Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
teknisk tidskrift
21 sept. 1929
Fig. 14. Tryckdosa, avsedd att användas som differentialmanometer. Fig. 16. Tryckdiagram, upptagna med tryckdosan fig. 14.
hittills under prof. Weibulls ledning utförts å
laboratoriet för maskinelement, är avsikten härmed dels
att ytterligare visa ultramikrometerns mångsidiga
användbarhet, dels att mera i detalj gå in på, hur den
mättekniska sidan av saken gestaltar sig i några
olika fall.
Tryckmätning.
Fig. 14 a visar en tryckdosa, som använts å
laboratoriet. Kondensatorns fasta belägg A (diameter 45
mm) är fast förenat med den gängade delen B och
förskjutes axiellt samtidigt med denna. Det rörliga
belägget utgöres av det medelst packningen P från
övriga delar av dosan isolerade membranet C med
c:a 50 mm diameter. Detsamma fästes med
ebonitlocket D. H är en tätningsanordning, vars
verkningssätt torde omedelbart framgå av fig. Vid relativt höga
tryck användas vanliga telefonmembran av plåt eller
kol, vid låga tryck däremot ett membran av speciell
konstruktion (se fig. 14 b). Ett kolmembran är fäst
vid en gummiskiva med något större diameter än
membranet. Den elektriska tilledningen sker som fig.
visar med en strimla kopparfolium.
Då en tryckdifferens skall mätas, tillföres ena
trycksidan genom anslutningen F till rummet mellan
membran och lock, den andra genom anslutningen G
och en kanal i B och A till rummet mellan beläggen. Ju
hastigare tryckvariationerna äro, desto mindre
omsorg behöver man nedlägga på dosans tätning. Fig.
15 visar en kalibreringskurva, erhållen genom en
tämligen primitiv kalibrering med ett U-rör, fyllt med
vatten, fig. 16 återger några upptagna tryckkurvor.
Det rör sig ju här om tryck, som ej på långt när
ligga vid gränsen för det möjliga ifråga om låga
dylika.
Uppmätning av mekaniska svängningar.
Vid registrering av mekaniska svängningar hos
axlar, balkar o. dyl. utgör vanligen axeln eller
bal-ken kondensatorns ena, jordade belägg. Det andra
består av en lämpligt formad platta av ett par cm2
yta, fäst i den anordning, som visas i fig. 17. Armen
A fastsättes i ett stativ eller dylikt. Med hjälp av
kulleden K kan kondensatorplattan C inställas parallellt
med det andra belägget (axeln etc.). Lämpligt
luftgap åstadkommes genom reglering med
mikrometerskruven M. Svängningarnas amplitud kan bestämmas
på följande sätt: Först ändras medelst M luftgapet
exempelvis xjw mm. Storleken av den för kompen-
Fig. 17. Kondensatoranordning för uppmätning av mekaniska
svängningar.
Fig. 18. Oscillogram över böjningssvängningar hos motoraxlar.
Fig. 15. Exempel å kalibreringskurva för tryckdosan fig. 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
