- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Skeppsbyggnadskonst /
68

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68

TEKNISK TIDSKRIFT

16 febr. 1929

jörerna Bauer och Wach lyckats utveckla och
fullända den av professor Föttinger först konstruerade
hydrauliska växeln blev det möjligt att på en
gemensam propelleraxel överföra effekten från två i fråga
om vridningsmoment och olikformighetsgrad så pass
artskilda maskinelement som en kolvmaskin och en
ångturbin.

Ombyggnaden å "Narvik" avsåg — utom själva
turbinanläggningen — installation av överhettare och

Fig. 4. Infästning av kondensortub.

moderna förvärmare; f. ö. vidtogos inga nämnvärda
ändringar å själva kolvmaskinen. En detalj, som
jag dock bör nämna, är infästningen av
kondensor-tuberna enligt en ny metod (fig. 4), som lämnar
cirkulationsvattnet friare inlopp och säkerligen bidragit
till ett gott vakuum.

Då anläggningen projekterades, räknade vi med

S/S "Narvik", 7 440 tons d. w.

Dimensioner: längd mell. p. p. = 385’; mallad bredd
— 53—5"; mallat djup = 26’—Of". Byggd år 1914
vid J. L. Thompson & Sons Ltd, Sunderland.
Maskineri: en tripp elångmaskin med cyl.-dim.
261" X 43" X 72"

——- ■ –. År 1928 inbyggt
avloppsångturbin syst. Bauer—Wach vid Kockums Mek. verkst.
A/B., Malmö. Samtidigt installerat överhettare,
moderna förvärmare etc.

Maskineffekt....................ihk Fart enl. logg ............ knop „ medelf. för resa „ Ångtryck.................kg/cm2 Vakuum................................... Överh. ångans temp. vid på- dragsventil ....................... Matarvattentemp. efter
förvärmning ............................ Kolsort .................................... Total bränsleförbrukning till sjöss pr. dygn........ton D:o........................kg/ihk-tim Före omändr. Efter omändr.
1600 2 000
på last. i barlast på last. i barlast
9,75 8,7 10,6 9,8 10,6 9,65 11,4 10,8
12,6 24,2" 98° goda kol: värm 26,9 0,70 12,6 29,1" (97 %) 285° 120° ev. c:a 7 400 cal. 22,5 0,47

stöd av siffror från tidigare utförda tyska
installationer med en bränslebesparing av 32 %, alternativ’«
med en effektökning av 35 %, motsvarande en
ökning i fart av ungefär en knop. Vi skola nu se i vad
mån de uppnådda resultaten svara mot våra föi
väntningar.

Resultaten överträffa så till vida våra beräkningar,
som vi både uppnått fartökning av ungefär en knop
och dessutom en kolbesparing av ca 16 %; jämför
fartkurvan, fig. 3.

Turbinanläggningen har tills dato endast varit i
gång ca 1 100 timmar, och det är givetvis för tidigt
att draga några slutsatser med hänsyn till slitage å
kuggväxlar, turbinhjul etc. Man konstaterar dock
med tillfredsställelse att hittills inga föroreningar av
något slag visat sig i turbinen. Den å kolvmaskinens
avloppsångledning insatta oljeavskiljaren synes så
ledes vara fullt effektiv.

Alldenstund bränslekostnaden utgör 15—18 % av
alla övriga kostnader, kommer givetvis
bränslebesparingen i främsta rummet. Därnäst är det två
faktorer, som göra sig särskilt gällande, dels
turbinens reglerande inflytande på kolvmaskinen,
isynnerhet märkbar vid grov motsjö, en
omständighet som också till stor del förklarar den uppnådda
goda medelfarten, dels det krafttillskott, som
turbinen utgör. Vid ett kritiskt tillfälle under den
gångna vintern var det endast tack vare
turbinanläggningen, som fartyget undgick att bli infruset i
Kattegat.

Som slutomdöme om samtliga genomförda och här
relaterade ombyggnader kan sägas, att de utan
undantag slagit synnerligen väl ut, och man kan
därför mycket väl tala om en föryngring av de
moderniserade fartygen, vilken ökat deras
konkurrensduglighet och höjt deras marknadsvärde.

Ett energiskt arbete bedrives f. n. bland uppfinnare
och konstruktörer i syfte att ekonomisera ångdriften
till sjöss.

Det är en gärd av rättvisa att i detta sammanhang
omnämna det målmedvetna arbete som ingenjör
Johansson vid Götaverken nedlagt på en speciell metod
att söka återvinna värme-energi hos delvis
expanderad ånga medelst komprimering. Någon
installation enligt detta system är ännu ej utförd, men en
stationär försöksanläggning har, enligt uppgift, varit
i gång ca 500 timmar.

Slutligen erbjuder kolpulvereldningen mycket av
intresse för rederierna, och det torde väl ej dröja
länge innan också detta problem funnit en praktiskt
tillämplig lösning. Denna fråga ligger dock utom
ramen för min redogörelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:20 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1929s/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free