- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Skeppsbyggnadskonst /
53

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 dec. 1929

SKEPPSBYGGNADSKONST

108

VARVSTEKNISKA IAKTTAGELSER UNDER EN RESA I
TYSKLAND SOMMAREN 1928.

Av civilingenjör Ernst C. H. Almquist, Rotterdam.

Tyskland är ett industriens och organisationens
land! Men under en studieresa på blott några
veckor givas icke många tillfällen att få del av dess
större industriföretags organisation, ehuru vid besök
portarna välvilligt öppnas och anläggningarna visas.
Vid de varvsanläggningar, som jag besökte under en
resa sistlidne sommar var mottagandet på alla
platser lika välvilligt — allt visades av anläggningar,
maskinutrustningar och arbetsmetoder, men när
frågor framställdes eller diskussion inleddes på
organisatoriska frågor, visade det sig att ciceronen stod helt
främmande härför. Det är mig obekant om detta,
ställandet av en i dylika frågor obekant vägvisare till
förfogande var uppsåtligt eller enbart ett mig
överallt mötande olyckligt öde.

Utslag och formning av buktiga plåtar.

En detalj, som bland andra särskilt låg i mitt
intresse att giva akt på, var hur fartygsplåtar med större
och mindre dubbelbukt behandlas. Med undantag för
G. Seebeck A.-G. i Gestemünde och B 1 o h m &
Voss finnas vid de besökta västtyska varven ugnar
för sådana plåtars bearbetning i varmt tillstånd.
Dessa användas dock numera icke i så stor
utsträckning som förr, då nu blott ett fåtal plåtar på ett
fartygsbygge bockas varma; huvudsakligen sker
formningen i hydrauliska pressar med en kapacitet upp
till 400—500 ton, varvid både töjning och
utpressning av materialet genom högt yttryck kommer till
användning. Av sakens natur inses, att fullständig
frånvaro av värmebehandling ej kan förekomma och

detta ändamål de senare åren fått en allt större
användning, vilken vid de tyska varven delvis
tillbakahålles av de som förut nämnts i regel förekommande
egna acetylengasverken. Det enda varv där jag i
någon mån såg petroleumgasen användas var A.-G.
Weser. Vid Flensburger
Schiffbauwerft A.-G. brukas lysgas, vilken framställes i
egen generator och användes då också i spant- och
plåtugnarna.

För buktiga plåtars utslag användes vid många
varv alltjämt den gamla järnkonstruktionsställningen,
där "’modellspanten" uppställas på det verkliga
spantavståndet och i sin riktning i förhållande till
varandra; mallen till plåten spikas nu på denna
spantuppställning. Denna gamla metod kan blott med
fördel användas för delar, där spanten äro så gott som
räta; någon dubbelbukt kan egentligen ej uppmallas,
men väl om så erfordras enkel bukt samt skevning.
Vid Vulcan-Werke i Hamburg gavs mig
tillfälle att se den utslags- och mallmetod, som där och
vid de flesta andra varv användes för utslag och
upp-mallning av bordläggningsplåtar.

Fig. 1 framställer en del av spantutslaget,
upptagande en plåt som begränsas av spanten db och
cic, samt långväxlarna dc och ba. Dessa senares
verkliga längd sökes och avsättes på rin enligt samma
metod, som vid den av mig vid ett föregående
tillfälle beskrivna diagonalmallmetoden för buktiga
plåtars utslag, fig. 2. (Se S k e p p s b. 1927, april-häftet,
sid. 21.) Spantlinjernas skärningspunkter med
långväxlarna sammanbindas med räta linjer, vilka slås
med en kritlina. Ungefärligen från mitten
av spantet 12, db, lägges en linje till
följande spant 11, vinkelrät mot den räta
sammanbindningslinjen db; skärningspunkterna
äro px, p2 och Pz enligt figuren. Från p3
lägges en liknande linje till spant 10 osv.
Kommer man nu på detta vis för långt mot
plåtens kant, återgår man vid lämpligt spant till
dess mitt enligt fig. 1.

Fig. 1.

härför komma såväl koksfyrar som petroleumgas,
acetylen-, dissous- och lysgas till användning. Då de
flesta varven äro utrustade med egen
syrgasfabrika-tion och egna acetylengasverk med rörledningar till
de härför i anmärkning kommande verkstäder för
svetsning och skärning, så blir det också i huvudsak
denna gas, som mest kommer till användning vid
partiell förvärmning’ av plåtar. På grund av sitt högre
förbränningsvärme har i Holland petroleumgasen för

cd/ II

De verkliga spantlängderna med punkterna pv p5
osv. samt de räta sammanbindningslinjerna med
punkterna p2, pé osv. avsättas på rin. Nu fastspikas
spantrina 12 och 11 vid långväxelrina så att för
spant-riet db d sammanfaller med dx och b med b1 osv. på
samma sätt med spant 11; med tillhjälp av
vinkelpunkterna px, p2 och pz tvingas den nu erhållna
parallellogrammen i sitt riktiga läge. Så förfares
sedan med följande spant, tills mallen, hopsatt av rin, är

Fig. 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:20 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1929s/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free