- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Skeppsbyggnadskonst /
67

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 dec. 1929

SKEPPSBYGGNADSKONST

108

ut — i de flesta fall uppstodo svårigheter med
sli-derna å den till sjöss gängse trippelångmaskinen.
Resultatet blev efter ganska kort tid nedsatt
ångtemperatur och därmed minskad effekt på
över-hettaranläggningen.

Det var därför rätt naturligt att då en förbättrad
typ av sjöångmaskin med ventilreglering, system
Lentz, fördes i marknaden — om jag ej missminner
mig — våren 1927, denna maskintyp tilldrog sig
stort intresse hos rederierna. Långt tidigare,
omkring 1911, hade sjöångmaskiner med ventilreglering
tillverkats i utlandet, men endast några få
anläggningar hade dittills funnit vägen till Sverige.

Med en raskhet och energi, som är värd allt
erkännande, tog ledningen för Lindholmens verkstäder
itu med problemet att partiellt ombygga äldre
trippelångmaskiner huvudsakligast genom att utbyta den
gamla H. T.-cylindern mot en ny, försedd med
ventilreglering enligt Lentz.

Samtidigt installerades överhettare samt moderna
s. k. stegförvärmare. Vidare ägnades maskineriet i
sin helhet — sålunda även pannorna — en ingående
undersökning, vilket resulterade i en förhöjd
verkningsgrad av hela anläggningen.

De fartyg, som moderniserats enligt detta system
äro "Abisko", "Torne" och "Kalix". De ekonomiska
resultaten äro emellertid synnerligen jämna för alla
tre fartygen, varför jag av utrymmesskäl endast
medtagit de två förstnämnda.

S/S "Abisko", 4 900 tons d. w.
Dimensioner: längd mell. p. p. — 325’—0"; mallad
bredd = 46’—8"; mallat djup =r 24’—10". Byggd år
1913 vid A/B. Götaverken, Göteborg. Maskineriet
omändrat vid A/B. Götaverken, Göteborg, genom
insättning av nya H. T.- och M. T.-cylindrar med
Lentz-ventiler, överhettare i pannorna, ny s. k.
stegförvärmare m. m.

Huvudmaskinens cyl.J
dimensioner........

Maskineffekt i .... ihk
Fart (medeltal för år)

................................knop

Ångtryck ........ kg/cm2

Vakuum ........................

överh. ångans temp.

vid pådragsventil....
Matarevattentemp.
efter förvärmning....

Kolsort............................

Total bränsleförbrukn.
till sjöss per dygn

................................ton

D:o........... kg/ihk-tim

Bränslebesparing .... °/o
„ per år ton
ökat fraktarb. genom
minskade bunkers,
....................ton malm

Före omändr.

nil nil i//

22T6X35i6x5916

1090

8,1
12,5
24"

Efter omändr.

13" 7" 1"

22«tx35tx59w

1090

8,1
12,5
241/2"

280°

96° 120°

medelgoda eng. ostkustkol

21,0
0,80

15,2
0,58
27,5
1160

900

S/S "Torne", 6100 tons d. w.
Dimensioner: längd mell. p. p. — 350’—0"; mallad
bredd = 50’—0"; mallat djup = 26’—6". Byggd år
1913 vid Lindholmens Mek. Verkst. A/B., Göteborg.
Maskineriet omändrat år 1928 vid A/B.
Lindholmen-Motala, Göteborg, genom insättning av ny H.
T.-cylinder med Lentz-ventiler, överhettare i pannorna,
ny s. k. stegförvärmare m. m.

Huvudmaskinens di-|
mensioner

Maskineffekt ........ ihk

Fart (medeltal för år)

............................knop

Ångtryck ........ kg/cm2

Vakuum ........................

Överh. ångans temp.

vid pådragsventil....
Matarevattentemp.
efter förvärmning....

Före omändr.

1" 5"

24— X40"X66^-r
2 Ib

45"

1225

8,6
12,6
251/2"

Efter omändr.

100°

1" 1"

24—X40"X63-^-

45"
1160

8,4
12.6
271/2"

285°
125°

Kolsort............................ medelgoda eng. ostkustkol

Total bränsleförbrukn.

till sjöss per dygn

..............................’ton 24,0 16,4

D:o kg/ihk-tim. 0,815 0,59

Bränslebesparing.... °/o — 27,6

Antal pannor i drift ... 3 2

Besättningens antal.... 32 30

Fraktarbete....................

praktiskt taget lika

över anläggningen och skall i stället hålla mig till
de hittills uppnådda resultaten. För ett mera
ingående studium av avloppsturbinen lämnar dr Bauer i
sin broschyr "Recent developments of the exhaust
steam turbine" god vägledning.

Redan för ett 20-tal år sedan installerades som
bekant å de större oceanångarna lågtrycksturbiner,
vilka utnyttjade avloppsångan från en eller flera
kolvmaskiner och därefter medelst växel överförde
sin energi till särskilda propellrar — ett arrangement,
som emellertid var alldeles ur räkningen, då det
gällde mindre fartyg med jämförelsevis låg
maskineffekt. Först sedan de båda tyska doktor-ingen-

Jag kommer slutligen till den senast utförda
mo-derniseringen, installation av avloppsångturbin system
Bauer—Wach å ång. "Narvik".

För den som under förmiddagen haft tillfälle åhöra
lektor Bergströms synnerligen intressanta föredrag
innebär kanske min redogörelse en upprepning. Jag
förbigår därför en allt för detaljerad beskrivning

/

t

<~jrr’ "pyr

Fig. 3. Fartkurva till S/S "Narvik" elter installation av
Bauer-Wach-turbin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:20 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1929s/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free