Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
TEKNISK TIDSKRIFT
16 febr. 1929
För att eliminera de fel, som givetvis uppstå i
samband med ovannämnda förhållanden, samt
propellerapparatens svårkontrollerbara inflytande på
strömningarna kring modell och propellrar, övergår man
mer och mer till "selfpropelling models". I och med
detta steg har likformigheten mellan fartyg och
modell blivit fullt korrekt och möjligheter för nya
undersökningar beträffande roder etc. hava skapats.
T^
Fig. 13. Hastighetsmätare (W. Dennys & Brothers,
Dumbarton).
Propellerapparaten har emellertid därför ej blivit
överflödig utan har fortfarande sitt givna
arbetsområde för undersökning av frifarande propellrar och av
"wake"- och sugfaktorer.
I allmänhet äro apparaterna självregistrerande, så
att motstånd, tid och väg automatiskt registreras,
samt för propellerapparatens vidkommande tid,
varvantal, propellertryck och moment. Endast hos
Dennys skiljde sig propellerapparaturen härutinnan från
de övriga. Här registrerades endast antal varv och
tid, men såväl propellertryck som moment bestämdes
genom avläsning av visareutslag på graderade skalor
under körningen. Enligt uppgift var detta
förfaringssätt fullt tillfredsställande, enär de ovannämnda
storheterna höllo sig mycket konstanta. För att
observatören under körningen skulle kunna övertyga sig
om att hastigheten var konstant, var hos Dennys en
hastighetsmätare inbyggd (fig. 13). Härigenom
inbesparas en del arbete på bearbetning av diagram från
misslyckade körningar, och dessutom kunna
omkörningar omedelbart företagas.
Erfarenheten från olika typer av propellerapparater
visar att det bästa resultatet och minsta arbetet
uppnås med sådana, där propellern drives med en
separat motor, och där apparatens delar, som äro
nedsänkta i vattnet, äro inbyggda i fasta
skyddskåpor, så att de rörliga delarnas egenmotstånd blir
det minsta möjliga. Härigenom blir apparaten
visserligen mera svåråtkomlig, men fördelarna torde mer
än väl uppväga denna nackdel.
På grund av att friktionsmotståndet ej följer
likformighetslagen, kan propellertrycket vid
modellförsök ej sättas lika med modellmotståndet pius
ökningen häri på grund av propellerns sugning, utan
detta måste vara något mindre, vilket framgår av
nedanstående:
Pm — modellmotstånd med propeller
Pmr = modellens restmotstånd
Pmf = „ friktionsmotstånd
Pm == Pmr ~"f~ Pmf
Psv’= fartygets motstånd med propeller
Psr — „ restmotstånd
Psf = „ friktionsmotstånd
Ps — Psr ~r Pgf
Sm = modellpropellertryck
Sx == fartygspropellertryck
A = modellskala
Ss = psochSm = A3-Ss = A3-Ps
Pm = ■• Psr + Pmf
= A3 ■ (P—Psf) + Pmf
= A3 • Ps + Pmf — A3 • Psf
= Sm -f- Pmf — A3 • Psf
Sm — Pm — (Pmf — A3 • Psf)
Modellpropellertrycket är således lika med
modellmotståndet minskat med (Pmf—A3 ■ Psf), vilken
storhet kan beräknas. För att avpassa en given
propellermodells varvtal så att det önskade trycket erhålles,
förfares vid W. Froudes tank på följande sätt.
Vid en given hastighet göres nio löpningar med olika
varvantal, varvid såväl modellmotstånd som
propellertryck och moment uppmätes, vilka storheter
grafiskt återgivas med varvantalet som abskissa.
Uppritas en kurva över modellmotståndet minskat med
storheten (pmf — A3 • Psf) ger dennas skärningspunkt
med propellertryckkurvan det sökta varvantalet samt
propellertryck och moment. Vid självdrivna
modeller, där modellmotståndet ej kan mätas, modifieras
förfarandet så, att skillnaden mellan propellertryck
och modellmotstånd uppmätes. Härvid fordras dock,
att dynamometerfjädern gives en viss initialspänning,
då denna annars, när propellertrycket är större än
modellmotståndet, skulle bliva utsatt för tryckkrafter.
CtEHEftA-tRIS
H|L I Oftfi KttreilttA
6KtVA.M Feft F/vSTlÅ*-
NiHt VID A.
Fig. 14. Propellerformningsmaskin.
Kalibreringen för motstånd och propellertryck sker
genom viktbelastning av resp. dynamometrar. För
momenten däremot användes särskilt kalibrerade
vat-tenturbinhjul eller utbromsning med en vanlig
vikt-belastad friktionsbroms.
Modellerna tillverkas av paraffin, vilken gjutes,
fräses och putsas enl. förut känd metod. Akterstäv
och roder göras vanligen av metall och axelhylsor
för dubbelpropellerfartyg av trä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
