- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Skeppsbyggnadskonst /
42

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42

TEKNISK T I D S K 111 F T

18 maj 1929

der treårsperioden 1904—06 till knappt 50 %
under åren 1926—28. Förenta staterna låg åren 1918—
20 som överlägsen etta bland de skeppsbyggande
länderna, men hade i fjol sjunkit ned till 7. platsen
och kom då efter både Danmark, Sverige och Japan
(jmfr Skepps b. aprilhäfte, sid. 40). Sverige kom
förra året på 5. platsen mot blott på 12. platsen
24 år tidigare (1904). Tysklands tonnageproduktion
är numera något större än vid 25-årsperiodens början.
Under världskriget byggdes jämförelsevis få
handelsfartyg i det landet — för vilken tid f. ö. siffror
saknas i Lloyd’s statistik. Holland uppvisar en ganska
jämnt stigande kurva — ett markerat minimum
förefinnes egendomligt nog år 1918, då flera andra
länder visa stark stegring. Hollands sjösättningsrekord
inföll år 1921 med 232 400 brt.

Fig. 2 visar bl. a. Sveriges sjösatta handelstonnage
åren 1904—1928, en kurva av väsentligt annan
karaktär än de andra ländernas. Vårt lands produktion
hade i fjol mer än 10-dubblats mot vid periodens
början år 1904. Det är en kraftig expansion, allrahelst
om den ses i jämförelse med världskurvan, som i
annan skala är inlagd på figuren (med finare
heldragna linjer). Om man skall våga profetera, så tala
tillgängliga uppgifter över pågående och
kontrakte-rade byggen vid de svenska varven — f. n. över
200 000 brt1 — för att innevarande års produktion
skall bliva nytt rekord och Sveriges kurva således
ytterligare stiga. Däremot torde medelstorleken hos
fartygen komma att minskas, ehuru antalet stiga. Av
kurvorna framgår vidare att under 25-årsperioden
medelstorleken hos de i Sverige sjösatta
handelsfartygen över 100 brt ökats från 320 brt år 1904 till
5 350 brt år 1928, dvs. mer än 16-dubblats (se även
tab. I).

Tab. I. Medelstorlek av i Sverige sjösatta
handelsfartyg 1904—1928.

År 1904 1905 1906 1907 1908 1909 1910 1911 1912 1913 1914 1915 1916

Brt 320 260 500 420 420 430 520 860 630 740 580 750 790

År 1917 1918 1919 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928

Brt 790 1100 960 1 390 2 440 2140 2 010 2 600 3160 3 830 3 760 5 350

Medelstorleken låg förra året t. o. m. över
världsmedeltalet, som då var 3 080 brt mot 1 210 brt år
1904. Antalet i Sverige sjösatta handelsfartyg över
100 brt är dock nu mindre än vid periodens början
(se den prickade kurvan).

Mest betecknande för den svenska varvsindustriens
stegrade internationella betydelse är kurvan över
Sveriges sjösatta handelstonnage i % av världens
sjösatta — den stiger från omkring 1/2 % och
därunder de första elva åren (1904—1914) till 4 %
förra året.2 För att ytterligare belysa Sveriges
han-delsskeppsbyggeris ställning i förhållande till den
övriga världen har tab. II uppgjorts, visande en
jämförelse av produktionen under de tre första och tre sista

1 Enligt vid Lloyd’s Registers Svenska
Kommittés sammanträde i Stockholm den 20 april lämnade
meddelanden fanns då i Sverige under byggnad och
kon-trakterade icke mindre än 51 fartyg med en sammanlagd
dräktighet av 215 1,00 brt, varav 27 st. om 91 000 brt för
svenska, 22 st. om 120 800 brt för norska samt 2 st. om 3 600
brt för polska beställare.

2 Anmärkningsvärt är att Sverige under I. kvartalet i

åren av 25-årsperioden. Medan åren 1926—28
världs-produktionen sålunda var 9 % lägre än åren 1904—06
och Norge minskat 85 %, Förenta staterna
57 %, Storbritannien och Irland 29 %
föreligger ökning för Tyskland med 9 %,
Frankrike med 30 %, Japan med 85 %, H o
1-land med 128 %, Italien med 210 %,
Danmark med 386 % och Sverige med
rekordsiffran 740 %.

Tab. 11. Sjösatt handelstonnage under perioderna
1904—06 och 1926—28 i världens tio förnämsta
skeppsbyggeriländer (med över 100 000 brt under
någondera perioden).

Sjösatt handelstonnage brt Perioden 1926-28 jämförd med 1904-06
Land År 1904
Perio-„ 1905 den " 1906 1 1904-06 || År 1926 " 1927 || " 1928 [-Peiio-den-] {+Peiio- den+} 1926-28 ökning [-Minskning-] {+Minsk- ning+} %
Storbritannien och Irland 1 205162 1 623168 1828343 1 639568 1255873 4 656 673||l 445 920 3311361 28
Tyskland 202197 255234 318 230 1 775 850 I 180 548 289622 | 376 416 846 586 i 9
Förenta Staterna 238 518 302827 441087 || 150 613: 179 218 982 432|| 91357! 421188 57
Holland 55 636 44 135 66809 1 93 6711 119 790; 166 580(1 166 754 380 215 128
Italien 30016 61629 30560 122 205 | 220021 101076 | 58 640 379737 210
| Danmark 15 859 17 557 24 712 58128 | 72108 72038 | 138 712 282 858 386
Frankrike j 81245 73124 35214 189583 1213421 44 335 81416 247 093| 30
Sverige 10267 5 282 11579 27 128 53 518| 67 361; 106912 227 791; 740
Japan 32 969 31725 42 489 107 183 52405 42359; 103 663 198427| 85
Norge 50 469 52580 60 774 163 823| 9237 5 363 10401 2500l| 85
||l 997 935 Världen 2 514 922, Iß 919 763 7 422 620 1674 977 2 285679 2 699 2391 3 659 89ö| 9

Den förhoppningen må till sist uttalas, att Sveriges
skeppsbyggeri måtte kunna hävda och ytterligare
stärka sin nuvarande ställning och att vi så
småningom även måtte få se den svenska handelsflottans
stoltaste och dyrbaraste skepp, passagerarfartygen
på Amerika-ruten, byggda inom landet.

N. Lll.

år i fråga om sjösatt tonnage kom på 3. platsen bland
världens länder. Enligt Lloyd’s statistik sjösatte nämligen då
Storbritannien och Irland 94 fartyg om 289 834 brt, Tyskland
18 st. om 74 562 brt, Sverige 7 st. om 26 082 brt, Danmark
8 st. om 23 650 brt, Japan 6 st. om 23 650 brt, Holland 10 st.
om 20 881 brt, Frankrike 3 st. om 14 131 brt, Italien 6 st.
om 13 556 brt, Förenta staterna 10 st. om 7 138 brt, Brittiska
besittningar 8 st. om 4 692 brt, Danzig 1 st. om 2 400 brt,
Kina 2 st. om 1 860 brt, Uruguay 1 st. om 250 brt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:20 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1929s/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free