- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Skeppsbyggnadskonst /
74

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74

TEKNISK TIDSKRIFT

16 febr. 1929

Fig. 2. Modell av "Flöjtskepp" från 1600-talet. Under utförande i
Amsterdam.

5) Nautisk avdelning:

a) nautiska instrument,

b) lots- och fyrväsende,

c) sjökortsväsende.

6) Livräddningsavdelning.

7) Konstruktions- och varvsavdelning.

8) Maskinavdelning.

9) Hamn- och kanalavdelning.

10) Tullavdelning.

11) Fiskeriavdelning.

12) Sjösportavdelning.

13) Sjömanskonst- och kuriosaavdelning.

14) Arkiv och biblioteksavdelning.

Denna indelning är emellertid icke fullständig, utan
bör kompletteras med ytterligare ett par avdelningar.
När planen uppgjordes, var avsikten med densamma
blott att i grova drag ånge de principiella riktlinjerna
för museet, och dessa torde väl framskymta.

För framställning av de olika avdelningarna
kräves modeller av fartyg och annan material, som
brukas i och för sjöfart, ett rikhaltigt bildmaterial
(målningar, fotografier, litografier etc.), arkivalier av olika
slag, litteratur och, sist men icke minst,
originalföremål, ju fler dess bättre, med ett ord allt som i ett
eller annat avseende kan belysa sjöfartens
kulturhistoria.

Var och en av de olika avdelningarna skulle kunna
ge anledning till närmare redogörelser, men det skulle

föra alltför långt i detta sammanhang. Här skall
blott nämnas, att den viktiga personhistoriska sidan
ingalunda är förbisedd: den rymmes bl. a. i
rederiavdelningen. Och av de avdelningar, som givetvis
snarast böra komma till stånd, må särskilt framhållas en
avdelning för bärgningsväsendet, en avdelning för
nautisk meteorologi och hydrografi samt en
avdelning för optisk och annan signalering (bl. a.
radiotelegrafi och telefoni).

För närvarande möta emellertid stora svårigheter
att inom den allra närmaste framtiden förverkliga hela
denna plan. Av ekonomiska skäl —- för att nämna en
av de omständigheter, som hänsyn måste tagas till —
har museet måst inskränkas till en liten våning om
åtta rum, Skeppsbron 36. Trots att utrymmet sålunda
är mycket ringa, ha dock i några avseenden de
principer, som böra ligga till grund vid ett museums
ordnande, kunnat någorlunda tillfredsställande följas.
Så har t. e. avdelningen för nautiska instrument
kunnat göras särskilt instruktiv med en så gott som
obruten utvecklingslinje från arabinstrumentens tid’ till
modern tid med avseende på
höjdmätningsinstrumenten. Likaså framträder avdelningen för sjömanskonst
med dess jämförelsevis stora rikedom av prover på
olika slag av sjömansarbeten, tågvirke, verktyg m. m.
såsom helgjuten. Vidare kan nämnas ena sidan av
sjösportavdelningen, nämligen den, som omfattar
sportsegling, som är representerad med modeller av
båttyper ända från 1840-talet. En speciell
rederiavdelning håller på att växa fram (Trafik a.-b.
Grängesberg—Oxelösund), och god grund finnes även för
speciella varvsavdelningar. Här bör ock till slut
nämnas museets mycket värdefulla samling av äldre
sjökort, seglingsbeskrivningar, konstruktionsritningar
och annan litteratur. Här finnes en god grund för ett
ypperligt nautiskt-historiskt bibliotek och arkiv till
tjänst för forskningen.

Det är nu en gång så, att museibesökaren i
allmänhet mest fäster sig vid de fartygsmodeller som
utställas. Och detta är ganska naturligt. Man får
visserligen en föreställning om ett gammalt skepps utseende
genom att studera en gammal målning, ett stick eller
annan avbildning. Men det måste å andra sidan
erkännas, att modellen ger en bättre föreställning om
skeppet. Man följer linjerna i fartygskroppen,
iakttager anordningarna på däck, riggens resning, stående
tackling och löpande gods, seglen, m. a. o. man kan
med ledning av modellen bilda sig en ganska klar
uppfattning om. under vilka förhållanden ombord våra
förfäder bedrevo sjöfart.

Samtida modeller av äldre kofferdiskepp är det,
gudi klagat, inte något överflöd av. Av vikingaskepp
finnas av naturliga skäl inga, men i det hänseendet
äro vi lyckliga nog här i Norden att äga verkliga
originalskepp. Gokstad- och Oseberg-skeppen, och
numera även Varbergsskeppen (när de bli
vederbörligt restaurerade). På grundval av dessa kunna
tillförlitliga museimodeller göras, något som också för
vår del ingår i det i år upplagda
modellbyggnads-programmet.

Detta program innebär f. ö. att Stockholmsmuseet
så småningom dessutom skall med sina samlingar få
införlivade modeller av i första rummet följande
fartygstyper: 13-, 14- och 1500-talsskepp, flöjt, galiot,
hukert, s. k. spegelskepp och ostindiefarare.

För att förverkliga detta redan i och för sig rätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:20 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1929s/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free