- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Skeppsbyggnadskonst /
55

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 febr. 1929

SKEPPSBYGGNADSKONST

55

gången. Med införandet av arbetskortsystem för
kontroll av detaljarbetstider och ackord har sedan
länge överallt tidskrivaresysteinet avskaffats.
Arbets-korten ifylles av arbetaren och inlämnas dagligen
till vederbörande verkmästare, vilken efter
granskning inlämnar dem till driftskontoret eller
lönekontoret. För att verkmästarna effektivt skola kunna
utöva denna kontroll samt tillsynen över arbetena,
tilldelas dem ej mer än 30 till allra högst 40 man.
Ackordsprincipen är det rena penningeackordet,
grundat på 20—30 % vinst på den garanterade
minimitim-lönen, som vid tidpunkten för resan höll sig på c:a
0,80 Rmk för skolade arbetare. Härtill komma s. k.
"Sociale Zuschläge", vilka tillkomma gifta arbetare
för hustrur och varje minderårigt barn. För
övertidsarbete betalas 25 % tillskott på timlönen för de två
första timmarna, 40 % för resten utom för
söndagsarbete, varför gives 50 %. Arbete i skift utom
dygnets normala arbetstimmar, dvs. från kl. 6 e. m. till
kl. 6 f. m., betalas med 10 % tillskott.

OM DET SVENSKA SKEPPSBYGGERIETS
UTVECKLING UNDER 25^ÅRSPERIODEN
1904-1929.

Direktör Hammars inlägg av 13 maj 1929 i
rubricerade fråga, infört uti Allmänna avdelningen häft. 20, sid.
304, får väl anses utgöra del av den diskussion, som
ägde rum i samband med ovannämnda föredrag, och
måste såsom sådan av mig besvaras.

Jag skall emellertid ej spilla mycken tid över
"Mirra-booka", "Bullaren" och "Canton", ej heller över "Nike",
"Dalfonn" och "Glarona". Uppgiften om "Mirrabooka"
kom från Götaverken, men att den var betydligt
"amerikaniserad", vilket hr Hammar nu bekräftar, förstod
jag mycket väl, då jag införde densamma uti mitt
föredrag; och hade herr Hammar varit närvarande, då
föredraget hölls, hade han hört mig framkasta att den av
mig uppgivna farten var säkerligen överdriven.

Att "Bullaren" och "Canton" voro av samma
huvuddimensioner samt att "Canton" hade "closed
shelter-deck" var ej heller någon nyhet för mig. Faktum är
emellertid att "Canton" lastar 1160 tons mera än
"Bul-laren", och då jag baserade mina jämförelser på
"dödvikten", kunde jag ej göra annat än just vad jag gjorde.
Det undras mig, ifall förhållandena varit omvända, dvs.,
om Götaverken hade byggt "Canton" och
öresundsvarvet "Bullaren", hade då herr Hammar sett på saken
med samma ögon som nu?

Allt vad som säges om "Nike", "Dalfonn" och
"Glarona" hade jag också reda på förut, men då nu
"Dalfonn" lastar djupare än "Nike" och "Glarona" djupare
än "Dalfonn", må dessa förhållanden nu bero på
felmätning från deras sida, som sätta på fribordsmärket, eller
på något annat, exempelvis på att malldjupen på
"Dalfonn" och "Glarona" voro oavsiktligt eller avsiktligt
gjorda något större än på "Nike", hade jag intet annat
att göra än att sätta "Dalfonn" större än "Nike" och
"Glarona" större än "Dalfonn", just som jag gjorde.

Herr Hammar framkastar att dessa, som han kallar,
felaktiga uppgifter minska avhandlingens värde. Inte
de allra minsta, herr Hammar, ty ingen missförstår
avhandlingens ändamål, och detta kan ej rubbas av en
och annan uppgift, som ej är absolut korrekt.

Emellertid, det är ej alls för ovanstående trivialiteter,
som jag tagit till orda, utan endast i anledning av herr
Hammars meddelande att herr Broström ej hade
personligen (varken direkt eller indirekt) något som helst

att göra med inköpet av tillverkningsrätten i Sverige av
Burmeisters dieselmotorer. Jag antar att herr Hammar
menar detta, då han säger att herr Broström ej hade
med uppgörelsen av 6 mars 1915 att göra. I mitt
uttalande leddes jag av allmänna meningen.

Men vem var då drivfjädern? Vem var den man, som
förorsakade att Götaverken i sin tvekan gjorde kontrakt
med Burmeisters? Är det förmätet att framkasta att
det var skeppsredaren Gunnar Carlsson, som var
drivfjädern? Var det "Bullaren" och "Tisnaren", som
åstadkom uppgörelsen av den 6 mars 1915? Det är
givetvis av ett visst historiskt intresse att få klarhet i
denna sak. Herr Hammar, godhetsfullt lägg korten på
bordet.

Stockholm den 30 maj 1929.

IT". Höh.

Direktör Höks frågor har red. berett
överdirektör Hammar tillfälle att omedelbart besvara,
vilket denne gjort i följande inlägg:

Med anledning av direktör Höks uttalande ber jag
få säga:

1) Götaverken "amerikaniserar" ej tekniska uppgifter.
Vi ha uppgivit M/S "Mirrabooka" till 15 knop på lätt
last och 1414 knop med full last. Detta har hon
visat sig hålla mycket väl.

Direktör Höks fartsiffra kommer ej från Götaverken.

2) Om Götaverken byggt "Canton" och öresundsvarvet
"Bullaren" ändrar ej min syn på saken, att fartygen
ha samma dimensioner.

3) "Nike" och "Glarona" ha varken avsiktligt eller
oavsiktligt fått olika malldjup. Fartygen äro byggda
med samma mallar. Med det moderna
förmärkssyste-met, som användes å dessa byggen, kan malldjupet
ej variera 10 mm. Skillnaden i D. W. ligger däri,
att det ena fribordet är bestämt av svenska och det
andra av norska myndigheter.

4) Vid valet av dieselmotortyp måste Götaverkens
ledning helt naturligt undersöka de olika system, som
då funnos i bruk. Då vi önskade den mest
driftsäkra motorn, föll valet på B. & W., särskilt på
direktör Hedéns yrkande, som sålunda skulle vara den
av dir. Hök efterlysta drivfjädern. — Direktör Höks
insinuation, att detta skett mot den tekniska
ledningens önskan, faller på sin egen orimlighet. "Den
allmänna meningen", som dir. Hök stöder sig på,
har som vanligt orätt och lämpar sig icke att
användas som källa för historieskrivning.

Göteborg den 4/6 1929.

H. G. Hammar.

LITTERATUR

Schiffbau-Kalender 1929, redigerad av dr ing. W.
Gütschow och direktör H. Hildebrandt. Förlag:
Zeitschrift "Schiffbau", Berlin. 433 sidor liten oktav, 190
figurer. Pris inb. Rm 10: —.

"Schiffbau-Kalender" har utkommit i en hel del
årgångar med rätt varierande innehåll, om de i varje
årgång återkommande räkne- och omvandlingstabellerna,
dimensionsuppgifter för profiler o. dyl. undantagas.
Publikationens pris är överkomligt för de flesta, och
handboken kan sägas vara väl värd sina pengar. De
olika årgångarna komplettera varandra även på ett
lyckligt sätt.

I 1929 års upplaga har den maskintekniska delen
betydligt mindre omfång än tidigare; förutom ett par
grundläggande mekaniska och termodynamiska kapitel
äro blott vissa modernare maskin- och panntyper
medtagna. Anläggningar med kolvångmaskiner och
avgasturbiner (Bauer-Wach och Brown-Boveri) beskrivas
sålunda, likaså några exempel på högtrycksångpannor. En

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:20 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1929s/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free