möjligt med de
beläggningar, som finnas i förvärmareelement, då
temperaturen i rotorn på grund av det regenerativa
systemet och den med avseende å tiden korta kontakten
med varma gaser ligger betydligt under
tändnings-punkten för ifrågavarande material. Den enda
reservation man måste göra är om en glödande partikel
fastnar i ovannämnda beläggning och vid
påblås-ning av frisk luft på luftförvärmarens luftsida
blossar upp och därvid förmår uppvärma sin omgivning
så mycket, att en tandning kan ske. Med erfarenhet
från de undersökningar, som redan företagits kan
man med en viss säkerhet utgå ifrån att den primära
orsaken till rotorbränderna icke är att söka i den
beläggning, som kan finnas i rotorns kanaler.
Vid undersökningar över halvgasugnar för
förbränning av finfördelat vedavfall (1920) kom författaren
snart nog till den uppfattningen, att den ojämna
sammansättningen i de delvis brännbara gaserna, som
sekundärt förbrännas direkt under pannans tuber, i det
egentliga eldstadsrummet framkallade en eldstadsgas
av synnerligen ojämn sammansättning och att i vissa
fall vid oriktig eller ingen införing av sekundär luft
t. o. m. brännbara gaser kvarstodo i gasblandningen
sedan dessa kommit upp i tubknippet. Vidare
undersökningar ledde fram till det resultat, att dessa
brännbara gaser icke, som man kanske skulle kunna tro,
blandade sig med den egentliga rökgasen under sin
väg genom tubknippet, utan funnos kvar i rökgaserna
efter pannan såsom ådror av varierande tjocklek.
Dessa undersökningars resultat hava sedermera
verifierats av bl. a. tyska forskare.
Det torde vara klart, att detta fenomen icke är ett
för träbränslets förbränning karakteristiskt
förhållande. Vid förbränning av annat bränsle, torv,
brunkol och kol i olika eldstadsanordningar kan detta
uppträda liksom vid pannor av annan form än
vattenrörpannor. Det enda gemensamma är den
omständigheten, att luft för de brännbara gasernas
förbränning icke i tillräcklig grad och på ändamålsenligaste
sätt finnes under förbränningen. Under vissa
omständigheter kan vid användning av förvärmd
förbränningsluft detta förvärras, nämligen i det fall, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
