Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
teknisk tidskrift
21 sept. 1929
på grund av de utomordentligt djupgående studier,
som ligga bakom dem.
I Teknisk Ukeblad 1928, sid. 25, har professor Lutz
publicerat ett av honom i Norsk Ingeniörförening
hållet föredrag betitlat Fiskerimotorer. I detta föredrag
påvisas, fig. 7 och 8, att svenska tändkulemotor äro
dyrare i anskaffning än norska, vilket kanske ej är så
förvånande. Men de äro även dyrare än
förkammar-motorer och dieselmotorer med samma effekt. Detta
är ett i allra högsta grad allvarligt förhållande. Att
den primitiva tändkulemotorn med sin relativt höga
bränsleförbrukning skall draga högre
anläggningskostnad än dieselmotorer, saknar berättigande och kan
endast med tiden föra till att den uttränges av mindre
primitiva maskiner, förkammarmotorer och
dieselmotorer med direkt insprutning. Professor Lutz
framhåller i samband härmed nödvändigheten av en
vidare utveckling på området.
Jag skall ej anföra mera ur föredraget ifråga utan
rekommenderar det till närmare studium. För tänd-
kulemotorkonstruktörer finnas många viktiga
lärdomar att hämta ur detta föredrag, om man vill göra sig
besvär med att leta fram dem ur materialet.
Det kan även vara av intresse att påpeka, att
ingenstädes i världen finnes en så ingående kännedom om
svenska tändkulemotorers egenskaper som i Norge.
Denna kunskap är koncentrerad hos professor Lutz.
Den har kunnat förvärvas genom en klok kooperation
bland fiskarna, vilken gjort det möjligt att undersöka
olika maskiner på ett sätt, som i vårt land ej finnes
någon ringaste motsvarighet till. Det ligger i sakens
natur att man i Norge ej kommer att låta denna
kunskap ligga oanvänd. Vanlig klokhet kräver, att den
utnyttjas för höjande av den norska
förbränningsmotorindustrien. Må vi gärna önska norrmännen
framgång i denna strävan. Men samtidigt vågar jag
erinra om de ord jag sade redan 1924. "Ett hängivet
och ansträngande arbete förestår för industriens och
teknikens män på detta område. Vidsynt klokhet
kommer att erfordras."
ULTRAMIKROMETERN — EN ELEKTRISK
MÄTANORDNING MED MÅNGSIDIG ANVÄNDBARHET VID
TEKNISKA UNDERSÖKNINGAR.
Av civilingenjör, fil. kand. Stig Ekelöf.
Ultramikrometern är en elektrisk mätanordning för
bestämning av olikartade fysikaliska storheter, som
under den tid den varit i bruk å Kungl. Tekniska
högskolans laboratorium för maskinelement, visat en
synnerligen mångsidig användbarhet. Författaren hoppas
därför, att det har sitt berättigande att i det följande
relativt ingående redogöra för densamma, helst som
den hos oss synes vara tämligen okänd. Att
framställningen härvid delvis kommer att röra sig inom
områden, som kanske äro en smula främmande för
en del av Mekaniks läsare, ligger tyvärr i sakens natur.
Längdmätning är en elementär mätoperation, som
i en eller annan form ständigt erfordras, då fysikaliska
storheter skola bestämmas. Det är tydligt, att elektrisk
kapacitetsmätning principiellt kan användas härför,
eftersom kapaciteten hos en elektrisk kondensator
varierar med avståndet mellan beläggen. Som en
överslagsräkning visar, bör en dylik metod dessutom
vara mycket lämplig, då det gäller att fastställa små
längddifferenser. Vi anta t. ex., att vi ha en
luftkondensator, vars båda belägg bestå av cirkulära
plattor med en diameter — 10 cm, anbragta på ett
avstånd A = 0,2 mm från varandra. Kondensatorns
10 <P2
elektrostatiska kapacitet blir C = — • —- £S2 347
fijuF. En liten ändring <5a i luftgapet ger en relativ
kapacitetsändring ^-ß- = ——jr– En ändring i
kapa-C Zj
citeten av 1 %o ^ 0.35 /xjuF, som det med lämpliga
mätmetoder ej erbjuder några svårigheter att
noggrant fastställa, motsvaras alltså av en ändring i
A på A/iooo = 5ooo mm. Som jämförelse kan
nämnas att man med optiska interferensmetoder kommer
ned till c:a 1/ioooo mm. Det valda exemplet utgör
ingalunda något ytterlighetsfall.
Kapacitetsbestämningen kan naturligtvis utföras på
en mängd olika sätt. Det är emellertid i huvudsak
två olika metoder, som i detta sammanhang kommit
till användning. De respektive mätanordningarna
bruka i engelsk och amerikansk litteratur benämnas
"ultramicrometer circuits".
Mycket känslig och sedan länge använd är vad man
skulle kunna kalla "svävningsmetoden", vars princip
illustreras av fig. 1. A och B äro här två
elek-tronrörsgeneratorer med frekvenser på exempelvis
vA = 1000 000 pr sek., vB = 1 001 001 pr sek.
Mellan interferenstonen v a — vb = 1 001 pr sek. och
/ syöi/r}//?^
/>r. se-Ar
Fig. 1. Principiell anordning vid "svävningsmetoden".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
