- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Mekanik /
160

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

160

teknisk tidskrift

21 sept. 1929

SekHanA-B

Fig. 11.

longdseJdion

Sektion C-0

ningarna 1 488 resp. —177 kg/cm2. Yid den här
rådande innertemperaturen hos röret (331°C) är
sträckgränsen hos det av oss använda materialet på långt
när icke uppnådd. Hos Atmospannan kan alltså
fyrintensiteten och ångproduktionen per m2 eldyta ökas.

Det är märkvärdigt, att en expert som Münzinger
icke tager hänsyn till spänningarna på grund av
temperaturskillnaden mellan yttre och inre tubväggen.
Det framgår av ett räkneexempel å sid. 68 i hans
senaste bok av i år: "Berechnung und Verhalten von
Wasserrohrkesseln". Där har han beräknat
godstemperaturer och materialspänningar vid en
vattenrörpanna med 29 kg ångtryck, vari rören äro belagda
med pannsten. Vid beräkningen av påkänningarna i
materialet har han endast tagit hänsyn till
påkänningen på grund av inre trycket. På så sätt får han
en påkänning av 200 kg/cm2, och eftersom
sträckgränsen vid den rådande rörtemperaturen är ca 1070
kg/cm2, har han alltså fått fram en 5,35-faldig
säkerhet mot formförändring. Temperaturspänningen
vid inre omkretsen är emellertid 865 kg/cm2, varför
totala dragpåkänningen blir 1 065 kg/cm2 och
säkerhetsmarginalen är alltså = 0.

Efter denna avvikning från ämnet vill jag med
några få ord vidröra utvecklingsmöjligheterna hos
Atmospannan.

Det är ingenting som hindrar att slopa
centrumtuben och lagra bortre ändan av periferituberna i en
ring, försedd med en löpbana, som vilar på tvenne

rullar. I så fall uppstår ett idealiskt
förbränningsrum för kolpulver inuti rotorn.

Medels vissa modifikationer hos denna
utföringsform hos rotorn kan den även tjänstgöra som rost
för styckeformigt bränsle. På grund av rotationen
fördelas bränslet absolut likformigt över hela
"rost"-ytan och är underkastat en ständig omröring, så att
några bara ställen i fyren icke kunna uppstå. Någon
gräns uppåt för luftförvärmningen, vad själva
"rosten" beträffar, finnes naturligtvis icke, och det skulle
alltså vara den enda rost för styckformigt bränsle,
som kunde användas för mycket högt förvärmd luft.
Om inga oförutsedda hinder uppkomma vid ett
eventuellt försök, torde man kunna kalla denna "rost"
idealisk.

Pannan kan även medels vissa modifikationer hos
rotorn apteras på lok, för vilket ändamål
högtrycksångan medför en kolbesparing av ca. 50 %.

Av det ovannämnda framgår, att Atmospannan i
flera avseenden skiljer sig från de vanliga
högtrycksångpannorna och skiljaktigheterna äro i stort sett
följande:

1) Pannan är helt och hållet i avsaknad av tunga
och dyrbara ång- och vattensamlare (de vanliga
övcr-och underpannorna), som erfordra dyrbara
upphäng-liingsanordningar. De ångalstrande elementen hos
Atmospannan vila i lager, som i sin tur vila på från
marken uppmurade fundament.

2) De ångalstrande elementen bestå av raka rör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929m/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free