- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Skeppsbyggnadskonst /
100

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100

TEKNISK TIDSKRIFT

16 febr. 1929

Om vi antaga samma medium med samma
temperatur vid de två fenomenen (dvs. q1 = g2 och vt = v2)

blir vid Yl = ël alltså * = YlJLl = i.
v2 hi P2 F22 h2

Om 1 betecknar modellen och 2 fartyget samt vidare
den linjära skalan mellan modell och fartyg betecknas
med x, erhålles förhållandet mellan de
korresponde-Fi 1

rande hastigheterna — = —
v2 a

och förhållandet mellan motsvarande motstånd vid

p

korresponderande hastigheter — = 1.

* 2

Förhållandet mellan motsvarande effekter blir
Ni 1
n2 t

Om t. e. modellskalan är 1 : 20, skall modellen köras
med 20 gånger större hastighet än den, som avses för
fartyget. Därvid blir motståndet för modellen
detsamma som fartygets vid korresponderande hastighet
och effekten 20 gånger större för modellen än för
fartyget. — Försök under dylika omständigheter torde
emellertid knappast vara praktiskt realiserbara.

Detta verkar ju mycket nedslående. Emellertid
torde frågan ej ligga fullt så ogynnsamt till i det vid
strömlinjeformade kroppar — som ju en
undervattensbåt kan sägas vara, åtminstone i "glatt" tillstånd
utan bihang eller med dessa i möjligaste mån
strömlinjeformade — funktionen C [dvs. funktion (p2 i ekv.
(d)] har befunnits vara i det närmaste konstant, dvs.
nästan oberoende av det Reynoldska talet. Det kan
därför tänkas att man ej behöver köra upp modellen
till det Reynoldska tal, som avses för fartyget, utan
bestämma c för ett lägre värde för samma tal, men
som man har möjlighet att realisera. Samma värde
å c skulle då gälla för fartyget, för vilket motståndet

Q

skulle kunna beräknas ur formeln P = — q V2 D2I3,

di

varvid förutsättes att vid bestämningen av c som
karaktäristisk linjär storhet H tagits Z)1/3, där D =
deplacementet. För modellförsök av
undervattensbåtar använder man f. n. Froude’s lag (visserligen
endast för restmotståndet.) Detta strider emellertid
ej emot vad här skisserats. Är nämligen ovanstående
formel riktig, dvs. den gäller för alla fartyg
likformiga med det från vilket c erhållits, så gäller a
priori Froude’s lag, vilket man lätt verifierar.

Till slut vill jag ett ögonblick återgå till de
generella ekvationerna (b). Om man tänker sig dessa
tillämpade på modellförsök vid fartyg, där i
allmänhet såväl g som v ha praktiskt samma värden vid
fartyg och modell, skulle villkoren att såväl det
Reynoldska talet som det Froudeska talet skola ha samma
värden vid fartyg och modell bli
V! ff! - Vi ff 2 > I
Fi = v2

\’üx S/ff’ J

där index 1 kan gälla modellsystemet och index 2
fartygssystemet. Dessa ekvationer ge emellertid
endast V1 = V2 resp. H1 — H2. dvs. verkliga
modellförsök synas omöjliga att realisera.

Dr E. V. Telfer har angivit ett genialt sätt att
kringgå denna svårighet1. Det är ej omöjligt att hans

metod kommer att bilda epok inom
modellförsökstekniken.

W. Froude’s sätt att kringgå svårigheten kan sägas
bestå däri, att han antager att funktionen y> i
ekvationerna (b) kan skrivas

V Vff\ , i V

w

W 9H

t)-"

r-, + ’•(-)

\jgff) \ v I

där den första funktionen representerar
"restmotståndet" och den senare funktionen "friktionsmotståndet".

i Se noten i högra spalten å sid. 81.

Som i början omnämndes grunda sig de framlagda
resultaten delvis på undersökningar, som utförts i
samband med examensarbeten vid Högskolans
fackavdelning för skeppsbyggnad. Sålunda ha nuvarande
civilingenjörerna Sven Gustaf Mauroy och Gunnar
Åstrand bidragit till undersökningen i paragraf 1,
Per Stenberg och Gustav Löwenhielm till
undersökningen i paragraf 3 och Ivar Oldenburg, Holger
Hörlin, Sven Urban Hiärne och Carl Fredr.
Jacobsson till undersökningarna i paragraf 6. I
samtliga fall ha försöken emellertid utvidgats och
kompletterats av laboratoriets egen personal. Jag
har sålunda på ett förtjänstfullt sätt biträtts av
nuvarande förste assistenten vid laboratoriet,
civilingeniör Axel O. Wabholm, vilken även utfört det mesta
av det framlagda figurmaterialet.

LITTERATUR

Lloyd’s Register of Shipping: Rules & Regulations
for the Construction and Classification of Steel Vessels.

London 1929. 399 sidor kvarto. Pris inb. 15 shillings.

Jämfört med föregående upplaga företer
byggnadsreglementet blott obetydliga ändringar. I
bestämmelserna för skrovens byggnad hava sålunda en del
justeringar vidtagits beträffande nitningen av balkknän i
förskeppet vid "Deep Frame Arrangement" [Rules for ’Steel
Ships, Section 7 B(d), Section 15,1 (ö) och Section 15,3
(e, h och i)]f samt ifråga om mittelkölsvinets
förbindning med kölpiåt och tanktak [Rules for Steel Ships,
Section 10,2 (a—<Z)].

En nyhet av intresse rör "Special Quality Steel for
Shipbuilding" (Rules for Quality and Testing of Materials,
Section 7), därvid provningssätt och hållfasthet angivas
för ett starkare stål än det hittills vanliga materialet i
plåt och profiler till fartygsskrov.
Klassificeringssällskapet har dock denna gång för normalt dylikt specialstål
nöjt sig med att fixera en draghållfasthet av högst 8 000
kg/cm2 med en samtidig proportionalitetsgräns av minst

2 360 kg/cm2 (för bestämmandet av denna senare gräns
äro föreskrifterna sådana, att det konstateras att
materialet icke undergått någon nämnvärd förlängning efter
belastningens borttagande). Brottöjningen skall vara den.
samma som för vanligt skeppsbyggerimaterial, dvs. 20 %
på 200 mm mätlängd. Draghållfastheten för sådant
material skall som bekant ligga mellan 4 100—5 000 kg/cm2
och någon proportionalitetsgräns är ej angiven.
Föreslagna reduktioner av dimensionerna hos
byggnadsdelarna måste givetvis underställas sällskapets beprövande.
Andra stålkvaliteter medgivas även, om egenskaper och
framställningssätt kunna godkännas med avseende på
dimensioner och användning.

Vad slutligen byggnadsreglementets obligatoriska
till-lämpning angår meddelas även nu atf denna tillsvidare
uppkjutes med hänsyn till de väntade nya
fribordsbe-stämmelsernas fastställande av Board of Trade.

N. Lll.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:20 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1929s/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free