- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Skeppsbyggnadskonst /
106

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

106

TEKNISK TIDSKRIFT

21 dec. 1929

Före Efter
ombyggnad

H. T.

h ................56 5 lika

Vi ..............84 % „

M. T.

h ................50,8 48,2

Vi ................78,2% 80 %

L. T.

h ................84,6 49,6

Vi ........ I 45,5%! 70,5%

Turbin

h ................— 54,2

V" ................— 71 ’

Vm inkl.
växel o.

koppling — 66 %

Ne — 800

niotsv. Ni — 892

Total Vi 65,5 %
Total Ni 2605
Ökning.... —
Ångförbr.
kg/ihk-tim 5,03

77,2 %
3590
38 %

Fig. 9.

denna ånga återgår med kondensvattnet till
pannorna.

Efter denna redogörelse för
Bauer-Wach-syste-mets viktigaste detaljer övergår jag slutligen till
avloppsturbinens inverkan på verkningsgrad och effekt
vid utförda anläggningar.

Som exempel visas i fig. 8 indikatordiagram och i
fig. 9 Mollier-diagram samt en del sifferuppgifter
från en ombyggnad i en dubbelpropellerångare. De
prickade linjerna gälla före ombyggnaden, de
heldragna efter densamma. H.T.-diagrammen äro så
gott som lika i båda fallen. M.T.- och i synnerhet
L.T.-diagrammen däremot förlöpa efter ombyggnaden
med högre tryck som följd av det höjda mottrycket
för kolvmaskinen. De ind. verkningsgraderna ha
på grund härav förbättrats, L.T.-cylinderns ända
från 45.5 %. då kondensortrycket räknas som
mottryck (51.5 % med cylinderns avloppstryck som
mottryck) till 70.5 %. Anledningen härtill är, att
tryckskillnaden per cylinder minskats, varför dels
expansionsförhållandet förbättrats och expansionens
slut-tryck alltså ligger närmare avloppstrycket, dels
temperaturfallet per cylinder minskats och därmed
cylinderkondensation. I L.T.-cylindern är
temperaturfallet ej mer än 37° efter ombyggnaden.

Såsom fig. 9 visar, hava såväl totala
verkningsgraden som totaleffekten ökats väsentligt. Att
grunden härtill är både det ökade värmefallet och det
starkt förbättrade utnyttjandet av detta på
lågtrycksstadiet framgår klart av Mollier-diagrammet.

Inom parentes må nämnas, att
tillståndsändringen KL motsvarar
ett tryckfall från 0,45 till 0,38
kg/cm2 som följd av
strömningsmotstånd i oljeavskiljaren,
växelventilen och ångsilen i
ångledningen till turbinen.

Ångförbrukningen per ihk-tim.
nedgick med 22 %, och fartygets
fart ökades från 14 till 15 knop,

I likhet med andra framsteg
inom sjömaskinstekniken, vilka
tillkommit i syfte att förbättra
driftekonomien, kan
avloppsturbinen utnyttjas antingen för att
minska kolåtgången eller för att
öka farten eller bäggedera. De
båda sista alternativen ligga bäst
till vid ombyggnader, eftersom
effektstegringen ökar varvantalet
och därmed farten. Vill man
emellertid utnyttja
avloppsturbinen endast för minskning av
kolförbrukningen, kan detta
åstadkommas genom så stor
minskning av H.T.-fyllningen, att
varv-antalet ej ökas. Eventuellt kunna
ändringar av slidkvantiteter
härvid vara behövliga. I sådana
fall har en minskning av
kolförbrukningen om 20—22 %
konstaterats vid maskiner för
mättad ånga. Då överhettning
samtidigt installerats, hava
naturligen ännu bättre resultat
uppnåtts.

I Sverige har hittills endast en ombyggnad utförts,1
nämligen i Grängesbergsångaren "Narvik", vilken
samtidigt försetts med överhettning och förhöjd
förvärmning. Närstående tabell visar resultat från två
proveldningar i detta fartyg i lastat läge under
resor mellan Nordsjöhamn och Oxelösund. Före
ombyggnaden var enligt uppgift den jämförbara
kolförbrukningen 0.73 kg/ihk-tim. vid 1 600 ihk och efter
ombyggnaden enligt prov 0,63—0,65 kg/ihk-tim. med
överhettning och förhöjd förvärmning men med
turbinen frånkopplad (ca 12 % minskning). Jämföres den
förstnämnda siffran med tabellens medelvärde, finner
man minskningen i kolförbrukning per ihk-tim. vara
ca 37 %. Den samtidiga fartökningen synes kunna
sättas till 1.3 knop (9,5 till 10.8).

Prov eldningsresultat från S/S "Narvik".

Dag 27/1 — 29 12/2 — 29
Provtid, timmar................ 4 8
Fart, knop enligt logg.... 11,15 10,57
Överhettning .................... 295° 270°
Varvantal med turbin .... 65 62,49
utan ,, 59 56,45
Ihk utan turbin................ 1560 1406
„ med „ 2080 1915
Kol per tim, kg (inkl. vär-
meledning etc.) ............ 913,75 919,8
Kol per ihk-tim ................ 0.44 0,48
Aska och slagg/kg kol, % 17,5 12.1
hård sidvind

i I juni 1929 voro 4 st. kontrakterade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:09:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929s/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free