- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Skeppsbyggnadskonst /
103

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 dec. 1929

SKEPPSBYGGNADSKONST

108

"Cap Trafalgar", som byggdes 1914 i Stettin och
sänktes av engelsmännen på sin första resa till
Sydamerika.

3- och 4-axelsystem kunna emellertid endast
ifrågakomma vid stora fartyg med relativt hög fart. För
att kombinationen skall bliva lämplig för mindre
fartyg med moderat fart, särskilt vanliga lastfartyg,
kräves tydligen ett maskinsystem med en enda
propelleraxel. Detta innebär givetvis, att kolvmaskinen
direktkopplas och turbinen kuggväxlas till samma
axel.

Den första och största svårigheten man stöter på
vid en sådan sammankoppling är den, att
kolvmaskinen har variabelt moment, som ger upphov till
starka torsionssvängningar, medan turbinen, som ju
har konstant moment och konstant vinkelhastighet,
på grund av sin höga rotationshastighet icke kan
bringas in i en olikformig rörelse. För att skydda
kuggväxeln och turbinaxeln mot torsionsvariationerna
är det därför nödvändigt att mellankoppla en elastisk
förbindelse. Parsons hade för ändamålet föreslagit
en lamellfjäderkoppling, men då Bauer och Wach år
1926 framträdde med den första praktiskt använda
konstruktionen, hade de i stället gått in för en hydran-,
lisk koppling av samma typ som Föttingers bekanta
transformator (G och H i fig. 2). Denna har
påtagliga fördelar framför en mekanisk koppling. Som
arbetsmedium användes smörjolja.

Man kan ju fråga sig, varför kopplingen ej på
samma gång fått tjänstgöra som växel, då en
kuggväxel därigenom skulle eliminerats. Skälet är det,
att Föttinger-transformatorn uppvisar svaga
verkningsgrader vid större utväxlingar, varför den ej för
sådana kan tävla med kuggväxel. När den endast
får tjänstgöra som elastisk koppling, äro förlusterna
däremot helt obetydliga.

Såsom koppling har Föttingertransformatorn
utexperimenterats av Vulca n-W e r k e i Hamburg och
Stettin, som därför infört benämningen Vulcan-kopp-

ling. Dess aptering för avloppsturbiner
sammanhänger med år 1923 gjorda undersökningar rörande
kopplingens verkningsgrad och dess förmåga att
dämpa torsionssvängningar i en dieselmotoraxel.
Vulcan-Werke hade nämligen redan då börjat
intressera sig för växling av snabbgående dieselmotorer
till långsamt löpande propelleraxlar, och man har vid
sådana anläggningar samma fenomen att taga
hänsyn till.

Nyssnämnda år utförde prof. Pröll i Hannover en
serie undersökningar, vid vilka kopplingen var
insatt mellan en dieselmotor och en vattenbroms med
torsiografer tillkopplade på båda sidor om
Vulcan-kopplingen. Dämpningen av torsionssvängningarna
var praktiskt taget fullständig, även då motorn kördes
vid ett kritiskt varvtal, som framkallade särdeles
starka primärsvängningar.

Eftersom kopplingen överför hela vridande
momentet, är effektförlusten proportionell mot slirningen.
Denna hölls vid proven normalt omkring 3 %, varför
även effektförlusten uppgick till detta belopp. Vid
konstant varvtal steg förlusten med belastningen,
men utgjorde ännu vid 100 % överbelastning ej mer
än 5,5 %. Med minskande belastning nedgick
förlusten ända mot 0. men för att hålla kopplingen vid
lämplig storlek har man för praktiskt bruk stannat
vid konstruktioner, som giva en förlust av 3 à 4 %,
således en verkningsgrad av 96 à 97 %.

Några andra tachografiska prov av särskilt
intresse ha utförts i två ångare, "Antonio Delfino" och
"Cap Norte", vilka ursprungligen hade vanliga
kolvmaskiner men försetts med avloppsturbin.
Resultaten visas i fig. 4.

Diagram 1 visar torsionssvängningarna före
ombyggnaden. vilka då uppgingo till maximalt -|- 58
och —62 %, räknat från medelmomentet. Diagram
2 visar momentvariationen efter installation av
avloppsturbin, då maskinen kördes med samma varvtal
som förut, 82.6 varv, således också vid samma effekt.
Man kom då maximalt till endast +42 och —38 %.
Skillnaden beror på två omständigheter. Den ena är,
att turbinen övertagit en del av effekten, och
kolvmaskinens effekt alltså blivit mindre. Variationerna,
som ju uteslutande härleda sig från kolvmaskinen, ha
som följd härav också minskats. Den andra orsaken
är den ganska betydande svänghjulseffekten av
kuggväxel och koppling.

Diagram 3 visar svängningarna, då maskinen med
avloppsturbin kördes med full effekt, vilken var 33
% större än före ombyggnaden. Medelmomentet
hade nu gått upp till 29 000 kgm från 24 000, medan
varvtalet ökats till 89.1. Svängningarna voro endast
±25 %. Den betydande minskningen måste
tillskrivas dels att momentökningen från föregående
prov till större delen faller på turbinen med dess
jämna moment, dels den starkare svänghjuls verkan
av ut växlingen vid det högre varvtalet.

Minskningen av momentvariationerna är av särdeles
stor betydelse, då befintliga kolvmaskinanläggningar
ombyggas med avloppsturbin. Det låge nära till
hands att vänta sig. att axelledningarna på grund av
den ökade effekten skulle behöva utbytas mot grövre.
Detta skulle medföra så stora kostnader, att en
ombyggnad knappast kunde ifrågasättas. Så är
emellertid icke fallet, Såsom bilden visar, har det maximala
momentet icke blivit större, trots att effekten ökats

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:20 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1929s/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free