Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 sEpt. 1929
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
63
triangel-belastningen, är ungefär lika stort som
momentet av den ökade friktion i glidytan, som samma
belastning förorsakar.
Av de för triangelbelastning använda
konstruktionernas likformighet följer ock, att man vid dylik
belastning erhåller samma erforderliga friktionsvinkel,
för vilken punkt på belastningsytan man än söker
den farligaste glidytan, dvs. alla de å fig. 11 antydda
glidytorna fordra samma friktionsvinkel och äro var
och en i sin stad den farligaste genom resp. glidytas
högra skärningspunkt med belastningsplanet.
Under det att vi sålunda förut funnit, att vid "ren
kohesion" den jämnt fördelade (rektangel-)
belastningen är den som, så att säga, jämnt anstränger den
underliggande jorden, så är det vid "ren friktion"
triangelbelastningen, som gör detta.
Vid en dubbelsidig triangelbelastning, såsom å fig.
5, blir sålunda vid "ren friktion" de båda glidytor (en
åt vardera hållet), som gå genom punkten mitt under
belastningstoppen, farligare än dem, som ligga längre
in åt höger, såsom t. e. glidytan DFE å fig. 5. Denna
glidyta hade nämligen i detta fall varit lika farlig
som de andra, om belastningsintensiteten hade
fortsatt att växa till mitt över punkten D, men då
intensiteten nu i stället avtager från toppen, blir densamma
mindre farlig, än de glidytor, som utgå från punkter
mitt under och till vänster om belastningstoppen.
I sådant fall, då glidningen kan ske lika väl åt det
ena som åt det andra hållet, uppstår sålunda vid ren
friktion dubbelsidig glidning. Om sålunda en
långsträckt platta (utan friktion emellan plattan och
jorden) tryckes mot ren friktionsjord och belastningen
ökas, tills brott inträder, bör därvid trycket mot
plattan fördela sig som en dubbelsidig triangelbelastning.
3. Annan belastnings fördelning.
Vid trapets-belastning eller annan belastning, som
ej är alltför oregelbunden och vars intensitet ökas
inåt mot belastningsytans inre kant, A, kan man vid
ren friktion gå tillväga på följande sätt för att finna
det ungefärliga läget för den farligaste glidytan
genom inre kanten och den ungefärliga för jämvikt
erforderlig^ friktionsvinkeln.
För den givna belastningen, ABCD (fig. 12)
bestämmes tyngdpunktsavståndet, d = mb från vertikalen
genom A, varefter man förvandlar belastningen:
1) till en lika stor rektangelbelastnmg, AEFG, å
basen AE = 2 d och bestämmer på grund av denna
belastnings h : &-värde och med hjälp av fig. 7 eller
formlerna (21) och (22) medelpunkten, Mr, för den
farligaste friktionsglidytan för denna belastning samt
ur fig. 8 eller formel (24) det häremot svarande
värdet å friktionsvinkeln, <pr.
2) till en lika stor triangelbelastning, AHI, å basen
AH = Bd och bestämmer på grund av denna
belastnings M-värde med hjälp av fig. 10 eller formlerna
(25) och (26) medelpunkten, Mt, för den farligaste
friktionsglidytan för denna belastning samt ur fig. 8
eller formel (28) den häremot svarande
friktionsvinkeln qjf.
Den sökta medelpunkten Mf ligger tillnärmelsevis
på linjen MrMt och delar detta avstånd ungefär i
samma förhållande som belastningens
tyngdpunktslinje delar avståndet emellan belastningsytan AB:s
mittpunkt, K, och inre tredjedelspunkt, L, dvs. i
förhållandet
(2 ~~ d) ’■ (d — T) = 3 (1 ~~ 2 m): 2 (3 m ~1)1
På liknande sätt kan man tillnärmelsevis sätta
den för den givna belastningen erforderliga
friktionsvinkeln:
<P = <Pr - 3 (1 - 2 m) [cpr — <pt)......... (29)
Förfaringssättet kan något förenklas, då man
beräknar cpr och cf,t analytiskt. Man erhåller (se fig. 12):
av (24): cpr = 12j7 + 13,b log
av (28): cpt = 13,o + 13,b log \
■,<pr~<pt=- 0,3+13,5 [log(>&)_
1 h 3
men hr ■ 2 m b = h, • — • 3 m b, varav -— = —-;
r 2 ’ ht 4
9
• . • cpr — Cpt = 13,5 log —–0,3 = 0,39 = CV> 0°,4.
o
Av (29) erhålles sålunda
cp = cpr — 1°,2 (1 — 2 m) ............ (30)
Man skulle sålunda ej behöva särskilt bestämma cp t
utan endast <pr. Att skillnaden (<pr — cpt) är konstant
är ett rätt egendomligt förhållande, som (lock endast
gäller approximativt, och ej får tillämpas alltför långt
utanför gränserna för denna undersökning.
Det är att märka, att det här hela tiden gällt
glidytor genom belastningens inre kant. Kunna andra
glidytor utvecklas, kunna dessa eller vissa av dessa
vara farligare, vilket — såsom av det vid
triangelbelastning anförda framgår — vid ren friktion blir
fallet, om belastningens övre diagramlinje ligger över
den linje, som markerar den triangelbelastning,
vilken fordrar samma <p-värde, som funnits för den
farligaste glidytan genom belastningsytans inre kant.
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
