Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
teknisk tidskrift
21 sept. 1929
Fig. i.
nande chuckar etc. I övrigt ha antal matningar och
hastigheter ökats ganska betydligt för att möjliggöra
erhållandet av största möjliga produktion. Ett
exempel på höga varvantal ger en av Heiligenstadt
& C o. framförd maskin för borrning av lättmetaller,
vilken gör ända upp till 15 200 varv/min.
W. G u t e r m a n n Mfg. Co. har utfört en
ganska intressant gängmaskin med automatisk
frammatning och omkoppling medelst pressluft. För varje
gängning blåses medelst pressluft en liten kvantitet
gängolja på tappen.
Hos hy v elmaskinerna är hastigheten begränsad
genom accelerationen av de fram och återgående
massorna, varför man för att kunna öka produktionen fått
gå in för att lägga huvudvikten på grova matningar
och reducera den improduktiva tiden genom att
förenkla manöveranordningarna, I liknande syfte har
man försett supporten med
en upp- och nedgående
slid för att därigenom
undvika omspänning av
arbetsstycket. H. A. W a 1
d-r i c h har på sina grova
hyvlar för att ernå stor
stabilitet lagrat
tvärstycket med dubbla slider, den
ena bakom den andra.
Bl. a. har denna lagring
utförts på en stor
hyvel, vilken kan avverka
spån med en area av 300
mm2.
Till gruppen hyvlar torde
även räknas ehuru något
oegentligt en av Foot-Burt
konstruerad vertikaldrift-
maskin, hydrauliskt manövrerad, där sliden är försedd
med långsgående drifter med sneda skär. Denna
finnes närmare beskriven i Werkstattstechnik, häfte 21,
sid. 605, och användes med fördel i stället för fräsning
exempelvis vid justering av skruvnycklar, klykor och
dylikt (fig. 1).
Vad de vanliga enkla supportsvarvarna beträffar,
kan man endast säga, att de i stort sett följt den
allmänna utvecklingen, som förorsakats av fordringarna
på större hastigheter och matningar. Ett
karaktäristiskt exempel på de stora dimensioner, som numera
användas, visar en från Kalker
Maschinenfabrik utgången dubbelsvarv, som väckt en viss
uppmärksamhet. Den har nämligen ett dubbavstånd
av 10 m och en dubbhöjd av 1 250 mm. Den drives av
en reglerbar likströmsmotor på 350 hkr och förmår att
vid en skärhastighet av 50 m per min. giva en
spån-area av 240 mm2.
En ny vevtappssvarv av den s. k. Molltypen, dvs.
med roterande stål, har framkommit, där kontinuerlig
matning erhålles genom en vid sidan anbragt
kuggkrans. Den finnes beskriven i Maschinenbau, häfte
11, sid. 533.
Diamanten såsom skärverktyg har på senare tid
alltmera börjat komma till användning, dels vid
bearbetning av hårt och slitande material, dels då det
gäller att såsom vid bussningar åstadkomma en
hög-glansig och fin yta i stället för rivning. På grund av
diamantens sprödhet och därmed följande känslighet
för vibrationer samt höga skärhastigheter ha en hel del
konstruktioner framkommit, där speciell vikt lagts vid
höga varvantal och vibrationsfri gång av spindeln.
De s. k. flerstålssvarvarna, av vilka de av
Heine-mann och Lodge & Shipley förda varit de
mest kända, ha utökats med den av Jones &
Lam-s o n framförda automatiska "Fay-svarven". Denna
högproduktiva maskin är i många avseenden ganska
intressant (fig. 2). Drummond Brothers ha
även framkommit med en typ kallad Maxi-cut-lathes.
Vid denna maskin användes hydraulisk matning för
ett snabbt fram och tillbakaförande av verktygen.
Till supportsvarvarna torde även höra den av
Alfred H. Schütte konstruerade automatiska
gängskärningssvarven, som tillåter skärningen av
gängor, speciellt långa trapez- och plattgängor, snab-
i: Fig. 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
