- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Skeppsbyggnadskonst /
73

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HAFT. 9

TEKNISK TIDSKRIFT

SEPT. 1929

*



SKEPPSBYGGNADSKONST 9

RtDAKTob– NilsJ. Ljungzell

UTGIVEN av svenska teknologfören l N GE IN.

innehåll: Sjöfartsmuseet i Stockholm jämte några grundlinjer för ett svenskt sjöhistoriskt museum, av intendent
Gerhard Albe. — Varv och verkstäder. Arrangemangsritning till M/S "Tai Ping" om 9 500 tdw.

SJÖFARTSMUSEET I STOCKHOLM JÄMTE NÅGRA
GRUNDLINJER FÖR ETT SVENSKT SJÖHISTORISKT MUSEUM.

Av intendent Gerhard Albe, Stockholm.

’T Tandelns historia är människosläktets historia...
JL XSjöfarten är nu det medel, genom vilket
världshandeln till största delen bedrives. Dess framsteg är
även folkslagens och civilisationens framsteg."

Dessa ord skrevos av den svenska sjökaptenen C.
K. Troili i boken "Ur handeln och sjöfartens
hävder", som utkom år 1876. De rinna mig just nu i
minnet, när jag sätter mig ned för att skriva denna
artikel. De innesluta icke blott sjöfartens betydelse
kulturhistoriskt sett, utan även sjöfartsmuseernas.
De säga egentligen ut allt, vad som behöver sägas för
påvisande av sjöfartsmuseernas berättigande bland
den mängd museer, som vuxit upp, och de säga
slutligen, att sjöfartsmuserna ha en betydande uppgift
i ett kultursamhälle. Vill man emellertid närmare
precisera sjöfartsmuseernas uppgift kan det ske på
följande sätt:

Betydelsen för den stora allmänheten ligger däri,
att denna erhåller det komplement, som gör den
allmänna kulturhistorien begriplig.

För sjöfartsmännen — sjömannen och
näringsidkaren —- ligger betydelsen däri, att dessa genom
sjöfartsmuseernas verksamhet, om den är rätt lagd,
erhålla ett påtagligt bevis för sjöfartens landsgagnande
uppgifter och sålunda till slut kunna för sin näring
vinna tillbörligt beaktande.

För landet slutligen hava sjöfartsmuseerna
betydelse därigenom, att landets historia -— framför allt
kulturhistoriska — blir klarlagd, att näringens
betydelse blir uppenbar och att därigenom vinnes ett
allmänt intresse för näringens allmänna trivsel och
förkovran.

Dessa uppgifters riktiga lösning förutsätter icke
blott utställning av föremål, utan också forskning.
Forskningen är en primär uppgift redan av den
anledningen att utan forskning och tillgång på
forskningsresultat saknas möjlighet att ställa in föremålen
i rätt miljö och belysning. Men forskningen är också
nödvändig för tecknandet av sjöfartens historia.
Det ena hänger oskiljaktigt samman med det andra.

Stockholms förnämliga anor som sjöfartsstad och
som centrum för landets handels- och kulturliv, gör
ett sjöfartsmuseum i Stockholm mer än berättigat.
Men ett sjöfartsmuseum i Stockholm bör icke och får
ej heller vara ett museum av uteslutande lokal natur.

De möjligheter till studier i vårt lands alltför
förbisedda sjöfartshistoria, vilka arkiv och bibliotek i
Stockholm samt de förnämliga arkivalie- och
litteratursamlingarna i det närliggande Uppsala bereda, förplikta
ett sjöfartsmuseum i Stockholm till att ägna hela
landets sjöfart ett varmt inresse. Som man även förstår,
har det också varit stiftarnas mening att
sjöfartsmuseet i Stockholm skulle bliva ett Sveriges
sjöfartsmuseum. Detta framgår f. ö. av namnet på museets
stödorganisation: Föreningen Sveriges
sjöfarts-museum i Stockholm. Några intressekonflikter med
andra museer av vad slag de vara må, böra icke
uppkomma genom detta förhållande.

Härmed torde i korthet sjöfartsmuseets i Stockholm
uppgifter och betydelse vara angivna, och vi skola nu
se, huru vi tänkt förverkliga våra syften. Till en
början må då några ord nämnas, huru vi tänkt oss
museets indelning. Preliminärt föreligger följande plan
härutinnan:

1) Segelfartygsavdelning.

2) Maskinfartygsavdelning.

3) Speciell maskinfartygsavdelning.

4) Rederiavdelning.

Fig. 1. Från Sjöfartsmuseets första dagar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:09:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929s/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free