Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 febr. 1929
SKEPPSBYGGNADSKONST
63
För tillverkning av propellermodeller användas
olika sorters metallegeringar, huvudsakligen bestående
av tenn och bly. Dessa måste vara lättsmälta,
lätt-bearbetade, krympfria vid gjutning samt besitta
nödig hållfasthet. Exempel på lämpliga legeringar
äro:
1) Babbits 99,55 % och antimon 0,45 %.
2) Tenn 70 %, bly 20 % och vismut 10 %.
Gjutningen försiggår i formar av gips, vilka
tillverkas i stort sett som formar till stora propellrar.
Htvel^tÄlS hållare.
ge-jPER
struerad för minimum släpmotstånd, men vinsten i
propellerverkningsgrad och skrovverkningsgrad
uppväger detta. Bästa resultaten erhållas vid utpräglade
U-spant, dvs. skarp vattenlinje med en lutnings vinkel
mot horisontalplanet på hylsorna mellan 10°—15° och
utåtslående propellrar. Vid V-spant däremot och fyllig
vattenlinje bör en betydligt större lutnings vinkel
väljas. Huruvida i detta fall utåt- eller inåtslående
propellrar är att föredraga är beroende på vilken
riktning hylsan ändrar den naturliga strömningen längs
fartygskroppen. Detta kan naturligtvis endast avgöras
genom modellförsök. I samband med dessa försök
hava även en del undersökningar blivit utförda med
kontrapropellrar av olika typer. Ett enkelt sätt att
förhöja verkningsgraden hos enkelpropellerfartyg be-
Stativ
Fig. 15. Modellpropellerhyvel.
För svarvning av trycksidans skruvyta användas vid
de olika tankarna maskiner av en och samma typ i
överensstämmelse med fig. 14.
Modeller av lera till bladen formas i en av trä
skuren matris, där bladets trycksida är utbredd i
planet, och läggas därefter på de färdigsvarvade
tryckytorna, varefter propellerformens överhalva
gjutes, sedan först navmodellen placerats på sin plats.
Efter gjutningen putsas propellermodellerna för hand
samt uppmätas. Endast vid V i c k e r s tank
användes en maskin för hyvling av bladens trycksida.
Denna maskin (fig. 15) grundar sig på samma
princip som formmaskinerna, endast den rörliga armen
med generatrisen är ersatt med en arm försedd med
ett hyvelstål. Stålets matning i radiell led
åstadkommes genom ett på skruven fast tandhjul, vilket i
armens övre ändläge vrides en viss vinkel genom en
där befintlig spärrhake.
Vid de privata tankarna stå ej många upplysningar
att erhålla beträffande undersökningar och rön, då
dessa till största delen hemlighållas. Endast vid W.
F r o ii d e s tank fick jag en inblick i de arbeten,
som pågingo. Sedan flera år tillbaka sysselsätter
sig anstalten med undersökningar av olika formade
roder på såväl enkel- som dubbelpropellerfartyg.
Härvid uppmätes ej endast rodertryck, moment och
fartygets girningshastighet, utan inverkan av
fartygsformen och olika propellrar studeras även.
Axelhylsornas form- och lutningsvinkel på
dubbelpropellerfartyg är även föremål för undersökning,
och det har då visat sig, att det är absolut nödvändigt
att göra dessa undersökningar i samband med
propellermätningar, enär hylsans utformning i hög grad
påverkar vattenströmningen vid propellern och
således även inverkar på propellerns verkningsgrad. I
de flesta fall giva de hylsor, som uppvisa den bästa
propulsionsverkningsgraden, ett större släpmotstånd
än som kunnat erhållas med en annan hylsa, kon-
Fig. 16. Vågbildningsapparat.
står i att i möjligaste mån fylla igen öppningen mellan
roder och roderstäv samt mellan denna och propellern
placera en plan skiva.
För undersökning av fartygsmotstånd m. m. i
upprört vatten är tanken även försedd med en
vågbildningsapparat (fig. 16). Genom ändring av motorns
hastighet samt vågbildarens utslagsvinkel kunna
vågor av varje önskad storlek erhållas. För någon tid
sedan har på ett rederis anmodan en mycket
intressant undersökning företagits. Rederiet ifråga hade
beställt fem större, snabbgående motorfartyg, varav
det första var levererat. Detta visade sig hava stor
benägenhet att vid motsjö lyfta förskeppet högt samt
slå ner i sjön (engelska "siam") med påföljd att vid
ett tillfälle flera bottenstockar trycktes in. För en
event. ändring av de återstående fartygen gjordes vid
tanken flera försök med olika spantformer i
förskeppet, varvid även tryckmätare inmonterades på ett par
punkter. Med likformiga vågor visade det sig
omöjligt att åstadkomma slag mot vågorna. Först sedan
vågapparaten omändrats så, att den kunde utsända
olikformade vågor, lyckades detta. Resultatet av
mätningarna visade, att samtliga modeller kunde bringa
till slag mot sjön, men vattentrycken på botten
föröver reducerades väsentligt med V-formade spant,
ett förhållande som man nästan på förhand skulle
kunnat gissa sig till. Undersökningar av denna art
komma i framtiden att åter upptagas.
En modell, som vid första påseende föreföll något
besynnerlig, av ett upp och nervänt fartyg med alla
överbyggnader, skorsten, master och rigg användes
för motståndsmätningar i vatten, i samband med
undersökningar av fartygens vindmotstånd i
National Physical Laboratories vindtunnel.
Dessa försök voro nyss påbörjade, varför några
resultat ej kunde erhållas.
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
