- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Skeppsbyggnadskonst /
89

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HAFT. 9

TEKNISK TIDSKRIFT

SEPT. 1929

SKEPPSBYGGNADSKONST 11

Rldaktöb: NilsJ. Ljungzell

jJXGIVCN AV SVENSKA TEKNOLOSfSRtNI INGE. IN

TNNEHÅLL: Några resultat från K. Tekniska högskolans skeppsbyggnadslaboratorinm, av docent H. F. Nordström.
— Litteratur.

NÅGRA RESULTAT FRÅN K. TEKNISKA HÖGSKOLANS
SKEPPSBYGGNADSLABORATORIUM.

Av docent H. F. Nordström, Stockholm.

(Forts, från sid. 88)

Om nu för ett fartyg restmotståndet antages följa
fig. 13 a och friktionsmotståndet fig. 13 b, ligger
det nära till hands att försöka approximativt
samman-jämka dessa två koordinatsystem till ett och sedan
antaga denna sammanjämkning gälla för det totala
motståndet (resp. den totala släp effekten). Om som
ett rimligt medeltal för ordinära (last)fartyg
restmotståndet antages = V2 av friktionsmotståndet (dvs.
restmotståndet = 1/3 av det totala motståndet) och
vidare som en första ansats antages att
exponentinter-48 45

vallet — — — delas i omvänd proportion som
48 48

detta förhållande, kommer man till koordinatsystemet
p : d4gi48, v : d1!6 resp. n : Z)54/48, v: d1!6 (fig. 13 c 1).

54

Jag vill här särskilt anteckna exponenten — = l,i2ä,

då denna exponent kommer att figurera i nästa
paragraf.

Om man dividerar ordinatorna i fig. 13 cl med de
dimensionslösa storheterna (F : Z)1/6)2 resp. (F : Z)1/6)3
erhållas i stället

P :V2D0,62O resp N :V3D0fi2o^

Man kommer då till koordinatsystemen enligt fig.
13 c2. Beträffande dessa gäller liksom vid de förra
att motstånds- resp. släpeffektkurvorna för
likformiga fartyg bli identiska — allt givetvis under
förutsättning att de företagna approximationerna äro
berättigade. Likaså kan man från det relativa läget
mellan kurvorna för två olika fartygsformer sluta sig
till vilken form som är "bäst" ur motståndssynpunkt
vid en viss relativ hastighet v : d v6.

Användas koordinatsystemen enligt fig. 13 c2 i
stället för de enligt fig. 13 cl för framställning av
motstånds- resp. effektkurvorna för fartyg, ernås
tydligen den fördelen att kurvorna bliva flackare,
varigenom bättre överskådlighet erhålles. Om man
för ett visst fartyg och för ett relativt begränsat
hastighetsområde tänker sig att
effekt-hastighetsfunktionen kan representeras av konstant X vn, så kan
man tydligen av kurvan enligt fig. 13 c2 se om
exponenten n är = 3, på så sätt att för
hastighetsområden

där kurvtangentens vinkelkoefficient är negativ är
n< 3,

där kurvtangentens vinkelkoefficient är noll är n = 3
och

där kurvtangentens vinkelkoefficient är positiv är
n> 3.

Det kan anmärkas att ordinatorna enligt a, b, c 1
och c 2 likaväl kunna ersättas med sina inverterade
värden.

Ordinatan n : v3 d°>625 enligt fig. 13 c2 företer
tydligen stor likhet med det inverterade värdet av
den s. k. amiralitetskonstanten, dvs. med uttrycket

n

v3 d2I3’

Detta uttryck kan direkt erhållas ur fig. 13 a på
samma sätt som c 2 ur cl. Amiralitetskonstanten
kan således sägas referera till antagandet att
likformighetslagen gäller för den totala effekten. Av detta
synes att denna "konstant" närmast bör tillämpas på
likformiga fartyg samt att likhet råder mellan
konstanterna för två dylika fartyg vid samma relativa
hastighet, dvs. vid korresponderande hastigheter. Det är
därför ej i allmänhet tillrådligt att taga konstanten
från ett fartyg vid en viss hastighet och därefter
använda samma konstant för ett annat likformigt
fartyg vid en hastighet vilken som helst. Som uttryck
för den relativa hastigheten kan man i detta fall
använda v: d1!6, v: lxl2, v: b1!2 osv, dvs. hastigheten
dividerad med kvadratroten ur en specifik linjär
storhet.

Gäller det däremot att använda
amiralitetskonstanten från ett fartyg till ett annat, som ej är likformigt
med det förra, eller med andra ord att jämföra tvenne
fartygsformer, är det ej likgiltigt vilket uttryck på
den relativa hastigheten man väljer. Är emellertid
deplacementet den primära faktorn, dvs. gäller det
att jämföra fartygen vid samma deplacement, måste
otvivelaktigt v : d i6 användas. Skalan mellan två
fartyg erhålles då av uttrycket \jdx: d2 där index
för de två fartygen betecknas med 1 och 2. Detta
är givetvis det praktiskt viktigaste fallet. Gäller det
däremot av någon anledning att jämföra fartygen vid
samma längd, skall man använda uttrycket V: L1/2,
dvs. skalan blir Lx : L2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:20 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1929s/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free