Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 sEpt. 1929
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
67
saken till förstörelsen ej hava varit frysning under
cementets bindning.
En orsak till uppkomsten av betongskador är
möjligen även de i början ytterst fina ytsprickor, som
med tiden uppträda i de flesta betongkonstruktioner.
Genom dylika sprickor möjliggöres för vattnet att
tränga in i den bakomvarande, magra och därför mindre
täta betongen, och verka sönderdelande på cementet.
I vissa fall kan även sammansättningen av vattnet
på konstruktionens uppströmssida haft viss inverkan.
Då de nyss anförda mångfaldiga, tänkbara
orsakerna till betongförstörelserna icke kunna i
nämnvärd utsträckning avfärdas såsom osannolika, inses
vanskligheten att genom undersökningar utförda
inom skälig tid och för rimliga kostnader komma till
något bestämt resultat rörande dessa svåra spörsmål.
En kommitté tillsattes därför av
Vattenfallsstyrelsen tillsammans med firmorna Cementa och Skånska
cementgjuteriet och samarbete etablerades med
vetenskapsmän på olika områden, såsom betongteknici,
kemister och geologer.
De undersökningar, som genom denna kommitté
bedrivits under ca 5 års tid, hava i stort sett
innefattat följande spörsmål.
1) Cement har undersökts beträffande kvalitativ
och kvantitativ sammansättning, målningens finhet,
bindetid etc., allt i enlighet med vanliga
cementnormer. På det preliminära stadiet har man
undersökt cement med olika tillverkningssätt, nämligen dels
schaktugns- och dels roterugnscement. Därjämte hava
mera högkvalificerade cementsorter kommit under
omprövning, varjämte cement av andra
sammansättningar än vanligt portlandcement, framför allt dylika
tillverkade vid norska cementfabriker, blivit föremål
för viss provning.
2) Betongsand av olika kvalité och
sammansättning har använts, nämligen
a) ren betongsand,
b) sand med inblandning av lera,
c) d:o med mindre humushalt,
d) d:o med större humushalt,
e) d:o med kalkstensinblandningar,
f) d:o med svavelkisinblandningar.
De olika sandsorterna hava undersökts i avseende på
kornstorleksfördelning, kemisk sammansättning ocli
geologisk karaktär.
3) Laboratorieundersökningar av vattentäthet hos
cementbruksplattor hava till en början utförts för att
man skulle få en allmän orientering om huru olika
cementsorter, olika sandsorter, olika vattenhalt m. m.
inverkade på cementbruksplattors täthet.
4) Vattnets upplösande inverkan på hårdnat cement
har utförts med användande av destillerat vatten,
vattenledningsvatten samt vatten förorenat med
kolsyra, svavelsyra, humus av olika styrka samt koksalt.
5) Kemisk undersökning av vatten från olika
vattendrag, i vilka betongbyggnader finnas uppförda.
Dylika analyser hava utförts i ett tiotal vattendrag och
undersökningen har avsett att konstatera de olika
vattnens sammansättning ifråga om humushalt,
kolsyra av olika aggressivitet samt vattnets
vätejonkun-centration. Undersökningen har dessutom bedrivits
på sådant sätt, att man kunnat klarlägga, huruvida
i samma vattendrag vattnets sammansättning
undergått någon nämnvärd förändring under olika delar
av året.
6) Slutligen har kommittén igångsatt
långtidsundersökningar för att konstatera vattentätheten hos
betongplattor tillredda av ovan olika cement- och
sandsorter samt med olika blandningsförhållanden,
vattentillsats m. in.
7) Provning av tryckhållfasthet hos
betongcylindrar har även kommit till utförande.
8) Mikroskopiska undersökningar av utborrade prov
från de under 6) omnämnda betongplattorna hava
utförts i ganska stor utsträckning och komma att
fortsättas under en följd av år.
Under arbetets gång hava undersökningarna på
grund av vunna resultat successivt utvidgats.
Sålunda har bl. a. antalet vattentäthetsprov vid
betongplattor utökats att omfatta jämväl inverkan av olika
tillsatser till betongen, nämligen kalk, trass,
täljstens-mjöl, skiffermjöl och kalciumklorid, varjämte såsom
nyss antytts nya cementsorter, framför allt norska,
blivit föremål för undersökning, i ett fall dessutom
med tillsats av sikapreparat.
Utan att här ingå på någon redogörelse för det sätt,
på vilket ovan angivna många undersökningar blivit
utförda, eller de resultat, som därav framgått, må
endast helt kort sammanfattningsvis angivas de rön,
som man preliminärt kommit till såsom resultat av de
långtidsundersökningar av betongplattor, som ovan
angivits under 6).
a) Rent sandmaterial ger i blandning 1 :121 en
mycket otät betong; även i blandning 1 : 7 är
resultatet i regel synnerligen otillfredsställande. En tät
betong erhålles först vid blandning 1 : 4^2 och även vid
denna blandning endast under förutsättning, att
vattentillsatsen är den för det använda materialet
riktiga.
b) En svagt humushaltig sand i blandning 1 : 41/2
synes under mycket gynnsamma förhållanden kunna
giva en användbar betong även ur
vattentäthetssyn-punkt. Detsamma gäller för en med ren sand
uppblandad starkt humushaltig sand, även om denna
sandblandning innehåller en något högre humushalt
än den förstnämnda. Användes däremot enbart starkt
humusförorenad sand synas olägenheterna med
densamma icke kunna uppvägas varken av stor
cement-halt eller av mycket gynnsam lagring. Betong
tillverkad med en sådan sand har visat sig vara mycket
otät och obeständig.
c) Svavelkis av den halt, som förekommer i
natursanden vid Norrfors, synes icke innebära någon risk
för betongens beständighet. Ännu efter två års tid
har ingen läckning förmärkts hos plattor tillverkade
med sådan sand vare sig i blandning 1 :41/2 eller
1 :7. En tillsats av 3 % magnetkis eller 2 %
glimmer till ren sand har icke heller visat sig förändra
betongens vattentäthet.
d) De använda naturliga, lerhaltiga och
kalkstens-haltiga sandsorterna synas vara fullt jämförliga med
ren sand.
e) Högkvalificerat portlandcement synes icke vara
att föredraga framför A-cement med hänsyn till
vattentätheten.
f) Av tillsatsmedlen trass, täljstensmjöl och skiffer-
i De angivna blandningarna avse viktsproportioner och
motsvara approximativt följande:
Blandning: 1 :4% = 1 :2 : 2% = 390 kg cement per m3 betong
„ 1:7 = 1:3:4 = 280 ..........
1 : 12 = 1 : 5, 4 : 6,6= 180........
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
