Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFT. 10
OKT. 1929
TEKNISK TIDSKRIFT
MEKANIK. 10
Redaktör.- hf. Nordström
_UTGIVEN AV SVENSKA T EK NOLOO F Ö R £ N I IN6CN
INNEHÅLL: Den industriella standardiseringen under år 1928, av ingenjör E. Fornander. — Ostkustbanans
lokomotiv litt. H, av maskiningenjör Elis B. Höjer. — Vatten mängdsmätningen vid provningen av turbinerna i
Hammarforsens kraftverk, av civilingenjör Birger Norsell. — Bidrag till den vertikala och cirkulära
sugtruin-mans teori, av bergsingenjör H. Berglund. — Föreningsmeddelanden. — Rättelse.
DEN INDUSTRIELLA STANDARDISERINGEN UNDER
ÅR 1928.
Av ingenjör E. Fornander.
Den industriella standardiseringen i Sverige har
under de senare åren utvecklats på ett
iögonenfallande sätt. Ett markerat uppsving kan särskilt
iakttagas från den tid då Svenska industriens
standardiseringskornmission, SIS, trädde i funktion.
Denna kommissions arbete är naturligtvis av mera
administrativ karaktär, och det egentliga
standardiseringsarbetet, utredningar o. d. ombesörjes av
branschkommissioner och deras specialkommittéer.
Genom SIS förmedling hava de flesta av
branschkommissionerna kommit i åtnjutande av välkomna
penningbidrag av statsmedel, vilka haft ett
stimulerande inflytande på arbetet i dess helhet.
De nu arbetande branschkommissionerna äro 10
stycken med tillsammans 43 specialkommittéer.
Inalles äro cirka 300 personer engagerade i utskott och
kommittéer, varav en del (sekreterarna undantagna),
uti ända till 9 stycken. Det är sålunda ett icke
ringa intresse, som kommer standardiseringen till del
för dess egen skull, ty ledamöterna hava ingen
kontant ersättning för sitt arbete.
En förteckning över samtliga
standardkommissioner och specialkommittéer vid 1928 års slut har
följande utseende:
1) Svenska industriens standardiseringskornmission,
SIS, med specialkommittéer för filar, kokspisar samt
för enhetlig begreppsbestämning inom industriell
bokföring m. m.
2) Sveriges maskinindustriförenings
standardkommission, SMS, med specialkommittéer för ritningars
utförande, sömlösa rör av smidbart järn, rörflänsar,
gjutna rör, gängverktyg, slipskivor och slipduk,
toleranser, nyckelvidder å muttrar och skruvhuvuden,
lokomotiv samt strypflänsar och termometerhylsor
för ångmätning.
3) Elektriska standardiseringskommittén, ESK.
4) Svenska elektrotekniska kommittén, SEK, med
specialkommittéer för elektriskt banmaterial,
isolerade ledningar, isoleringsgummi, värmeapparater,
blank hård koppartråd och kopparlina,
installationsmaterial, jordkablar, hissar, isolatorer,
pådragsanord-ningar, maskinnormer, symboler och nomenklatur,
ångturbiner, vattenturbiner, isolationsoljor samt
svag-strömsfrågor.
5) Kommittén för standardisering av
byggnadsmaterial.
6) Kommittén för sanitetsgods.
7) Jordbrukstekniska föreningens standardsektion
med specialkommittéer för sladdharvar, vältar,
fjäder-harvar och kultivatorer, remskivors
periferihastig-heter samt ersättningsdelar till arbetsvagnar.
8) Sveriges varvsindustriförenings
standardiseringskommitté.
9) International Commission ön Illumination
(Svenska nationalkommittén).
10) Svenska teknologföreningens normkommittéer
för radio, konstruktionsfrågor, verkstads- och
verktygsfrågor, skruvar och muttrar, toleransfrågor,
provning å ånganläggningar, provning av
förbränningsmotoranläggningar, provning av vattenturbiner och
pumpar samt provning av kompressorer och fläktar.
Den hastiga utvecklingen av
standardiseringsarbetet i Sverige har sin motsvarighet i en liknande
företeelse i utlandet och är i viss mån en följd därav.
Industriell standardisering har bedrivits ganska
intensivt sedan ett tiotal år av några länder och andra
hava påverkats därav, så att antalet länder med
ordnad standardiseringsverksamhet nu är tjuguen
stycken. Bland de länder, som kommit längst i detta
arbete är utan gensägelse Tyskland, som med sina
1 500 fastställda maskinstandard och 1 000 standard
och normer för andra industrigrenar, odisputabelt
intager första platsen. Antalet fastställda standard är
en iögonenfallande siffra och utgör på sätt och vis en
indikator på respektive länders intresse för
standardiseringen och offervilligheten i pekuniärt avseende.
Dock är antalet fastställda standard ingen rättvisande
värdemätare på ett lands intresse, ty ett land kan
av vissa omständigheter vara beroende av vad som
göres i flera andra länder och är därför hänvisat till,
att giva akt på händelsernas gång och invänta en
lämplig tidpunkt för aktion. Ett sådant land
kommer givetvis att uppvisa ett mindre antal standard än
ett land, som t. e. är självförsörjande inom en viss
bransch och som därför kan fastställa standard för
sin egen del, utan hänsyn till andra länders
åtgöranden.
Dessa nationella standard, som äro resultatet av de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
