- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Skeppsbyggnadskonst /
107

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 febr. 1929

SKEPPSBYGGNADSKONST

107

Omräknas dessa siffror till ur redarsynpunkt mera
intressanta sådana, så finner man, att
kolförbrukningen för en resa om 1 000 naut. mil nedgått med
38 ton eller 31 %. men ändå genom den ökade farten
en tidvinst uppstått av 12,6 tim. eller 12 %. De 31 %
kolbesparing bero ju endast till en del på
avloppsturbinen, men däremot kan hela fartökningen räknas
denna till godo. Man kan knappast anse dessa prov
utförda under särskilt gynnsamma förhållanden —
bl. a. har tydligen kolens askrest varit osedvanligt
stor — men även om de ej motsvara ett medeltal för
lång tid, äro de så förmånliga, att de medgiva en
betydlig marginal nedåt, inom vilken ombyggnaden ändå
blivit särdeles lönande.

Av de resultat, som vunnits, måste man få det
bestämda intrycket, att vi i den sidkopplade
avloppsturbinen erhållit ännu ett värdefullt medel att förbättra
ekonomien hos maskinanläggningarna i en så viktig
fartygstyp som den vanliga lastångaren. På den korta
tid, som förflutit, sedan den första installationen
enligt Bauer-Wach-systemet utfördes (1926), ha också
ett betydande antal anläggningar tillkommit. Den
sammanlagda maskinstyrka, som hittills ombyggts,
nybyggts eller kontrakterats, utgör 470 000 ihk och
motsvarande fartygsantal är 118 om sammanlagt 992 000
tons d. w.1

i I juli voro dessa siffror resp. 548 000, 134 och 1 153 000.

ELEKTRISK SVETSNING AV DÄCKSBULTAR.

Av civilingenjör Ernst C. H. Almquist, Rotterdam.

För däcksplankornas fastsättning användes hittills
i regel däcksbultar, gående genom däcksplåten med
förpackad mutter placerad under däcket; sålunda
genomborras ståldäcket med omkring 10 hål per kvm,
vilka naturligen vart och ett av den ena eller andra
orsaken kunna giva anledning till läckage.
Härigenom blir då strängt taget de dyrbara vattentäta
nit-nings- och diktningsarbetena av järndäcket icke blott
inkonsekventa utan rent av överflödiga. Eventuellt
läckande däcksbultar äro till förargelse för
passagerare och besättning och oftast lär det vara en ganska
svår sak att finna det läckande stället, om det befinner
sig undangömt bakom rörledningar och elektriska
kablar, eller ännu värre i ett garnerat däck. Där en
oljetank gränsar direkt till ett träbelagt däck. har man
ständiga svårigheter med att oljan drages in i träet.

Ovannämnda obehag och svårigheter undvikas helt
genom användandet av elektriskt fastsvetsade
däcksbultar, vilka relativt nyligen släppts i handeln av
Formoid-Gesellschaft m. b. H.,
Neumün-stor. Svetsningen skulle lämpligen kunna utföras
såsom motståndssvetsning, men med de vid de flesta
varv förekommande svetsningsmetoderna blir det nog
ljusbågsvetsningen, som mest kommer till användning.

Vid användning av svetsade däcksbultar blir
arbets-förfarandet ungefär följande (fig. 1):
1. Läget av midskeppsplankan A slås med kritlina
på däcket och utmärkes med några k örnslag på
vardera sidan.

2. På ett antal plankbredders avstånd från
midskeppsplankan A utmärkas nya plankgångar B
jämte mellanliggande gångar, vilka alla särskilt
noggrant utmärkas mot ändarna intill linbultet
i o. f. förfärdigandet av mallar och schabloner för
detsamma.

3. Plankorna för gångarna A och B utläggas och
fastkilas noggrant efter körnslagen, varefter de
borras; härvid låter man borren märka i däcket,
varigenom läget för bultarna direkt är angivet.

4. De borrade plankorna tagas loss och bultarna
svetsas; medan svetsningen fortgår, försänkas
bulthå-len i plankorna på undersidan för förtjockningen
runt bulten, som bildas av svetsen. Plankor och
däck behandlas med eventuellt föreskrivet
konserveringsmedel.

5. Nyssnämnda plankor
läggas nu på sina respektive
platser och fastskruvas.

6. På båda sidor om varje
fastsatt plankgång A och
B utläggas 3—4
plankgångar, vilka fastkilas
mot varandra, eventuellt
med tillhjälp av på
däcket provisoriskt
fastsvetsade "lugs", som senare
slås loss. Dessa plankor
borras, borttagas,
bultarna svetsas osv. så som
ovan beskrivits, och
plankorna läggas på sina
platser och fastskruvas.

Muttrarna förpackas med
hampringar eller dylikt och
en underläggsbricka och en
däcksplugg slås slutligen i
hålet på vanligt sätt.
Arbetstempot blir i regel så, att
en svetsare arbetar
tillsammans med två timmermän.

För att få de fastsvetsade
bultarna fullt vertikala,
använder man sig med fördel
av i fig. 2—4 visade
anordning. A är ett trefot- Fig. 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:12:20 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1929s/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free