- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1929. Väg- och vattenbyggnadskonst /
107

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28 sEpt. 1929 VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST 107

sjö eller dylikt och föras
mot fyren, varvid svår
is-pressning kan
åstadkommas.

Fyrunderbyggnaden
göres därför å utsatta platser
i vårt land vanligen
massiv samt av stenbeklädd
betong eller helt av sten.
Till beklädnadssten
användes vanligen granit med en
storlek, som varierar från
smågatstenens dimensioner
till ung. en halv meter
höga block. Partiet å
underbyggnaden omkring
vattenytan göres isbrytande
genom att förse detsamma
med lämplig form.

I Förenta Staterna
använder man sällan sten som
beklädnad å betong i
vattengången. Där har man
funnit det fördelaktigt och
billigare att använda plåt.
Denna får därvid även

tjänstgöra som byggnadsform vid arbetenas
utförande. I nämnda land förekommer det även ganska
ofta vid byggnader i vatten med liten salthalt, att
man lämnar i sådant fall vanligen med särskild
omsorg utförd betong (kvalitetsbetong) obeklädd även
å partier i vattengången. Där isgång förekommer,
använder man emellertid även i nämnda land
vanligen särskild beklädnad.

För att erbjuda minsta möjliga angreppsyta för
påskjutande is, strävar man ofta efter att i
vattengången minska fundamentets dimensioner till ett
minimum. Den å fig. 33 nedan visade typen är
konstruerad enligt denna princip.

Här nedan visas och beskrivas en del typiska
fyrbyggnader. Det har härvid synts enklast att
särskilja "mindre" fyrar, avseende sådana, som ej äro
underkastade ständig bevakning. Dylika äro
aga-fyrar, vissa fotogenfyrar etc. Med "större" fyrar
avses sådana som äro ständigt bevakade av särskild

Fig. 5. Nordre Røse vid Drogden, Danmark. Vintern 1893.

personal, som bo antingen i fyren eller invid
densamma.

Nedanstående uppsats avhandlar mindre fyrar.

Mindre fyrar med underbyggnaden över eller nedförd
till vattenytans nivå.

Det konstruktiva erbjuder i detta fall vanligen ej
större svårigheter. Arbetets utförande kan dock

Fig. 8. Hästskär. Efter ombyggnad 1928.

Fig. 9. Racine reef, Michigan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:09:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1929v/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free