Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
TEKNISK TIDSKRIFT
23 febr. 1929
skulle icke v. o. v.-styrelsen med hjälp av i
residensstaden boende, under styrelsen sorterande ingenjörer
kunna sätta sig in i lokala frågor lika väl som under
länsstyrelsen sorterande ingenjörer?
Talet om ärendenas omgång måste ses i belysning av,
att det varit en brytningstid. Nya förordningar ha
tillkommit oupphörligt. Det blir intet hopande av ärenden,
när allt kommer i sina gängor. V. o. v.-styrelsens
personal kan regelbundet ägna sig åt vägfrågorna, men en
länsstyrelse har ofta andra trängande ärenden att
behandla, varvid vägärendena kunna bliva försenade.
Vågmästare O. Sander: Andersons i Råstock motion
vittnar om, att motionären icke känner till vägväsendet
och vägstyrelsens arbetssätt.
Det borde utredas, om icke vägmästarna bättre kunde
utnyttjas för vägväsendet. Med en förbättrad
underbyggnad kunna dessa bliva till stort gagn.
De kungl, kommittéerna ha icke studerat
förhållandena på landsbygden. Västyrelserna, som känna dessa,
ha enhälligt tillstyrkt kungl, propositionen om
decentra-lisation.
Farhågor ha uttalats, att vägingenjören icke skulle
hinna producera förslag till nya vägar och att de förslag,
som göras upp av andra, komma att vara mindre
vederhäftiga. För Norrlands del finnas vägförslag för 10 à
15 år framåt. Renstakningar utföras i Norrland ytterst
sällan av distriktsingenjören. Vågmästare och
schaktmästare utföra detta arbete.
Ackordssystemet har gjort att distriktstjänstemännen
icke kunnat hålla sig med kvalificerade biträden. Detta
har förorsakat merutgifter för vägstyrelserna.
Enligt av vägstyrelsernas förbund utförda
undersökningar har det visat sig, att det åtgår en orimligt lång
tid för att få ett vägförslag behandlat. Vägstyrelsernas
förbund motser en stor förbättring om propositionen
antages. Men v. o. v.-styrelsen bör icke förtunnas så, att
den icke kan leda utvecklingen av Sveriges vägväsende
till en allt högre teknisk nivå.
Civilingenjör E. P. Wretlind föreslog att avdelningen
skulle göra ett bestämt uttalande i frågan.
Major C. Insulander: Länsstyrelserna kunna icke
bedöma vägfrågor.
Att enhetligheten nu brister beror på, att vi ännu icke
icke fått den ordning som
behöves, personalen är för
ringa för att enhetlighet
skall kunna åvägabringas.
V. o. v.-styrelsen bör
snarast omorganiseras.
Kapten H. N. Pallin:
Klart står för oss alla, att
något måste göras, och vi
ha endast att hoppas, att
riksdagen och dess utskott
måtte kunna tillrättalägga
frågan på lämpligaste sätt.
Intet uttalande bör göras
av avdelningen.
Civilingeniör G.Dahlberg:
Den till årets riksdag
framlagda propositionen är en
god början till en, som man
får hoppas, slutgiltig
lösning av den viktiga frågan
om vägväsendets
omorganisation. Yrkade bifall till
densamma.
I enlighet med kapten
Pallins förslag beslöt
avdelningen att icke göra
något uttalande.
LITTERATUR
En bättre titel* har den nu utkomna översättningen
till engelska av "Die Wasserbaulaboratorien Europas"
av år 1926, vilken ingående recenserades av
överingenjör A. Ekwall i denna tidskrifts decembernummer år
1926. Den amerikanska editionen, "Hydraulic Laboratory
Practice", som på initiativ av och under ledning av
John R. Fbeeman utgivits av "The American Society of
Mechanical Engineers, har icke blott en mera adekvat
titel, den har även ett avsevärt fylligare innehåll. Med
sina 886 sidor och 996 bilder ger den för 42 kronor ett
samlat intryck icke blott av de problem, som uppställa
sig för de inom facket arbetande vetenskapsmännen,
utan även av de betydelsefulla resultat som uppnåtts,
betydelsefulla icke blott i vetenskapligt utan framförallt
i ekonomiskt avseende.
Icke minst vid vårt vattenlaboratorium ha
fruktbringande arbeten utförts, såsom framgår av de av professor.
Fellenius och civilingenjör E. Lindquist lämnade
redogörelserna. Bland annat ha undersökningar utförts
rörande fallförluster i olika typer av intagsgrindar, rörande
förminskning av fallförlusterna vid en förträngd sektion
i Göta älv, placering av isutskov vid Lilla Edet, ledande
av flottgods genom Hammarforsens damm (fig. 1—3,
hämtade ur "Hydraulic Laboratory Practice),
utformning av bottenbeklädnaden nedanför Sikforsdammen i
Pite älv, anordningar för förminskande av erosion
nedanför dammen m. fi. uppgifter för Chenderoh Power
Plant (Malaya).
De svenska insatserna på detta område ha uppmärk-,
sammats och rönt livligt erkännande. E. Lindquists
uppsats "Modellregler eller likformighetssatser vid
vattenbyggnadstekniska försök" (se Teknisk tidskrift 1925,
hft. 30, 34 och 43) åberopas på åtskilliga ställen
såsom auktoritativ, ett erkännande som med nöje
anno-teras.
De kostnader som nedläggas för uppehållande av
driften och för fullkomnande av vår tekniska högskolas
vattenlaboratorium äro väl använda pengar, vilket
framgår redan av hittills vunna resultat. Det experimentella
Fig. 1. Vy av modell av Indalaälven ovanför Hammarforsens kraftstation. Flottning av miniatyrtimmer
vid 1500 ms/sek. vattenföring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
