- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Skeppsbyggnadskonst /
59

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 dec. 1929

SKEPPSBYGGNADSKONST

108

arbetar densamma bra, då endast det
vertikala hyvelstålet begagnas. För vinklar,
som skola hyvlas på båda flänsarna, är
det därför bäst att låta dessa gå igenom
hy vein två gånger och ej begagna det
horisontella stålet.

Tunnplåtsax (fig. 6). Även denna
maskin användes hos H a r 1 a n d & Wo 1 f f
och dess arbete uppgavs vara mycket gott
och framför allt snabbt. Max.
plåttjockleken för denna sax är 3/±6" eller 4,75 mm.
På grund av knivarnas små dimensioner,
ringa slaglängd och stora hastighet, ett
par hundra slag per minut, kan plåtarna
klippas efter praktiskt taget vilka kurvor
som helst. För klippning av cirkulära plåtar är
maskinen utrustad med för olika radier inställbar
centrumtapp. Ett hål stansas i plåtens centrum,
vilket placeras över centrumtappen och saxen klipper
den önskade cirkeln.

Sandpappringsmaskin (fig. 7).

Hydraulisk bockningsmaskin för stålrör (fig.

ABMtH Hl VARI
Ko-BET E FAvrspÄwrie*
____H. ARM

Fig. 8. Hydraulisk rörboekningsmaskin (Bonn’s patent, tillverkare: Hugh Smith & Co.

Ltd. Glasgow).

-SEHTtONX-X-

Fig. 5. Vinkeljärnshyvel (Harland & Wolff, Ltd. Glasgow). A.
Hyvel-stål. B. Fjädrande lagrad ledrulle. C. Frammatningshjul, drivna
av elektromotor. D. Vinkeljärn.

Fig. 6. Tunnplåtsax (Harland & Wolff, Ltd. Glasgow).

rthheotrvckaee| manövrer
PAR FÖR HA.MO ELlEJg Mto
PoTPEDAL. .

Bord. KögnctT v m x.el råt»
Hot RtMWffli RoREl.^E.RIKI-J|NO|

Fig. 7. Sandpappringsmaskin (tillverkare: Mathen Wylie,
Glasgow o. London).

Maskinens arbetssätt är följande. Röret E skjutes
över dornen G och fastspännes vid sliderna D och J.
Överfallet på styrhylsan F låses fast, och centrum K
inställes för den önskade rörkrökens radie R, varefter
tryckvatten påsläppes den hydrauliska cylindern A.
Med denna maskin, som tillverkas i tre storlekar,
kunna rör upp till 200 mm diam. bockas till varje
önskad vinkel upp till 120°. Priset för de olika maskin
nerna komplett med alla tillbehör är:

Nr 1 för 5,5 m rör upp till 75 mm diam. 9 350 kr.

„ 2 „ 5,5 „ „ ,, „ 150 „ „ 20 000 „

„ 3 „ 6,10 „ „ „ „ 200 „ „ 42 000 „

Firman Hugh Smith & Co., Ltd, Glasgow, som
tillverkar maskinerna, har gjort en del experiment för
utrönandet av kostnaden för rörbockning, dels för
varmbockning för hand och dels för bockning med
maskinen ifråga. Tabellerna I och II visa resultatet
av dessa undersökningar.

Som synes av tabellerna äro kostnaderna vid
ma-skinbockning betydligt lägre än vid varmbockning.
Hos Palmers Shipbuilding & Iron Co.,
Hebburn, där jag var i tillfälle att se en maskin av
den största typen i arbete, voro vederbörande mycket
nöjda med densamma, ehuru bockningskostnaderna
likväl ej voro så låga som enligt tillverkarens
undersökningar. Någon längre tids erfarenhet förelåg ännu
icke, men av den vunna erfarenheten uppskattades
kostnaden för rörbockning med maskinen ifråga till
hälften av varmbockningskostnaderna.

Kippning. Ett intressant exempel på, huru en
arbetsmaskin kan avändas för andra ändamål än den
ursprungligen avsetts för, visades hos B a r c 1 e
y-C u r 1 e & Co. Här användes en vanlig plåthyvel
för kippning av plåten, varvid en pojke manövrerade
hyvelstålets rörelseriktning, och en arbetare skötte
matningen av stålet i horisontell och vertikal led.
Arbetet gick fort undan, och kvaliteten var fullt
tillfredsställande. Då två man kräves för arbetets
utförande, torde detta dock bliva något dyrbarare än
vid användning av en kippningsmaskin, men i fall,
då verkstaden är överbelastad med arbete kan
metoden med fördel begagnas, i all synnerhet som
plåt-hyveln är en av de minst använda maskinerna vid
modernt skeppsbyggeri.

Utslag och mallar.

Vid samtliga varv jag besökt uppgjordes inga
utslagstabeller på ritkontoren, utan följande metod
användes. Linjeritningen, vanligen i skala 1 :48,
uppmätes på ritkontoret samt uppritas i full skala på
mallvinden. Härefter inlägges byggnadsspanten,
däck, tanktak etc., och en utslagstabell uppgöres,
vilken går tillbaka till ritkontoret för användning där.
Jämfört med det på många ställen i Sverige, Holland
och Tyskland brukliga systemet att uppgöra
fullständig utslagstabell på ritkontoret från utslag i skala
1 : 10—1 : 16 erbjuder det engelska systemet fördelen
av bättre tur i linjerna och korrektare mått i utslags-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:20 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1929s/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free