Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
TEKNISK TIDSKRIFT
16 febr. 1929
Fig. 30. Tankmotorfartyget "Nike" (1928).
Fig. 31. Lastmotorfartyget "Fermia" (1928).
Fig. 32. Tankmotorfartyget "Dalfonn" (1928).
Fig. 33. Tankmotorfartyget "Glarona" (1928).
De sex fartyg, som äro byggda 1928, äro
tank-motorfartyg.
Verkstad börjar tillverkningen av dieselmotorer av
betydande storlek för framdrivandet av fartyg:
Atlas-Diesel — år 1915 — "Hamlet".
Vissa varv börja tillverkningen av dieselmotorer av
betydande storlek för framdrivandet av fartyg:
Götaverken — år 1917 — "Bullaren".
Kockum — „ 1924 — "Santos".
Eriksberg — „ 1925 — "Falsterbo".
Verkstäder börja tillverkningen av ångturbiner av
betydande storlek för framdrivandet av fartyg:
Ljungströms — år 1913 — "Mjölner".
de Lavals — „ 1917 — "Wrangel".
Ävenledes
Kockum — år 1913 — "Sverige".
Motala — „ 1919 — "Drottning Victoria"
och "Gustav V".
Varv upptager "Lentzifiering" av ångmaskiner:
Lindholmen — Motala — år 1926.
Härmed är nu vår saga slut för denna gång. En
intressant och storartad utveckling måste man säga.
Man frågar sig då, var och hur skall den sluta. Det
är dock tämligen säkert att de tre varven, de två
Broströmska i Göteborg, samt Kockums i Malmö, som
under de sista 7 åren praktiskt taget ensamma tagit
hand om utvecklingen av vår
skeppsbyggnadsindustri, ej komma att vila på sina välförtjänta lagrar, då
deras resurser ej äro ännu på långt när till fullo
utnyttjade. De komma nog ännu så länge att
fortsätta med sin ädla tävlan. Samtidigt är det med
beklämdhet man noterar att vissa andra väl rustade
varv i vårt land däri ej deltaga. Detta är så mycket
mera att beklaga på den grunden att det är så
ytterligt onödigt att så sker.
Andra företeelser, som kanske böra nämnas i
samband med skeppsbyggnadsindustriens utveckling
under perioden 1904—1929, emedan de nog haft något
inflytande i rätt riktning på
skeppsbyggnadsindustrien i vårt land, äro:
Bildandet år 1918 av Sveriges
varvsindustriförening, med W. Hök som ordförande och
H. Hammar som vice ordförande samt, bildandet i
början av år 1920 avLloyd’s Register, Svenska
kommittén, med Dan Broström som ordförande
och W. Hök, H. Hammar och A. Carlsson som
skeppsbyggeriets representanter.
Återkommande till vissa varvs lysande ställning i
dag som är, kan man ej underlåta att göra sig den
frågan: vad kan vara orsaken till denna storartade
utveckling, säg, under de sista 15 åren. Jag hoppar
då helt och hållet över krigstiden och dess
omedelbara efterverkningar, ty välståndet under denna tid
behöver ingen förklaring. Ej heller vill jag i detta
högtidliga ögonblick vara så frivol att i detta
sammanhang beröra den brännande frågan: chalmerister
versus teknologer, ty den frågan är enligt min
uppfattning av relativt underordnad betydelse. Men det
kan tillåtas mig att belysa frågan genom att påminna
om vissa händelser, som inträffat under de nu i det
närmaste 50 år, som jag själv sysslat med
skeppsbyggeri. Man kan nog då säga att vid krigets början,
år 1914, ställningen var den, att England hade under
årens lopp lyckats slå under sig lejonparten av hela
världens skeppsbyggeri. Dock fick man räkna
Tyskland, Holland, Japan och Norge som
skeppsbygg-nadsstater också, dock i stort sett ej jämförbara med
England. De övriga länderna voro mer eller mindre
ur räkningen, däri inbegripna Sverige och Förenta
staterna. Vad var nu orsaken till de förras
överlägsenhet? Jo, de kunde på grund av diverse
omständigheter, som ej här kunna ingås på, tillverka billigt
och snabbt, vilket de senare ej kunde. Det är väl
ingen här, som verkligen tror att en av de
omständigheter, som gjorde att England mer än dominerade
över de andra, var någon speciell skolunderbyggnad
hos de ledande.
Huru gestalta sig nu förhållandena, säg, 10 år efter
fredsslutet? Jo, England, Tyskland, Holland, Japan
och Norge hava sackat tillbaka. Dessa länder florera
ej som förr. Amerika står där det alltid stod, därför
att det aldrig varit och nog aldrig kommer — på
grund av vissa förhållanden — att bliva
konkurrensmässigt. Sverige, däremot, har gått framåt och med
jämförelsevis stora steg. Och varför? Jo, Sverige
är i denna dag internationellt konkurrensmässigt, så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
