- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Skeppsbyggnadskonst /
20

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22

TEKNISK TIDSKRIFT

16 febr. 1929

des vid detta varv året förut. Fyra större
haverireparationer hava utförts, likaså 34 sliptagningar — slipen
har varit upptagen 292 dagar. 4 fartyg finnas denna
vinter upplagda vid varvet, vars ledning är oförändrad.

A.-b. Betonerade järnfartyg, Ramvik, byggde i fjol
sex lastpråmar av armerad betong, därav fem om 100
tdw vardera och en om 80 tdw. Tre av de förstnämnda
hade 15,5 m längd överallt, 7,0 m bredd, de båda andra
14,5 m längd överallt, 7,5 m bredd; 80 tons pråmen 2,3 m
diameter. Två av 100-tons pråmarna levererades till
Utansjö Cellulosa A/B, två till Svanö A/B, den
femte liksom rundpråmen till Lugnviks Sågverk.
Dessutom byggdes en magasinpråm av armerad betong
med 14 m längd, 14 m bredd och ca 200 tons deplacement
för A/B Gasaccumulators räkning samt en
pon-ton av samma material med 12 m längd och 4 m bredd
tör Iggesunds Bruk. 17 dockningar hava utförts
under året.

Den 1 januari i år hade varvet under byggnad dels
en 70 tdiv pråm, dels en 40 kvm skärgårdskryssare, även
den i armerad betong. Linjeritningen till denna
segelbåt är gjord av K. E. Sjögren; deplacementet blir
3,2 m3. Detta båtbygge är enastående i sitt slag och
dess färdigställande torde säkerligen väcka stor
uppmärksamhet inom seglarkretsar.

Varvets ledning är oförändrad med civilingenjör A.
Ygberg som teknisk chef.

DANMARK.

Varvsindustrien i detta land har i fjol haft
synnerligen god sysselsättning, och det danska skeppsbyggeriet
satte då nya rekord. Danmark hävdade sin ställning
såsom det förnämsta tonnageproducerande landet i Norden,
även fast Sverige ryckt ganska nära. Under de sista 30
åren är det endast fyra gånger (1917, 1918, 1919 och
1920), Sverige sjösatt mera tonnage än Danmark.

Danmarks förra året sjösatta handelstonnage
utgjordes, enligt av varven välvilligt lämnade uppgifter, av:
29 fartyg om 138 200 brt, 208 600 tdw.

Av dessa voro blott 4 ångare om 5 100 brt, 7 500 tdw;
samtliga övriga voro motorfartyg. Huvudparten av
tonnaget sjösattes av följande varv:

Burmeister & Wain .. 13 skepp om 66 631 brt, 101 600 tdw,

Odense ............. 4 „ „ 26 786 „ , 39 955 „ ,

Nakskov ............ 4 „ „ 25 907 „ , 40 700 „ ,

Helsingör .......... 5 „ „ 15 483 „ , 22 220 „ ,

Under byggnad och kontrakterade den 1 januari i år
fanns ca 125 000 brt, ca 185 000 tdw, varav ungefär
hälften kommer på Burmeister & Wain, samt
5 skepp om 25 650 brt, 39 350 tdw på Odense-varvet,
3 „ „ 21150 „ , 31 200 „ „ Nakskov- „ ,
7 „ „ 14 000 „ , ca 16 000 „ „ Helsingör- „ .

De stora danska varven äro således väl försedda med
prbete för innevarande år.1

i Notiserna från de danska, norska och finska varven
kunna av utrymmesskäl först införas i nästa häfte av S k e p p s b.

Red.

NOTISER

Världsskeppsbyggeriet vid årsskiftet 1928—29. Enligt
Lloyd’s Registers statistik var vid slutet av december
ett handelstonnage om 622 fartyg med 2 618 001
bruttoregisterton under byggnad i världen, vilket jämfört med
587 st. om 2 521 342 brt vid slutet av september betyder
en ökning med närmare 100 000 brt. Byggnadstonnaget
fördelar sig på de olika länderna på följande sätt
(siffrorna inom parentes äro motsvarande vid III. kvartalets
slut):

Storbritannien och

Irland ...... 271 (234) fartyg om 1 242 794 (1 089 760) brt

Tyskland ............70 ( 77) „ „ 382 422 ( 423 375) „

Holland ..............38 ( 50) „ „ 182 229 ( 191 290) „

Frankrike ..........25 ( 20) „ „ 161 566 ( 138 362) „

Japan ..................1’9 ( 17) „ „ 118 580 ( 99 257) „

Sverige ..............24 ( 23) „ „ 99 244 ( 110 182) „

Ryssland ............31 ( 33) „ „ 98 048 ( 108 428) „

Italien ..............37 ( 41) „ „ 93 316 ( 132 739) „

Danmark ..........20 ( 13) „ „ 82 780 ( 64 923) „

Förenta staterna 22 ( 29) „ „ 47 949 ( 64 572) „

Norge ................24 ( 10) „ „ 28 065 ( 15 340) „

Spanien ..............7(7) „ „ 23 570 ( 12 270) „

Belgien ..............6(7) „ „ 19 260 ( 21 150) „

Danzig ................5(7) „ „ 18 812 ( 38 460) „

Brittiska

besittningar.. 17 ( 13) „ „ 10 536 ( 6 701) „

Kina ....................4(4) „ „ 7 810 ( 3 513) „

Brazilien ............1(1) „ „ 770 ( 770) „

Uruguay ............1(1) „ „ 250 ( 250) „

Mest markerad är ökningen i byggnadstonnage för
Storbritannien och Irland, varigenom den
brittiska anparten av världsbyggnadstonnaget gått upp
till 47,7 o/c mot blott 43 % ett kvartal tidigare. Japan
har ryckt upp på femte platsen istället för Italien,
som liksom Tyskland företer betydande minskning.

Totala byggnadstonnaget vid årsskiftet utgjordes av:

252 (254) motorfartyg om 1 395 148 (1 419 602) brt

342 (300) ångare „ 1 211 553 (1 084 958) „

23 ( 33) segelskepp o. pråmar „ 10 580 ( 16 782) „

Motortonnaget utgör således 53,3 %, ångtonnaget 46,2
°/o, dvs. en viss förskjutning till det senares favör,
huvudsakligen beroende på engelska beställningar.

De skandinaviska ländernas handelsflottor. Dessa
hava enl. Det Norske Veritas under år 1928
undergått följande förändringar.

Norges handelsflotta har ökats med 90 fartyg om
S29 000 brt, varav 7 000 brt byggts i Norge, 212 000 brt i
utlandet och 110 000 brt varit äldre från utlandet inköpt
tonnage, samt minskats med 99 fartyg om 143 000 brt,
varav 110 000 sålts till utlandet. Nettoökningen är
således 186 000 brt, ehuru antalet fartyg nedgått med 9.

Sveriges handelsflotta har ökats med 50 fartyg om
•129 000 ton, varav 65 000 brt byggts i Sverige, 22 900 brt
i utlandet och 41 000 brt varit äldre från utlandet inköpt
tonnage, samt minskats med 50 fartyg om 42 000 brt,
varav 23 000 brt sålts till utlandet. Nettoökningen är
således 88 000 brt, ehuru antalet fartyg är oförändrat.

Danmarks handelsflotta har ökats med 23 fartyg om
63 000 brt, varav 54 000 brt byggts i Danmark, 3 500 brt
i utlandet och 5 100 brt varit äldre från utlandet inköpt
tonnage, samt minskats med 40 fartyg om 44 000 brt,
varav 37 000 brt sålts till utlandet. Nettoökningen är
således 19 000 brt, ehuru antalet fartyg minskats med 17.

Finlands handelsflotta har haft en nettoökning av 19
fartyg om 44 000 brt, huvudsakligen från utlandet
inköpta.

Följande preliminära sammandrag av de fyra
ländernas handelsflottor den 1 jan. 1929 lämnas även:

Ångare Motorfartyg Segelfartyg Totaltonnage

antal brt antal brt antal brt antal brt
Norge

1 485 2 210 274 284 813 105 13 4 603 1 182 3 027 982
Sverige

1 031 1 060 891 226 383 905 139 30 271 1 396 1 J,15 061
Danmark

513 734 575 117 290 090 85 23 514 715 1 01,8 179
Finland

216 210 588 35 14 931 127 70 703 378 296 222

Fjolårets nettoökning har varit störst för Norge
och minst för Danmark. Den största procentuella
nettoökningen uppvisar Finland med 17,4 %.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:20 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1929s/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free