- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Skeppsbyggnadskonst /
11

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 febr. 1929

SKEPPSBYGGNADSKONST

11

kompressorer, placerade i hjälpmaskinrummet och i
var sin rad (fig. 10). Varvantalet hos samtliga
diesel-motordrivna hjälpmaskiner är jämförelsevis lågt.
Dieselmotorerna, som driva de av ASEA levererade
likströmsgeneratorerna, äro av enkelverkande typ,
försedda med tre cylindrar samt tillverkade av A.-b.
Götaverken i Göteborg. Cylinderdiametern är
550 mm, slaglängden 1 000 mm och medeltrycket
omkring 6,5 kg/cm2. Varje generator utvecklar 450 kW
vid 230 voit och 175 v./min. De likaledes av Göt
a-verken utförda dieselmotorerna till
luftkompressorerna äro 4-cylindriga med 550 mm diam. och 1 000
mm slaglängd; varvantalet är 160 pr min. Dessa
motorer äro försedda med svänghjul samt direktkopplade
till kompressorerna, som utförts i trestegstyp med
860—775—172 mm cylinderdiametrar och 400 mm
slaglängd.

I separata avdelningar fcordvarts vid främre ändan
av hjälpmaskinrummet finnas ångpannor uppställda,
en på var sida. De bestå av oljeeldade, skottska
pannor med 130 kvm eldyta vardera, avsedda att leverera
ånga till köken, termotankarna och andra
uppvärm-ningsanordningar. För att slippa två slags brännolja
ombord, användes dieselolja även för pannornas
eldning. Till pannorna finnas särskilda matarpumpar,
evaporatorer, destillationskondensorer för färskvatten,
m. m.

På ^-däcket äro verkstadsrum anordnade, ett
om styrbord i huvudmaskinrummet och ett om
babord i hjälpmaskinrummet. I dessa avdelningar
finnas diverse arbetsmaskiner uppställda, såsom
svarvar, kipphyvlar, borr- och slipmaskiner, samtliga
drivna medelst elektromotorer. På nyssnämnda däcks
styrbords sida i huvudmaskinrummet har fartygets
frysmaskineri placerats. Det består av två vertikala
CÖ2-maskiner med dubbelverkande
Niemeyer-kompressorer, som drivas av 45 ehk motorer.
Kompressorerna hava särskilda kolsyrekondensorer
och kolsyreevaporatorer, de senare placerade i ett
isolerat rum. Från denna anläggning utgår ett rörsystem,
som innehåller kall saltlösning och går igenom
kyl-rummen ombord. Sådana för last och förråd avsedda
rum finnas med en sammanlagd volym av drygt 6 650
kbm. Även de talrika, på olika ställen ombord
befintliga isskåpen och vattenkylapparaterna hållas avkylda
med hjälp av cirkulerande saltlösning.

En del fartprov gjordes utanför Göteborg den 11
november. Därvid erhöllos följande medelvärden:
17,72, 18,40 och 17,61 knop. Några vibrationer kunde
knappast förmärkas under försöken, och i hytterna
skall det hava varit svårt att känna att maskinerna
arbetade. N. Lll.

NOTISER

Svenska teknologföreningens avdelning för
Skeppsbyggnadskonst avhöll sitt ordinarie höstmöte i
Stockholm löraagen den 1 december 1928.

Kl. 10,45 f. m. samlades en del av mötesdeltagarna vid
Södra Lidingöbanans hållplats vid Humlegårdsgatan för
avfärd till Skärsätra å Lidingön, varest A.-b.
Gasaccumu-lators anläggningar besågos under ledning av direktör
S, A. Eskilsson och ingenjör H. Spiegelberg.

Efter gemensam lunch å Hotel Anglais samlades
mötesdeltagarna åter kl. 3 e. m. å föreningens lokal till det
egentliga sammanträdet, varvid förhandlingarna leddes

av avdelningens ordförande, civilingenjör H. Tolléus.
Att jämte ordföranden justera dagens protokoll utsågos
direktör W. Hök och marindirektör S. Pauli. Till
medlemmar i avdelningen invaldes ingenjör Tage D. Madsen,
direktör Adolf Magnusson och ingenjör Gustaf
Pettersson.

Från föreningens styrelse hade till avdelningens
styrelse inkommit en skrivelse av den 2 november 1928 med
anhållan om uttalande rörande ett inom föreningens
styrelse framkommet förslag att ändra avdelningens namn
till "Avdelningen för Skeppsbyggnad". Styrelsen, som
tidigare behandlat förslaget, hade därvid icke velat göra
något uttalande i frågan, utan beslutit hänskjuta
densamma till avdelningen för prövning och avgörande.
Efter diskussionen beslöt avdelningen enhälligt att
uppdraga åt sin styrelse att hos föreningens styrelse avböja
förslaget om ändring av avdelningens namn.

Till styrelse för år 1929 omvaldes den nuvarande
styrelsen, och densamma består sålunda av civilingenjör
H. Tolléus, ordförande, marindirektör T. Heklin, vice
ordförande, mariningenjör C. C:son Böös, sekreterare,
civilingenjör N. J. Ljungzell, redaktör, förste
fartygsinspektör H. Erdtman, civilingenjör U. Gawell samt
direktör E. A. Hedén. Till Avdelningens representant
i Föreningens styrelse utsågs civilingenjör H. Tolléus
med marindirektör T. Herlin såsom suppleant. Till
klubbmästare efter direktör E. Pira, som undanbett sig
återval, utsågs mariningenjör O. Boldt-Christmas.

Ordföranden överlämnade härefter ordet till direktör
S. A. Eskilsson, som höll ett med talrika
skioptikonbilder belyst föredrag om "A.G.A.-apparater för
lys-bojar och fyrskepp". Föredraget utgjorde delvis en
komplettering av den demonstration, som tidigare på
dagen ägt rum vid A.G.A:s verkstäder å Lidingön.
Disponent Verner Carlsson, Kolsva, höll därpå ett
mycket instruktivt föredrag om "Stålgjutgods för
fartygsbyggnad". Föredraget belystes med skioptikonbilder.
I den på föredraget följande diskussionen yttrade sig
förutom föredragshållaren civilingenjör A. Isaksson,
marindirektör T. Herlin, direktör W. Hök, förste
fartygsinspektör H. Erdtman samt direktör A. Magnusson.
Kapten C. Friberg höll slutligen ett synnerligen
intressant och roande föredrag med skioptikonbilder om
"Bärgningen av ångaren "Odin" i februari 1926".

Efter sammanträdet intogs gemensam middag i
föreningens matsal, varefter följde samkväm. Härunder
visade civilingenjör N. J. Ljungzell en del intressanta
och roande skioptikonbilder av olika fartygstyper.

C. C. B.

Hastighetsrekord för motorbåtar — 80 knop. I början
av sistlidne september ägde stora motorbåtstävlingar rum
i Detroit i Amerika. Det gällde bl. a. Harmsworth-priset,
om vilket England, Förenta staterna och Frankrike sedan
1903 tävlat med växlande lycka och vilket sedan 1920
befunnit sig i amerikansk ägo. Det hade sistnämnda år
förts till U. S. A. genom den skicklige
motorbåtskonstruktören och sportsmannen Gar Woods seger med "Miss
America", som under tävlingar i Solentsundet innanför ön
Wight gjort en fart av 56,63 knop. Följande år (1921)
satte samme konstruktör och båtägare nytt världsrekord
med "Miss America II", ett 9,75 m långt och 2,70 m brett
hydroplan, som vägde 4 tons och framdrevs av fyra
Smith-Liberty-motorer om tillsammans 1 800 ahk.
Farten uppgick i det allra närmaste till 70 knop. Detta
rekord stod sedan oslaget under sju år. En båt byggdes
emellertid år 1925 med två 16-cylindriga motorer om
tillsammans 3 000 hästkrafter, och det fastän båten hade
både kortare längd (9,15 m) och mindre bredd (2,6 m)
än "Miss America II". "Yanke Doodle", som denna nya
ilbåt hette, hoppades man skulle slå nytt
hastighets-rekord, men den uppnådde ej mer än 67,6 knop. Ett
senare amerikanskt hydroplan, "Miss America V",
uppvisade en förbättring såtillvida, som det under tävlingar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:20 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1929s/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free