- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Skeppsbyggnadskonst /
69

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 dec. 1929

SKEPPSBYGGNADSKONST

108

SKEPPSBYGGNADSTEKNISKA IAKTTAGELSER OCH RÖN
FRÅN ENGLAND OCH SKOTTLAND 1928.

UTDRAG AV EN RESEBERÄTTELSE, AVGIVEN TILL STYRELSEN FÖR
KUNGL. TEKNISKA HÖGSKOLAN.

Av civilingenjör Kurt Söderlund, Malmö.

(Forts. fr. sid. 63.)

Propellergjuterier,

Yid firmornas The Manganese Bronze
and Brass Co. Ltd. och J. Stone & Co.
Ltd. anläggningar i London var jag i tillfälle att
studera tillverkningen av bronspropellrar.

Propellrarna gjutas med trycksidan nedåt i å
cirkulära gjutjärnsplattor uppmurade formar av lera.
Formningen tillgår på vanligt sätt med svarvning av
underflaskans skruvyta, varå en lermodell av bladet
bygges upp. Överflaskan bygges därpå, och ett
avtryck av bladets baksida erhålles i denna. Formen
isärtages därefter och torkas väl i ugn, varefter
gjutningen kan äga rum. Vid uppställning av
stignings-mallen är likväl att beakta, att denna ej har samma
stigning, som propellerritningen angiver.
Erfarenheten har nämligen visat, att vid metallens stelning
bladen kasta sig så, att stigningen minskas, varför
stigningsmallen gives något större stigning än den
för propellern avsedda.

Vid smältning av metallen förloras alltid en del
zink, som förbrännes. För att likväl erhålla den
rätta zinkhalten, tages, innan metallen tappas, ett
prov av smältan, som undersökes, för det mesta
endast genom granskning av brottytan genom
förstoringsglas eller mikroskop, och den erforderliga
kvantiteten zink tillsättes i gjutsänkan vid tappningen.

Själva gjutningen sker med stigande göt. Sedan
formen gått full upp i det ganska stort tilltagna
sjunkhuvudet, och metallen börjat stelna i kanterna,
vidtager den s. k. pumpningen. Detta tillgår så, att
några man med långa järnstänger stöta upp och
ned eller pumpa i den smälta metallen i
sjunkhuvudet och navet. Allteftersom metallen stelnar och
krymper, ihälles ny metall i sjunkhuvuet. Detta
förfaringssätt hindrar uppkomsten av skadliga hålbild
ningar och motverkar även bildandet av stora
kristaller. Den metall, som på detta sätt påfylles, kan
stundom uppgå till aktningsvärda kvantiteter. Enl.
uppgift inpumpades vid gjutningen av en propeller
till den engelska slagkryssaren "Hood", vägande
rågjuten, 30 tons, ca 3^2 tons metall.

Efter gjutningen svarvas navet färdigt, varefter
bladen vanligen bearbetas för hand medelst mejsling
och slipning med karborundumslipskivor av olika
grovlek till exakt form och stigning. För
noggrannare arbeten, t. e. krigsfartygspropellrar, användes
hos Stones speciella hyvelmaskiner för hyvling av
bladets trycksida, Fig. 17 visar i princip hur denna
hyvel arbetar. I maskinverkstädernas utrustning ingå
även en del specialsvarvar och fräsmaskiner för
svarvning av flänsarna på lösa blad samt för fräsning av
kilspår m. m.

Sammansättningen av det material som användes,
s. k. "Manganese Bronze", hemlighålles men består hu-

vudsakligen av koppar och zink med tillsats av en del
andra metaller såsom mangan, nickel, järn och
aluminium och i vissa fall även tenn.

Beroende på de förhållanden, varunder en propeller
kommer att arbeta, tillhandahålla firmorna olika
legeringar med egenskaper anpassade efter fallet ifråga.
Legeringens egenskaper är huvudsakligen beroende
på kopparns och zinkens inbördes proportioner samt
förekomsten av de olika kristalltyper, benämnda
a-och ^-metall, som härigenom uppkomma, «-metallen
är mjuk och seg, medan ^-metallen är hårdare och
sprödare samt innehåller mera zink än a-metallen. De
renodlade typernas hållfasthetsegenskaper framgå av
tabell IV.

Metall

Tabell IV.

Draghållfasthet
kg/mm2

100 % a ..... 40

100 % ß..... 70

Förlängning på 50
mm mätlängd %

35—40
15—20

För vanliga långsamtgående
handelsfartygspropellrar användes mest s. k. "Ordinary Bronze" eller enl.
Manganese Bronze’s katalog "Parsons
Manganese Bronze N:o 2". En nyare legering, av M a
n-ganese Bronze kallad "Turbadium", har
utexperimenterats med tanke på att få fram ett ur
hållfasthetssynpunkt högvärdigt material med stor
motståndskraft mot "erosion", dvs. mekanisk åver-

Skiva, för fast
&pxhnin6» av

Driv kål la för

MATr*iUC,S Ro
-»CLttH,

V^XEUIADA MED UTBVTC^-RA. /
KuC.^HjUL r»R A.v

Skruvens och Skivar
ir^-BORDE» RoKKLSg

Fig. 17. Principskiss av propellerhyvel.

kan, sådan denna uppträder vid propellrar, arbetande
med kaviation. Den slagverkan av vattnet, "water
hammer effect", som propellrarna då utsättas för,
giver upphov till betydande tryck, varigenom
propellerns yta ganska snart fördärvas. Som exempel härpå
förevisades hos "S tone s" en del av den bladspets,
tillhörig ett större turbindrivet
atlantpassagerarfar-tyg, vari på ett års tid ända till en tum djupa
hål uppstått på bladets baksida, "Turbadium" är
dyrbarare än vanlig brons, men till en del torde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:20 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1929s/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free